Evidens för en yttre värld

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 16:59

lösdrivaren skrev:Man får helt enkelt acceptera att det inte går att bevisa precis allt.
Det vettigaste är att utgå från några grundläggande antaganden som tycks rimliga. Dessa axiom får gälla tills motsatsen är bevisad.
Ett sådant axiomatiskt sätt är det enda rimliga, annars hamnar man i en oändligt beviskedja; varje antagande kräver antaganden som är mer grundläggande som i sin tur kräver antaganden som är mer grundläggande osv. , någonstans når vi en gräns där vi inte kommer längre utan tvingas acceptera vissa grundvalar. Dessa behöver inte vara huggna i sten men får gälla tills vidare.
Hej lösdrivaren

Så sant. Till vardags är väl det ett ganska bra, trevligt och pragmatiskt förhållningssätt till både sig själv och sin omgivning. På ett filosofiforum kan man gott kosta på sig att tjäna på den typen av "gränser" . . . för att bl.a. ta reda på hur folk resonerar och tänker etc. Det är ju inte direkt några farliga saker ;-)

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 17:03

Marko skrev:
skrev Marko i den starka övertygelsen om att forumet, datorn och allt annat i hans upplevelse existerar utanför hans erfarenhet


Ja det är min uppfattning att forumet finns under tiden som jag sover. den kommer inte tillbaka bara för att jag vaknar och börjar tänka på att den existerar.

Jag har försökt att se från ett neutralt perspektiv och ser ingen koppling mellan solipsism och vad världen är.
En verklighet verkar påverka solipsister på samma sätt som icke solipsister.

har jag rätt, så kan man se solipsism som ett tillfälligt momentalt ögonblick i ens utveckling,
och man kan inte bygga upp en hel världsbild utifrån ett  av flera ”fenomenologiska tillstånd”.
och solipsism är bara ett av dessa. (och dessutom kraftigt ifrågasatt)
Hej Marko

Precis! Roligt att du ser det så . . . att det är så ifrågasatt gör det ännu mer intressant (för mig) att teoretisera kring då argumenten liksom böjer sig för sin egen tyngd.

Nä, bygga upp en världsbild på solipsismen verkar inte så spännande!

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 17:06

Marko skrev:
Skogsälvan skrev:Båda delarna.


Det gör jag med : ).
Det gör mig inte till en solipsist tycker jag.[...]
Hej Marko

Absolut inte! Man måste väl få kunna fundera på saker utan att direkt bli indragen i ett speciellt fack?

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 17:21

Zokrates skrev:Ja vad sägs om Ockhams rakkniv? Även Matrix skulle ju kräva en yttre verklighet, varför det i sin tur
genererar en liknande fråga, hur ser verkligheten ut bakom Matrix?
Nöj dig med som är uppenbart och du slipper hitta på långsökta alternativa konstruktioner. :)
Hej Zokrates

Långsökta? Vad sägs om "Och Gud sade; Varde ljus och det var ljus" samt "startade med singularitet och en BigBang ur ingenting" . . . känns det mer koherent? Är det mindre långsökt? Stämmer det fint med dina observationer i vardagen? Stämmer det med "Ockhams rakkniv"?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Big_Bang

http://runeberg.org/bibeln/01_01.html

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 15 feb 2012 18:00

freddemalte skrev:
Marko skrev:
Skogsälvan skrev:Båda delarna.


Det gör jag med : ).
Det gör mig inte till en solipsist tycker jag.[...]
Hej Marko

Absolut inte! Man måste väl få kunna fundera på saker utan att direkt bli indragen i ett speciellt fack?

Hälsar
Fredrik


När det hettar till så säger man saker som man egentligen inte har tänkt igenom,
och jag kan hetta till ordentligt ibland, ett fel som jag föddes med. Du har helt rätt,
det handlar om kontext även här, såra, förlöjliga, försvara, avreagera, ta avstånd med mera.

tycker vi fick till ett hyggligt slut iaf, utan en massa onödiga flames.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 18:03

Marko skrev:
freddemalte skrev:
Marko skrev:
Skogsälvan skrev:Båda delarna.


Det gör jag med : ).
Det gör mig inte till en solipsist tycker jag.[...]
Hej Marko

Absolut inte! Man måste väl få kunna fundera på saker utan att direkt bli indragen i ett speciellt fack?

Hälsar
Fredrik


När det hettar till så säger man saker som man egentligen inte har tänkt igenom,
och jag kan hetta till ordentligt ibland, ett fel som jag föddes med. Du har helt rätt,
det handlar om kontext även här, såra, förlöjliga, försvara, avreagera, ta avstånd med mera.

tycker vi fick till ett hyggligt slut iaf, utan en massa onödiga flames.
Hej Marko

Det skriver jag under på!

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 15 feb 2012 19:14

Beviset för en yttre värld.
Obestridligt är att vår mentala tankevärld faktiskt är en fysisk händelse vilket gör att det mentala är en
i allra högsta grad ofrånkomlig del av den yttre världen. Så även om vi inte kan ta på själva tanken, är
dess upphov reaktioner mellan kemi och energi som kan mätas och även om tankeprocessen som fortlöper
tycks vara immateriell så sker den i en organisk varelse som är en del av den materiella världen med sina
minnen som ligger fastankrade i hjärnans cellvävnadsstruktur. Allt som därför emanerar ur tankevärlden
har en direkt återkoppling på den yttre verkligheten i mer eller mindre mån, där världen med alla sina andra
objekt av både levande och död materia i olika former existerar. När vi mäter den yttre världen, så är det materia
som granskar och tolkar sig själv, att påstå att detta inte sker är att förneka oss själva som varande observatörer.

Död materia ställer inte upp diagram och tabeller, men materian har förmågan att reagera och interagera
med sig självt, därmed omfattas av förmågan att av död materia bygga upp ett liv, varur sanningen är att
allt liv är uppbyggt av olika sorters död materia, allt liv är därmed i sina enskilda beståndsdelar död men lever
under omständigheten att de kemiska processerna sammanblandats på ett sådant sätt att det självt kan reagera
fram hur den kemiska sammansättningen skall fortlöpa, varvid det betecknas som liv under förutsättningen att
det har förmågan att replikera sig självt eller är en del av en sådan process samt att den skapade organismen
utnyttjar och fortlever av den energin som finns i den yttre världens omgivning.

Så, bevisat och färdigdiskuterat, vill du ha fler bevis så ta på dig själv eller någon annan, räcker inte det så
fråga någon person om du existerar i denna världen och skulle de svara nej, ja då är risken stor att du faktiskt
inte finns även om det troligaste är att de bara driver med dig.  :)

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 19:45

Hej Zokrates

Ok, ett varv till ;-)

Zokrates skrev:Beviset för en yttre värld. Obestridligt är att vår mentala tankevärld faktiskt är en fysisk händelse

Absolut! I en traditionell världsbil är vetskapen långt kommen på studier av hur medvetandet och upplevandet fungerar och hur dess neurofysiologi är beskaffad. Det finns dock mycket kvar att utforska och lära. Detta är dock inget bevis för det vi hittills diskuterat, då allt det du påstår just är en del av vår upplevelse (vi får alltså en epistemologisk loop i det resonemanget du för).

Zokrates skrev:[...]mentala är en i allra högsta grad ofrånkomlig del av den yttre världen.

Ja, eller tvärt om - det är det som i sak inte kan avgöras för var och en av oss.

Zokrates skrev:Så även om vi inte kan ta på själva tanken, är dess upphov reaktioner mellan kemi och energi som kan mätas och även om tankeprocessen som fortlöper tycks vara immateriell så sker den i en organisk varelse som är en del av den materiella världen med sina minnen som ligger fastankrade i hjärnans cellvävnadsstruktur.

Javisst, i enlighet med empiriskt framtagen traditionellt framforskad neurofysiologi. Dock inte det som står under lupp i denna diskussion, ty hur jag än vänder och vrider på det kan jag ju återkomma med kommentaren: "jag har dock enbart erfarit allt detta som en upplevelse av världen" - alltså även forskningsrönen, min egen spegelbild, andras handlingar, olika objekt, etc. etc.

Zokrates skrev:Allt som därför emanerar ur tankevärlden har en direkt återkoppling på den yttre verkligheten i mer eller mindre mån, där världen med alla sina andra objekt av både levande och död materia i olika former existerar.

Se ovan.

Zokrates skrev:När vi mäter den yttre världen, så är det materia som granskar och tolkar sig själv, att påstå att detta inte sker är att förneka oss själva som varande observatörer.

Ja eller så är det verktyg jag mäter med, den materia jag mäter, mina egna händer etc, enbart en upplevelse (eller vad vi ska kalla det) i vilken detta "spelas upp". Det kan aldrig var och en (för sin egen del) rationellt bevisa att motsatsen gäller.

Zokrates skrev:Död materia ställer inte upp diagram och tabeller, men materian har förmågan att reagera och interagera med sig självt, därmed omfattas av förmågan att av död materia bygga upp ett liv, varur sanningen är att allt liv är uppbyggt av olika sorters död materia, allt liv är därmed i sina enskilda beståndsdelar död men lever under omständigheten att de kemiska processerna sammanblandats på ett sådant sätt att det självt kan reagera fram hur den kemiska sammansättningen skall fortlöpa, varvid det betecknas som liv under förutsättningen att det har förmågan att replikera sig självt eller är en del av en sådan process samt att den skapade organismen utnyttjar och fortlever av den energin som finns i den yttre världens omgivning.

Se ovan.

Zokrates skrev:Så, bevisat och färdigdiskuterat, vill du ha fler bevis så ta på dig själv eller någon annan, räcker inte det så fråga någon person om du existerar i denna världen och skulle de svara nej, ja då är risken stor att du faktiskt inte finns även om det troligaste är att de bara driver med dig.  :)

Den risken får man väl ta. Att någon driver med en. Det är inte så farligt. Slutdiskuterat? Tja, kanske för dig.

Hur som helst . . . allt du räknar upp skulle väl kunna ses som bevis på att jag* upplever något och att detta något upplevs som en extern fysisk värld, men det bevisar inte i sak existensen av en sådan extern fysisk värld. Det ontologiska problemt kvarstå med andra ord, då denna upplevelse lika gärna skulle kunna vara världen så som den är i sig.

*jag väljer den egocentriska varianten bara för att retas lite ;-)

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 15 feb 2012 20:00

Freddemalte

Det är en lång tråd och jag har inte läst alla inlägg, så ursäkta om detta redan tagits upp. Men jag uppfattar det som att problemet med frågan ligger i ordet "evidens". När vi talar om evidens så menar vi ju den materiella världen som vi kan se och ta på. Eftersom evidens i vetenskapliga sammanhang kopplas samman med empiri så blir din fråga cirkulär och meningslös. Det blir som att fråga "Vad finns det för empiri för att det finns evidens?".

Om du söker efter andra skäl till att tro att den materiella världen faktiskt är där vad skulle isåfall dessa skäl vara?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 15 feb 2012 21:28

Sceptisk skrev:Freddemalte

Det är en lång tråd och jag har inte läst alla inlägg, så ursäkta om detta redan tagits upp. Men jag uppfattar det som att problemet med frågan ligger i ordet "evidens". När vi talar om evidens så menar vi ju den materiella världen som vi kan se och ta på. Eftersom evidens i vetenskapliga sammanhang kopplas samman med empiri så blir din fråga cirkulär och meningslös. Det blir som att fråga "Vad finns det för empiri för att det finns evidens?".

Om du söker efter andra skäl till att tro att den materiella världen faktiskt är där vad skulle isåfall dessa skäl vara?
Hej Sceptisk

Din invändning är klockren och jag tar på mig det fulla ansvaret för att ha formulerat frågan tämligen klantigt vad avser användandet av ordet evidens!

Jag omformulerar frågan till följande:

Vilka hållbara och relevanta argument har du för att din egen upplevelse (dina ”livserfarenheter”), dvs din fenomenologi har sitt ursprung i en objektivt självständig ”yttre värld”?

Alternativ:

Vilken metod skulle du använda för att helt utesluta möjligheten att din egen upplevelse är det enda som existerar och därmed att det egentligen inte finns någon ”yttre värld”.

Obs! Det finns mycket att ifrågasätta gällande begreppen i frågorna – men det tar jag hand om vartefter frågorna droppar in.

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 15 feb 2012 23:58

freddemalte skrev:
Sceptisk skrev:Freddemalte

Det är en lång tråd och jag har inte läst alla inlägg, så ursäkta om detta redan tagits upp. Men jag uppfattar det som att problemet med frågan ligger i ordet "evidens". När vi talar om evidens så menar vi ju den materiella världen som vi kan se och ta på. Eftersom evidens i vetenskapliga sammanhang kopplas samman med empiri så blir din fråga cirkulär och meningslös. Det blir som att fråga "Vad finns det för empiri för att det finns evidens?".

Om du söker efter andra skäl till att tro att den materiella världen faktiskt är där vad skulle isåfall dessa skäl vara?
Hej Sceptisk

Din invändning är klockren och jag tar på mig det fulla ansvaret för att ha formulerat frågan tämligen klantigt vad avser användandet av ordet evidens!

Jag omformulerar frågan till följande:

Vilka hållbara och relevanta argument har du för att din egen upplevelse (dina ”livserfarenheter”), dvs din fenomenologi har sitt ursprung i en objektivt självständig ”yttre värld”?


Ta nu och läs om mitt förra KLOCKRENA inlägg och se om inte det räcker för att svara på din fråga.

Jag tycker att det är nått fel på en hel del som skriver här, otrevliga, oengagerade,
förbannat selektiva på vilka ni skall bemöta och fulla av förutfattade meningar som gör
varje försök till dialog omöjlig. Är ni så förbannat smarta och pålästa att ni vet vilka
argument som förtjänar att ignoreras, knappast. Ni borde ta en funderare på detta.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 16 feb 2012 08:54

freddemalte

Var och en har ju sin egen upplevelse av verkligheten, därför har vi alla en egen verklighet. Men vad som gör naturen verklig är för att den uppvisar en sådan total avsaknad av själviskhet att den uppträder som fullständigt likgiltig inför såväl människor som hundar som kameler som träd, hav, berg och bakterier.

En dröm däremot reflekterar min egen psykologiska status och ger mig upplevelser som är djupt personliga. Medan naturen tycks vara i avsaknad av en sådan omedelbart personlig reflektion. Däremot eftersom naturen är ordnad så reflekterar den ändå min mentala, moraliska och fysiska status men på ett sätt som är i avsaknad av någon individuell/personlig diskriminering.

Samtidigt gör naturen organiskt och medvetet liv möjligt på sina håll, så kanske man kan säga att naturen har ett "välvilligt" men osjälvisk likgiltigt uppträdande.

Edit: Genom att betrakta naturen så kan vi bara säga att den uppträder som om den vore likgiltig. Att säga att den är likgiltig är att gå ett steg för långt. För om det är så att det finns en Gudomlighet bakom naturen så kanske denne Gudom har en målsättning som övergår människan och hennes ego och därför så kan det verka som att naturen är likgiltig.

Användarvisningsbild
Cosmic philosopher
Inlägg: 597
Blev medlem: 24 jan 2007 20:42
Ort: Jämshög

Inläggav Cosmic philosopher » 16 feb 2012 09:53

freddemalte skrev:
Jag omformulerar frågan till följande:

Vilka hållbara och relevanta argument har du för att din egen upplevelse (dina ”livserfarenheter”), dvs din fenomenologi har sitt ursprung i en objektivt självständig ”yttre värld”?

Alternativ:

Vilken metod skulle du använda för att helt utesluta möjligheten att din egen upplevelse är det enda som existerar och därmed att det egentligen inte finns någon ”yttre värld”.

Obs! Det finns mycket att ifrågasätta gällande begreppen i frågorna – men det tar jag hand om vartefter frågorna droppar in.

Hälsar
Fredrik


Hej freddemalte!

En verkligen cool  frågeställning du ställer här! Tack för alla tankar som lyfts fram här!  Det har varit roligt att läsa och följa inläggen. Har dock inte riktigt läst igenom precis allt ännu... Utvecklande för det bl a abstrakta tänkandet!   Om man utgår från den rent tradionella commen-sens-världsbilden    så verkar det faktiskt bli mycket svårt/problematiskt med att just bevisa en "objektiv självständig/frigjord yttre värld". Jag har helt enkelt inte något/några riktigt bra stabila/vattentäta/hållbara argument för att just bevisa en sådan yttre världs existens utifrån ifrågavarande världsbild...  

Kan undra vad som är det hittills bästa hållbara argumentet som lyfts fram/presenterats någonsin hittills i världshistorien(känt eller okänt) angående denna frågeställning... Och hur detta resonemang/argument har sett ut.  Är det överhuvudtaget möjligt att bevisa en sådan självständig yttervärlds existens överhuvudtaget utifrån den tradionella commen-sens-världsbilden? Om inte det är möjligt - hur nära kan man komma i så fall?

Vad händer om man använder intuitionen till att försöka lösa detta problem?   :wink:
"Det är så kul och nyttigt att leka,fantisera och jollra som ett barn ibland. Man kan inte ta livet på allvar utan att leka. Ur allvaret föds leken och ur leken föds allvaret"

Hälsar
Cosmic philosopher

http://www.facebook.com/mikael.johnsson1

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 16 feb 2012 10:49

I princip spelar det ingen roll om världen är solipsistisk eller inte,
för i den solipsistiska världen sker EXAKT samma saker som i den icke solipsistiska.

en solipist ser vetenskapsmän bygga rymdskepp, och en solipsist tar sig ann detta,
solipsisten kan själv definiera sin värld och bygga sig en egen semantik och utefter dessa bygga sig ett eget rymdskepp,
om han får kunskap nog.

en solipsist kan slänga en sten i vattnet, och se andra slänga stenar i vattnet,
en solipsist ser ringar på vattnet och en solipsist ser fåglar på himmelen,
solipsisten kan själv kasta stenar i vattnet, och skjuta fågeln till middag.

det sker saker utanför solipsistens kontroll, krig förs, hur man beskriver  fenomenet spelar inte så stor roll,
för krigen kommer att pågå oavsett hur vi med ord benämner skeendet. solipsisten kan även lägga sig och ta en tupplur när hans kropp blir trött, precis som han ser alla andra gå och lägg sig..

etc etc, så länge solipsisten tar ansvar för sina handlingar, så ser han att omginingen inte låser in han på ett mentalsjukhus eller fängelse... så han lär sig att behärska sig själv efter ett antall misslyckanden, bestraffningar som sker i hans riktiga värld, eller det som sker i hans solipsistiska sfär.


man kan som i datorsammanhang använda ordet objekt, för en samling av egenskaper. världen är objektiv,
världen är riktig, för solipsiste är medveten om sitt jag, lika mycket som de objekt som finns i jaget.

det blir väl en kraftigt förvrängd upplevelse av verkligheten, och solipsisten får motstå mycket sme för att sin världsbild.
världen vill få solipsisten att inse att han har fel, hur solipsisten än tolkar en sådan händelse, så sker det ändå.
och han tar till sig detta om han har empatiska förmågor mot sina 'karaktärer' i sitt 'land från ingenstans'

ett 'bevis' för att en solipsist får ta konsekvens: (tänk dig in i den solipsistiskes reaktion av upplevelse, nästa gång han ringer, så gör han antagligen klokt i att inte påstå att han är solipsist, om han vill kommunicera med icke solipsister)
<iframe width="420" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/hEN7TkBbtGo" frameborder="0"></iframe>

summa: det finns något som kan benämnas som en objektiv verklighet hur man än vänder och vrider på världsuppfattningar,
ty objekten skapas hos solipsister som icke solipsister. Något påverkar våra beteenden, hur vi än vänder och vrider på världens konstruktion. detta något är lika för samtliga, och kan betecknas som yttre påverkan av en verklighet,
(även för solipsisten, fast han ser att det sker in his mind)

så här får jag hålla med lösdrivnare, det är antagna axiom som vi bygger vår verklighet ur.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 16 feb 2012 11:33

Sceptisk skrev:freddemalte

Var och en har ju sin egen upplevelse av verkligheten, därför har vi alla en egen verklighet. Men vad som gör naturen verklig är för att den uppvisar en sådan total avsaknad av själviskhet att den uppträder som fullständigt likgiltig inför såväl människor som hundar som kameler som träd, hav, berg och bakterier.

En dröm däremot reflekterar min egen psykologiska status och ger mig upplevelser som är djupt personliga. Medan naturen tycks vara i avsaknad av en sådan omedelbart personlig reflektion. Däremot eftersom naturen är ordnad så reflekterar den ändå min mentala, moraliska och fysiska status men på ett sätt som är i avsaknad av någon individuell/personlig diskriminering.

Samtidigt gör naturen organiskt och medvetet liv möjligt på sina håll, så kanske man kan säga att naturen har ett "välvilligt" men osjälvisk likgiltigt uppträdande.

Edit: Genom att betrakta naturen så kan vi bara säga att den uppträder som om den vore likgiltig. Att säga att den är likgiltig är att gå ett steg för långt. För om det är så att det finns en Gudomlighet bakom naturen så kanske denne Gudom har en målsättning som övergår människan och hennes ego och därför så kan det verka som att naturen är likgiltig.
Hej Sceptisk

Jag gillar ditt, som jag uppfattar det, poetisk-filosofiska inlägg! Ibland förmedlar poesin, konsten och musiken betydligt "bättre" eller tydligare det vi vill uttrycka än vad vanligt, logiskt och "grammatiskt korrekt" skriftspråk gör. Jag ser inte dina tankar som varken ett argument mot eller för något, utan mer som en vacker och intressant djupare reflektion.

Jag har därmed inga invändningar.

Hälsar
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster