Livet är som ett torn, när du föds börjar du byggandet av ditt torn, varje sten du lägger till är en del av det liv du upplevt, en del av dina minnen. Du kan bygga tornet hur högt som helst, med andra ord så kan du bli hur gammal som helst, 100år eller 1000år eller 100’000år, du väljer själv när du anser att tornet är klart och det är dags för dig att lämna världen.
Att bygga tornet kan verka lätt i början, för stenarna ligger inte långt borta, men ju äldre du blir ju högre blir tornet och ju längre måste du gå för att hämta stenarna. Var gång du ner för tornet måste vandra, så kommer du att tvingas reflektera över dina tidigare minnen, tidigare upplevelser.
En börda som få orkar bära, då minnen inte kan återupplevas, då minnen med tiden kan bli en plåga, speciellt då du blivit mycket gammal och de flesta du upplevde dessa minnen med, för länge sedan har lämnat världen.
Den dagen då du själv väljer att bygga klart ditt torn, den dagen kommer tornet ditt att rasa samman och du med det, du kommer att se alla dina minnen passera förbi dig i revy. När du sedan marken når, så kommer du att dö och begravas under alla dina minnen.
Mänga forskare skulle nog vara skeptiska till min berättelse och bestämt hävda att en människa genom nerbrytnings process på sin höjd kan bli max 150år, att de omöjligen kan bli 100’000år eller oändliga.
De skulle kräva att få se bevis på att en människa kan bli så gammal för att själva kunna tro på det, dock går det att bevisa, det är bara att leva, leva i 100’000 år, kanske räcker med 1000år för att de skall bli övertygade, dock så kommer de troligen vara döda efter 900år, då de inser att de inte klara bära bördan av alla minnen.
Så den som klarar av att bära bördan av alla minnen den upplevt lyckliga som olyckliga, den som klara att se vänner leva och dö i flera tusen år, den kan leva många tusen år, men vem vill leva så många år, vem vill vara åldrigt odödlig?
Livets Torn
Moderator: Moderatorgruppen
Rafael skrev:what about regression.
Och vad menar du med 1000 år. Menar du den standardiserade tidsmätning som vi använder oss av i vår vardag, eller att fylla ett ögonblick med oändligt antal uttryck? =) För inte är tiden substanslös (om den finns)
hehe
Menar tiden i det som folk normalt menar med tid i mänsklig vardag.
Fast å andra sidan om man inte begränsar sin livslängd, så finns heller inte tiden för människan, då den inte längre fyller någon funktion att mäta en människas livslängd.
-
ClubberCal
- Inlägg: 25
- Blev medlem: 09 nov 2005 11:45
- Kontakt:
Thurisaz skrev:Rafael skrev:what about regression.
Och vad menar du med 1000 år. Menar du den standardiserade tidsmätning som vi använder oss av i vår vardag, eller att fylla ett ögonblick med oändligt antal uttryck? =) För inte är tiden substanslös (om den finns)
hehe
Menar tiden i det som folk normalt menar med tid i mänsklig vardag.
Fast å andra sidan om man inte begränsar sin livslängd, så finns heller inte tiden för människan, då den inte längre fyller någon funktion att mäta en människas livslängd.
Menar du att tiden inte skulle finnas om vi själva inte mätte den?!
Allt är en dröm och drömmen är allt.
ClubberCal skrev:Thurisaz skrev:Rafael skrev:what about regression.
Och vad menar du med 1000 år. Menar du den standardiserade tidsmätning som vi använder oss av i vår vardag, eller att fylla ett ögonblick med oändligt antal uttryck? =) För inte är tiden substanslös (om den finns)
hehe
Menar tiden i det som folk normalt menar med tid i mänsklig vardag.
Fast å andra sidan om man inte begränsar sin livslängd, så finns heller inte tiden för människan, då den inte längre fyller någon funktion att mäta en människas livslängd.
Menar du att tiden inte skulle finnas om vi själva inte mätte den?!
Jag menar att den tidsmässiga åldern för en människa skulle inte existera, om människans livslängd är obegränsad.
Det blir onödigt att räkna den.
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 11 och 0 gäster