Hej Johan
Johan Ågren skrev:Notera att "det fysiska föremålets form" även det är en konstruktion som förutsätter normer för denna intuitiva definition.
Notera att ditt blåa är en "referens" vars form förutsätter normer i/för tänkandet...
Verkligheten är verkligen en tiltrasslad Historia. Referendum sVerige (som sigurd ser föremålet) har för utom andra vidrigheter fraktal form...En gräns är en tilltrasslad historia som på avstånd kan synas som en rak linje, men för varje steg närmare gränsen man tar ändrar linjen krökning...etc etc (pS: Varför inte ge mig möjlighet att bestämma bak grundens färg: gult mot vitt gör sig inget vidare)
Johan Ågren skrev:Gällande Sverige så är det inte så långsökt då det till stor del omgärdas av vatten vilken skapar en distinktion. Men många av länderna i Afrika, som dragits ut med linjal, saknar detta. Samtidigt är formen i detta fall beroende av kartor och sattelitbilder, och är därför inte en direkt given form utan en form som är sekundär sprungen utifrån mänsklig strävan. Utan kartorna och sattelitbilderna skulle det för människan inte existera något som Sverige som land som är för handen. Kartorna och sattelitbilderna stärker upplevelserna av länder som helheter. Utan dessa så skulle länderna ha antagit strategiska positioner i högre grad, blivit ett resultat utifrån kampen om landyta.
Till
blå hör dess extension , alltså det blåa. Men också intensionen ,det som gör att vi kan sammanföra just alla "blåa" ting till "det blåa".
Sigurd ser sVerige som det som finns utanför sig och struntar för tillfället i dess topologi och dess placering i det absoluta.
Hans självförtroende saknar gräns...nåja... jag menar egentligen bara:
här och nu.
Jag förstår att detta irriterar pelle jöns men det är Pj:s problem att lösa.
Johan Ågren skrev:Att ha ett land som är dragit med linjal är betydligt mer instabilt än ett land som har naturliga avgränsningar. Intuitivt så uppfattas en sådan gränsdragning som godtycklig och något som både kan och bör förändras. Ett land definieras starkare och svagare utifrån det intuitivt godtagbara.
Linjala gränser är tillfälliga st(i/o)lleståndslinjer?
Jag gillade att läsa det där johan...
Johan Ågren skrev:Formen av ett land kan för oss tyckas självklar, men det är inte så att vi läser av en självklar form, utan formen får sin tydlighet utifrån våra behov. De tydliga gränserna mellan land och vatten är tydliga för oss då vi utifrån våra förutsättningar och önskningar förstärker denna gräns. Så även formen är till stor del sekundär utifrån en mängd aspekter, och kan inte i sig anses självklar. Till stor del har vi själva skapat denna form även om förutsättningarna att peka ut den föreligger. I vår historia och levnadssätt har det funnits en strävan att ackumulera teknik och färdigheter som tjänat syftet att stärka ett lands gränser.
Jag reserverar mig,
ingenting är för mig så enkelt att det är självklart...
Visst uttrycker DU dig lite metaforiskt, och jag lika flertydligt som vanligt?