NLP

Moderator: Moderatorgruppen

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Re: Finns det några...?

Inläggav ShivaDestructor » 21 dec 2005 16:57

hovnarr skrev:I mitt tycke kan man alltså, om man så önskar, hävda att NLP är ett bland flera specialiserade verktyg för att maximera just "placeboeffekten" - en högst vetenskaplig term som dock genomgått relativt lite vetenskaplig utforskning. Den har samma funktion som en klapp på axeln och orden "du ska se att du snart är på benen igen", men NLP gör åtminstone en ansats till att försöka utröna grunden till vår eventuella övertygelse om tillfriskning, hur denna påverkar oss och hur den kan förändras. Så länge man då väljer att betrakta NLP som oventenskapligt måste man samtidigt medge att vetenskapen inte gjort några sådana ansatser.


Ovanstående resonemang pekar på en av mina käpphästar - vem som helst får inte resultat som NLP-utövare - "patienten" måste följa med in i NLP-utövarens "värld" och detta kan ske med lock och pock, hot, lurifaxeri (min favorit) - men klarar inte NLP-utövaren att frammana den respons som krävs så hjälper ingen teknik i världen.

Hur testar man ovanstående vetenskapligt? Det subjektiva inslaget är enormt - både hos sändare och mottagare. Det är ju inte ett piller som man ger någon i ett dubbelblind-test. Det är en helt kundanpassad behandling i realtid, som en dans med en unik partner till en okänd musik som uppenbaras i nuet?

En av mina favoriter när det gäller vetenskap och hypnos är de experiment de gjorde på Stanford (tror jag) där de skulle utröna hur hypnotiserbara personer var. De satte ihop VÄRLDENS TRÅKIGASTE band med hypnotiska instruktioner där personen som läste in på bandet var beordrad att inte visa känslor och tala i ett visst tonläge. Jämmer och elände. Detta är sååå långt från effektiva hypnotiska induktioner som man kan komma. En duktig hypnotisör förtrollar personen med tempo.... nyanser... känslor... tonlägen... det behöver inte ens vara en induktion för att personen skall hamna i djup trans... men om du läser en hypnotisk induktion som en nyhetsuppläsare så händer inte mycket. Dessutom sker induktionen i SAMSPEL med "patienten". Man anpassar leveransen till vad som händer. Jag har lärt mig att dra ned folk i trans genom att titta dem i ögonen och göra vissa saker... Inga ord. Hur testar man sånt? Det är ju MIG man skulle testa i så fall? Skulle man sätta EEG-apparatur på subjektet och så stirrar jag på subjektet? Om subjektet kämpar emot så får man en respons, om subjektet inte kämpar emot så får man en annan. Om subjektet visar rädsla så får man en tredje. Byter man ut mig får man en fjärde.

TROTS det sjukt dåligt uppsatta experimentet så blev folk hypnotiserade! Fantastiskt. Om någon skriker med irriterad, nasal röst: "SOV! SOV! SOV!" ad nauseam, då skall man vara ett gott hypnotiskt subjekt om man ens stänger ögonen. Jag hade nog kört knytnäven i högtalaren trots att jag älskar trans...

Shiva - placebo-tekniker

Fication
Inlägg: 1058
Blev medlem: 05 aug 2005 11:25
Kontakt:

Inläggav Fication » 22 dec 2005 12:33

ShivaDestructor skrev:
stradde skrev:Japp, det vore intressant.


Du har INTE fått en julklapp i ett PM. Skogsälva har däremot fått lite teori och 3 olika tekniker varav en som du inte finner på nätet.


Ha ha! Ännu en lektion i livets skola! :D

Shiva, inget drar folk och uppmärksamhet som ett rejält dammoln! Det var väl en fin passning jag levererade.

En frågeställning som jag tycker hela tiden dyker upp är, hur avgör man om man ska ta kontroll över en annan människa? Som personen i din vänkrets som inte ville lösa sina problem utan trivdes bra i offerrollen. Där låter det som om du lät personen vara. Hans/hennes problem.

När har jag, som anser mig veta bättre, rätt att fatta beslut åt en annan människa? Det är ingen enkel frågeställning och jag kan hitta exempel på fall där man bör och där man absolut inte ska.

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Inläggav ShivaDestructor » 22 dec 2005 19:13

Fication skrev:Ha ha! Ännu en lektion i livets skola! :D

Shiva, inget drar folk och uppmärksamhet som ett rejält dammoln!

You bet.

Fication skrev:En frågeställning som jag tycker hela tiden dyker upp är, hur avgör man om man ska ta kontroll över en annan människa? Som personen i din vänkrets som inte ville lösa sina problem utan trivdes bra i offerrollen. Där låter det som om du lät personen vara. Hans/hennes problem.

När har jag, som anser mig veta bättre, rätt att fatta beslut åt en annan människa? Det är ingen enkel frågeställning och jag kan hitta exempel på fall där man bör och där man absolut inte ska.


Jösses, det är som sagt ingen enkel frågeställning.
I början så vill många NLP:are frälsa världen och är i stort sett odrägliga och sönderanalyserar sin omgivning jämt och ständigt och klampar fram som elefanter i porslinsbutiker samtidigt som den personliga förmågan att förstå, känna av, läsa person är dåligt utvecklad. Man blir en NLP-know-it-all.

Sedan blir kanske NLP:aren trött på att ingen vill umgås med honom/henne för att man bara blir sönderplockad i atomer jämt och "kritiserad" (indirekt). ALLA är ju mer eller mindre bänga, så NLP:aren blir trött. Världen borde veta bättre :-).

Så NLP:aren drar ihop sig, samlar sina tentakler, och agerar när någon ber honom/henne, bygger upp en erfarenhetsbank. Blir glad när andra blir glada då de fått hjälp.

Sedan så kanske NLP:aren börjar diskret och "dolt" assistera folk som öppnar upp på en fest, ett plan, ett fik - istället för att köra ned saker i halsen på ovilliga offer så frågar NLP:aren i konversation om X skulle vilja bli kvitt problem Y och medans man pratar så kanske personen upptäcker att problem Y är borta eller förändrat.

Min pillerslukande väninna gjorde jag ingenting med, jag "råkade" dock visa henne en världsbild och alternativa sätt att agera genom att i vanlig konversation berätta ett par dussin metaforer och det tangerade en mängd i mitt tycke "skadliga" beteenden som trasar sönder hennes liv. Vi talade i princip om väder och vind - och allt var om henne men ändå inte... inget som sades kunde betraktas som rörande henne eller riktat till henne utan endast andra personer och företeelser. Frid och fröjd, hon var glad men jag kände att jag skulle låta henne vara.

BOM! Två timmar senare får jag telefonsamtal från olika personer där de frågar "vad i helvete har du gjort med X! Hon ringde upp mig och var helt rabiat och sa att du var den största idioten på planeten och att hon inte kunde förstå hur Y kan leva med en sån avskyvärd varelse som du bla bla"... poletten hade trillat ned, alla de indirekta historierna formade ett mönster, och helheten växte fram en timme senare och eftersom det inte var "fel på henne" så måste det ju vara fel på mig :-) och det måste hela världen få reda på. Och det enda jag hade gjort var att diska i 15 minuter och skvallra med henne...

Idag hjälper jag folk som vill ha hjälp. Jag har folk i min absoluta närhet som skulle kunna få en bättre livskvalitet enkelt och snabbt, dessa människor är mina vänner och älskade, men jag rör dem inte. Jag står ut med hugg och slag och irrationella resonemang och emotionella utbrott och projektioner och låter de passera genom mig... vill man inte förändras och skyller alla problem på omvärlden så må det vara hänt. Jag kan säkert hjälpa dem till en förändring men vill de inte så får jag förändra mig och hur jag förhåller mig/reagerar eller helt enkelt fly fältet.

Jag ser dock till att minimera skadeverkningar om jag kan, både för mig själv och andra. Det är OK att lida och vara ett pucko men dra inte med andra är du snäll.

Fication - skitsvår fråga, jag försökte ge någon sorts inblick i hur jag resonerar - och jag skjuter på rörlig måltavla, fråga mig på måndag så har jag lärt mig något nytt på fredag som ger ett annat svar...

Jag upptäckte t.ex. idag ett gapande hål i min objektivitet, jag kunde se genom fingrarna med ett helt oförsvarbart beteende av en rejäl magnitud - bara för att det var en gammal vän. Istället för att uttala svavelosande eder om det moraliska sönderfallet och parasiter och dåligt omdöme osv så skrockade jag och sa: "typiskt X - idiot - att han inte kan hålla sig i skinnet". Så bra är jag. Jag kunde inte ens bli sur på honom.

Fication skrev:När har jag, som anser mig veta bättre, rätt att fatta beslut åt en annan människa?


Ovanstående fråga är i mitt tycke riktigt läskig. Jag har suttit i otaliga diskussioner där en "oinitierad" person hävdar att de vet bäst. Jag VET att jag vet bättre - eller vet jag? NÄR vet jag det? HUR vet jag det? Enda sättet att få svar är att bena upp hela epistemologin tills man hittar skillnaderna, de saknade pusselbitarna, de olika värderingarna. Och om sedan resonemanget grundar sig på olika värderingar, då är loppet i stort sett kört. Jag känner till en mängd värderingar som jag ser som utvecklingsstadier, men en person som inte har passerat förbi stadiet kommer obönhörligen att hävda att han/hon har rätt och att den andra personen är ett pucko, medans den andra personen får sucka och säga - vänta ett par år så får vi se... förhoppningsvis. Men vem vet bäst och när kan man ta sig rätten att överstyra någons vilja?

Det är ju "helt uppenbart" att barn inte skall ha rösträtt - de ser inte helheten och förstår inte vidden av resonemangen etc etc etc. Men NÄR börjar man förstå det? Jag känner gott om 60-åriga "barn" som bara tänker på sig själva och så långt näsan räcker och som inte tänkt många egna tankar. Vi har en extremt outbildad politikerkår som dessutom VILL ha makt - jag kan inte tänka mig en sämre kombination. DE vet minsann bättre ser du. Jajamen. Usch, måste sluta nu om jag inte skall behöva meditera en timme för att lugna ner mig :-).

Shiva - en riktig tomte

Fication
Inlägg: 1058
Blev medlem: 05 aug 2005 11:25
Kontakt:

Inläggav Fication » 22 dec 2005 23:32

Jag resonerar vidare under hypotesen att du inte ljuger. :D
ShivaDestructor skrev:...
Jag har folk i min absoluta närhet som skulle kunna få en bättre livskvalitet enkelt och snabbt, dessa människor är mina vänner och älskade, men jag rör dem inte.

Det är nog en klok strategi att inte peta på de som är nära eftersom man själv är så personligt engagerad och man kan förstöra så mycket. Om man försöker ändra en närstående utan att lyckas tror jag att man är dömd att gå skilda vägar.
Jag står ut med hugg och slag och irrationella resonemang och emotionella utbrott och projektioner och låter de passera genom mig... vill man inte förändras och skyller alla problem på omvärlden så må det vara hänt. Jag kan säkert hjälpa dem till en förändring men vill de inte så får jag förändra mig och hur jag förhåller mig/reagerar eller helt enkelt fly fältet.

Jag ser dock till att minimera skadeverkningar om jag kan, både för mig själv och andra. Det är OK att lida och vara ett pucko men dra inte med andra är du snäll.

Här är en fråga som jag själv ställer mig ibland: Hur vet man att det inte är man själv som är puckot? Om du ser sidor av människor som de själva inte ser, vad vet du om de sidor hos dig själv som andra ser men inte du själv?
Fication - skitsvår fråga, jag försökte ge någon sorts inblick i hur jag resonerar - och jag skjuter på rörlig måltavla, fråga mig på måndag så har jag lärt mig något nytt på fredag som ger ett annat svar...

Du lyckas bra. Det är också trevligt att läsa att du reflekterar över det.
Jag upptäckte t.ex. idag ett gapande hål i min objektivitet, jag kunde se genom fingrarna med ett helt oförsvarbart beteende av en rejäl magnitud - bara för att det var en gammal vän. Istället för att uttala svavelosande eder om det moraliska sönderfallet och parasiter och dåligt omdöme osv så skrockade jag och sa: "typiskt X - idiot - att han inte kan hålla sig i skinnet". Så bra är jag. Jag kunde inte ens bli sur på honom.

Fication skrev:När har jag, som anser mig veta bättre, rätt att fatta beslut åt en annan människa?


Ovanstående fråga är i mitt tycke riktigt läskig. Jag har suttit i otaliga diskussioner där en "oinitierad" person hävdar att de vet bäst. Jag VET att jag vet bättre - eller vet jag? NÄR vet jag det? HUR vet jag det? Enda sättet att få svar är att bena upp hela epistemologin tills man hittar skillnaderna, de saknade pusselbitarna, de olika värderingarna. Och om sedan resonemanget grundar sig på olika värderingar, då är loppet i stort sett kört. Jag känner till en mängd värderingar som jag ser som utvecklingsstadier, men en person som inte har passerat förbi stadiet kommer obönhörligen att hävda att han/hon har rätt och att den andra personen är ett pucko, medans den andra personen får sucka och säga - vänta ett par år så får vi se... förhoppningsvis. Men vem vet bäst och när kan man ta sig rätten att överstyra någons vilja?

Det är ju "helt uppenbart" att barn inte skall ha rösträtt - de ser inte helheten och förstår inte vidden av resonemangen etc etc etc. Men NÄR börjar man förstå det? Jag känner gott om 60-åriga "barn" som bara tänker på sig själva och så långt näsan räcker och som inte tänkt många egna tankar. Vi har en extremt outbildad politikerkår som dessutom VILL ha makt - jag kan inte tänka mig en sämre kombination. DE vet minsann bättre ser du. Jajamen. Usch, måste sluta nu om jag inte skall behöva meditera en timme för att lugna ner mig :-).

Shiva - en riktig tomte


Ja, du delar ut massor med julklappar här.

Har du hört historien (tankeexperimentet) om mannen som är jättekorkad, men där omgivningen låtsas att han är jättesmart, lite som Trueman. Alla inklusive hans hustru spelar med och de ger honom Nobelpriset och allt och han fattar aldrig att de driver med honom. Han dör lycklig i tron att han är beundrad, omtyckt och betydelsefull. Tänk om det är jag, eller du... frågeställningen är om man skulle vilja leva ett sådant liv. Den tanken finner jag nyttig att bolla med emellanåt...

Anledningen till att ämnet är lite laddat för mig (få ämnen är faktiskt) är nog just att jag ständigt stöter på frågeställningen. Dels har jag själv kommit till en och annan insikt som jag försökt pracka på andra, lyckligtvis inte så många och lyckligtvis inte lyckats eftersom jag är smidig som en teckenspråkande med parkinson. (hur var det nu med grandet i ögat)

Men framför allt eftersom jag stöter på folk som vill "hjälpa till" (in och rota i mig), folk jag absolut inte litar på. Det beror nog på att jag är ganska öppen och lättläst när jag väl bjuder på bitar jag kanske borde hålla inne med. Det är bara det att det är tråkigt i längden att vara tystlåten.

Sen är jag ganska inne på tesen att det inte är psykologiska tekniker som ska förändra folk utan att det filosofiska principer som ska göra det. Att göra medvetna och väl övervägda val helt enkelt. Det är kanske det du menar med inifrån och ut istället för utifrån och in.

Sen oavsett vad man kallar nlp och inte så kan man ju ständigt försöka förbättra sin kommunikationsförmåga, genom att iaktta sig själv och andra och framför allt genom att interagera.

En grej jag kan bjuda på, som var jäkligt intressant för mig som varit lite socialt hämmad, var något som kallas absurd request. Det läste jag faktiskt på en nlp-sida. Det handlade om att gå in i en affär och göra en absurd förfrågan. Hur enkelt som helst. Jag gick in i en bilaffär, jag hatar att köpa saker där man förväntas pruta. Jag frågade vad senaste modellen av Nissan Almera kostade, fick svaret och sa "Oj, det var dyrt. Säljer ni inte cyklar också?" blev utskrattad och lämnade stället. Jag var inte långt ifrån maxpuls när jag stegade in i affären och det var oerhört intressant att iaktta mig själv och min egen rädsla när jag gjorde det. Då insåg jag hur styrd jag var av konventioner, av vad andra förväntade sig av mig och hur stor rädslan faktiskt var att göra bort mig.

Gå och meditera med dig nu!

Julhälsningar från
Fication

...som erkänner att han önskar sig Derren Browns DVD-box: http://www.channel4.com/entertainment/tv/microsites/M/mindcontrol/video/

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5804
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 26 dec 2005 17:28

Tack för julklappen, Shiva. Det är en väldigt intressant bild på pusselkartongen, men jag jobbar fortfarande (antagligen ett bra tag framöver) med att få bitarna på plats. Det hör till kategorin mer uppskattade julklappar.

Det här bär dock lite emot att säga, men jag måste nog det ändå för min sinnesro: Den sorgliga sanningen är nog (som jag uppfattar saken) att jag är minst lika lat som stradde, antagligen latare.

stradde
Inlägg: 211
Blev medlem: 10 apr 2005 02:11
Ort: Stockholm

Inläggav stradde » 26 dec 2005 19:27

att jag är minst lika lat som stradde, antagligen latare.


Hi hi... har inte läst NLP tråden, för jag tror inte att de senaste inläggen har givit några mera svar för mig. Men det var roligt att jag i något inlägg kallas för lat, det är ju riktigt roligt. Sedan så kan jag gärna vara lat, inga problem för mig. Att jag sedan inte ser mig som det är kanske en annan femma.. och sedan så undrar man vad det har med NLP att göra.. men strunt samma. När det gäller NLP så kanske jag är lat, eller som jag skulle säga själv, riktigt skeptisk.... nog om detta :)
Är jag galen? Tveklöst inte. Men visst tusan lever man i en galen och underbar värld =)

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Inläggav ShivaDestructor » 29 dec 2005 20:32

Fication skrev:Jag resonerar vidare under hypotesen att du inte ljuger. :D

Det räcker gott för en god kommunikation.
100% överenstämmande = ingen dialog, inget nytt (hemskt scenario - folk som sitter och förstärker "sanningar" och dunkar varandra i ryggen, eller lärjungar som sitter vid fötterna på en guru utan att tänka själva).
100% AKTIV kollisionskurs (polarity respons från åtminstone en av parterna - sätter sig på tvären (oftast omedvetet) oavsett ståndpunkt) = ingen konstruktiv dialog, inget nytt.
100% STATISK kollisionskurs (idioter - DU har fel! NÄ - DU har fel!) = ingen dialog, inget nytt
100% olika världsbild - SJUKT intressant.... - wow...

Fication skrev:
ShivaDestructor skrev:Jag har folk i min absoluta närhet som skulle kunna få en bättre livskvalitet enkelt och snabbt, dessa människor är mina vänner och älskade, men jag rör dem inte.

Det är nog en klok strategi att inte peta på de som är nära eftersom man själv är så personligt engagerad och man kan förstöra så mycket. Om man försöker ändra en närstående utan att lyckas tror jag att man är dömd att gå skilda vägar.

Frågan är ju om deras "dåliga" val påverkar ditt liv och hur mycket. Det är en väldig skillnad på att leva med en alkholist eller spelberoende jämfört med en person som lämnar strumporna på golvet istället för i tvättkorgen. Att INTE kunna stå ut med strumpor på golvet lite då och då är lika kass som att lämna strumpor på golvet :-). Valfrihet. Flexibilitet. Lite då och då.

Liv... är kaotiskt... och det är ju rätt schysst att kunna hantera att firman gått i konkurs samtidigt som ungarna fått flunsa, bilen gått sönder, morsan hamnar på sjukhus och en liten anmodan från kronofogden. Shit happens. Men det är en jäkla skillnad på att kunna hantera en sådan situation jämfört med att SKAPA den... och de flesta inbillar jag mig är bra mycket bättre på att skapa dessa kaotiska situationer (känner experter inom området :-)) än att hantera dem. Vissa jag känner är så bra på att skapa kaos så att de har lärt sig hantera vansinniga mängder med stress som är helt onödig och självåsamkad. En av mina bekanta har varit i tingsrätten över 100 ggr... och aldrig förlorat. Bra jobbat - men HUR kommer det sig att han ÄR där överhuvudtaget?

Här är en fråga som jag själv ställer mig ibland: Hur vet man att det inte är man själv som är puckot? Om du ser sidor av människor som de själva inte ser, vad vet du om de sidor hos dig själv som andra ser men inte du själv?

Ja, det är en fråga som jag försöker ställa mig i VARJE "konflikt". Jag gör mitt bästa för att operera efter att "DET skall bli rätt", inte att "JAG skall få rätt". Om jag hade "rätt" så var det ju bra, om någon annan hade "rätt" så lärde jag mig något - hurra! Man kan inte torska såvida inte någon FORCERAR en "dålig" lösning på dig - och då får man vända det till en "learning experience" i tålamod, förlåtande, acceptans eller liknande.

Ignorans är den största fienden vi har och den finns mitt ibland oss och i oss själva.

Pythagoras blev mördad av en person+anhang p.g.a att Pythagoras vägrade acceptera personen som lärjunge. "Nej, du är inte välkommen då du inte bemästrat din djuriska sida och dina aggresioner". "Va fan säger du Pythagoras jävel, ja ska fan slå ihjäl rej din jävla märkvärdia cp-snubbe, vem fan troruattduerinjävel". Vips så var den ödmjuke, medmänsklige, framsynte, vise, initierade Pythagoras ihjälslagen och bränd av en flock med djur som skrattade förnöjt över att "viktigpettern" fick så han teg. Det var 2500 år sedan, och inte har det blivit bättre :-). De politiskt korrekta är värst i min värld, de kommer undan med vad som helst.

Pythagoras - den förste filosofen.
Har du hört historien (tankeexperimentet) om mannen som är jättekorkad, men där omgivningen låtsas att han är jättesmart, lite som Trueman. Alla inklusive hans hustru spelar med och de ger honom Nobelpriset och allt och han fattar aldrig att de driver med honom. Han dör lycklig i tron att han är beundrad, omtyckt och betydelsefull. Tänk om det är jag, eller du... frågeställningen är om man skulle vilja leva ett sådant liv. Den tanken finner jag nyttig att bolla med emellanåt...

Vissa dagar så är jag i princip övertygad om att hela "verkligheten" är tillrättalagd för att jag skall lära mig saker, som det sedan kommer prov på. Läxa-prov-läxa-prov. Känns skönt att vara i fokus och omhuldad av ett snällt universum som borgar för min personliga utveckling - tack till alla ni statister som står ut med mig :-).

Men framför allt eftersom jag stöter på folk som vill "hjälpa till" (in och rota i mig), folk jag absolut inte litar på.

Det säger mer om personen som vill "hjälpa till" än om dig. Om hela "spelet" går ut på att bli "fri" - att kunna njuta av livet fullt ut, när som helst, var som helst, hur som helst, utan att förstöra för någon annan... är den "rotande" personen fri? Att sträcka ut en hjälpande hand eller en stående inbjudan är en sak... att tvångsmässigt forcera "bättre vetande" på andra är något annat.

Det beror nog på att jag är ganska öppen och lättläst när jag väl bjuder på bitar jag kanske borde hålla inne med. Det är bara det att det är tråkigt i längden att vara tystlåten.

Har man rent samvete så har man rent samvete. Vi har ju alla våra fel och brister, och känner man sig själv så är man ju en bra bit på väg. Om man vill bolla en idé med någon som är villig att lyssna för att ta nästa steg så är man ju ytterligare en bit på väg... genom att inte dölja något eller skämmas utan endast acceptera att man är den man är för tillfället och inte statisk utan öppen för förändring så står man ju på en enormt stabil grund. Det är när folk börjar dölja saker eller blir rigida som korthusen byggs upp.

Sen är jag ganska inne på tesen att det inte är psykologiska tekniker som ska förändra folk utan att det filosofiska principer som ska göra det. Att göra medvetna och väl övervägda val helt enkelt. Det är kanske det du menar med inifrån och ut istället för utifrån och in.

Om jag tolkar dig rätt så var det en ny och intressant tolkning :-).

En person som tar åt sig filosofiska principer OCH förstår innebörden FULLT ut OCH agerar därefter behöver nog inga psykologiska tekniker. NLP och hypnos i detta perspektiv skulle jag reservera åt 1) folk som VILL ha assistans att 2) inkorporera en filosofisk princip i dagligt liv 3) för att de inte klarar det själva.

Med utifrån och in så syftade jag främst på Anthony Robbins - man beter sig på ett sätt som skapar ett psykologiskt/emotionellt tillstånd - fejka glädje och entusiasm genom att hoppa, studsa, bete dig glatt och entusiastisk och du förändrar dina hormoner, signalsubstanser och hjärnvågor - FÖR STUNDEN... temporär lösning.

Med inifrån och ut så syftar jag på framgångsrikt "changework" - en grundläggande förändring av en strategi, en värdering, ett synsätt... som sedan skapar tillståndet som eftersträvas - lycka, entusiasm, glädje eller vad det nu var som eftersträvades.

Jämför med att springa runt och putta på en bil - den rullar. Jag föredrar att starta motorn och köra runt i bilen då den rullar av sig själv... om motorn är paj så fixar vi den. Om soppan är slut så fyller vi på.

Riggio och Robban har en tredje variant. De åker ingenstans :-).

En grej jag kan bjuda på, som var jäkligt intressant för mig som varit lite socialt hämmad, var något som kallas absurd request. Det läste jag faktiskt på en nlp-sida. Det handlade om att gå in i en affär och göra en absurd förfrågan. Hur enkelt som helst. Jag gick in i en bilaffär, jag hatar att köpa saker där man förväntas pruta. Jag frågade vad senaste modellen av Nissan Almera kostade, fick svaret och sa "Oj, det var dyrt. Säljer ni inte cyklar också?" blev utskrattad och lämnade stället. Jag var inte långt ifrån maxpuls när jag stegade in i affären och det var oerhört intressant att iaktta mig själv och min egen rädsla när jag gjorde det. Då insåg jag hur styrd jag var av konventioner, av vad andra förväntade sig av mig och hur stor rädslan faktiskt var att göra bort mig.

Frihet... jag skalar av och är tacksam var gång jag hittar en ny hangup (rädsla, skam, irritation, ilska etc)... när det gäller absurda och bisarra saker så har jag dock så länge jag kan minnas haft stor flexibilitet :-). OM jag kan "sjuka" till det så gör jag GÄRNA det. Man skäms bara om man skäms. Däremot så skulle jag ha svårt med t.ex. lap dance, vet inte om det borde åtgärdas :-).

Gott nytt år i förskott önskar

Shiva

PS.
...som erkänner att han önskar sig Derren Browns DVD-box: http://www.channel4.com/entertainment/tv/microsites/M/mindcontrol/video/
Jag älskar Derren, jag förstår en hel del av "tricken" som gemene man förmodligen uppfattar som obegripliga, trots det är jag grymt imponerad. Jag är samtidigt övertygad om att 1. vissa trick har lång förberedelse som vi aldrig får se (man får se resultatet och vissa delar av hypnosen - inte hela hypnosen t.ex.) 2. en hel del av tricken misslyckas kapitalt och visas förstås inte - ny försöksperson istället. 3. vissa av tricken är GRYMT "inlåsta" för försökspersonen men uppfattas som extremt "öppna" - mycket valfrihet m.m. Anyway - Derren ROCKAR. Fett. Med bra. Vissa grejor fattar jag knappt hur han gör. DS.

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Inläggav ShivaDestructor » 29 dec 2005 20:37

stradde skrev:
att jag är minst lika lat som stradde, antagligen latare.


Hi hi... har inte läst NLP tråden,


QED. QED! ROFLMAO.

stradde skrev:När det gäller NLP så kanske jag är lat, eller som jag skulle säga själv, riktigt skeptisk.... nog om detta :)


Candelam ad parietam ne applicato!

Shiva - vita hårda blanka karameller till alla! Possu possu sika.

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5804
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 29 dec 2005 20:59

Shiva, du är ju helt underbar! Nu skrattade jag så jag fick kaffe i halsen. Ja, jag har en bisarr humor. Jag har full förståelse om herr moderator vill plocka bort mitt inlägg här, men jag var bara tvungen att komentera. Shiva, kan du inte prata lite begriplig svenska så samtliga förstår vad du säger?

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Inläggav ShivaDestructor » 30 dec 2005 14:23

Skogsälvan skrev:Shiva, du är ju helt underbar! Nu skrattade jag så jag fick kaffe i halsen. Ja, jag har en bisarr humor. Jag har full förståelse om herr moderator vill plocka bort mitt inlägg här, men jag var bara tvungen att komentera. Shiva, kan du inte prata lite begriplig svenska så samtliga förstår vad du säger?


Det var ju vitsen att samtliga INTE skulle förstå så att de som förstod skulle skratta på andras bekostnad fast ännu hjärtligare. Nåväl, vi lättar lite på dimridåerna...

QED = Quod erat demonstrandum = Vilket skulle bevisas
ROFLMAO = Rolling on the floor laughing my ass off
Candelam ad parietam ne applicato = Tänd/sätt inte ljus vid en vägg (Betydelse = ...)

För den som vill veta allt om hårda vita karameller (valkoinen karkki), den kan ju söka på possu sika eller possu porsas sika (nej, det är inte latin :-) - men kasus är ;-)).

Jag tror att februari (helmikuu) blir den bästa månaden för karamellskörd.

Hyvää uutta vuotta,

Siva (eller Shiva för de som kan uttala sh).

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5804
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 30 dec 2005 15:57

Ja du, Shiva, faktum är att hela den här diskussionen roar mig på olika plan. Jag skulle dock inte vilja säga att jag skrattar på någon annans bekostnad, även om ditt förhållningssätt roar mig (betrakta det på en varm nivå) och nu gör du det svårt för mig. Jag vill ställa dig frågor. Uppenbarligen vill du inte att alla ska ta del av dina svar. Moraliskt känner jag att jag då måste avhålla mig från att ställa frågor. Och nej, jag kan inte latin, min avancerade gissning var ungefär "tänd inte ett ljus för den blinde". Och jag tycker att man ska tända ett ljus för den blinde. Det är inte alls omöjligt att man kan utföra mirakel. I en dialog finns det inte enbart en vägg. Kraschar dialogen så är det aldrig enbart den enes fel.

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Inläggav ShivaDestructor » 30 dec 2005 19:51

Skogsälvan skrev:Ja du, Shiva, faktum är att hela den här diskussionen roar mig på olika plan. Jag skulle dock inte vilja säga att jag skrattar på någon annans bekostnad, även om ditt förhållningssätt roar mig (betrakta det på en varm nivå) och nu gör du det svårt för mig. Jag vill ställa dig frågor. Uppenbarligen vill du inte att alla ska ta del av dina svar. Moraliskt känner jag att jag då måste avhålla mig från att ställa frågor. Och nej, jag kan inte latin, min avancerade gissning var ungefär "tänd inte ett ljus för den blinde". Och jag tycker att man ska tända ett ljus för den blinde. Det är inte alls omöjligt att man kan utföra mirakel. I en dialog finns det inte enbart en vägg. Kraschar dialogen så är det aldrig enbart den enes fel.


Exakt - i en dialog finns det inte enbart en vägg. Jag tänder gärna ljus för folk som vill lära sig se, och jag talar sällan till väggar en längre tid.

Klart du får och skall ställa frågor :-), och jag kommer att besvara dem i mån av förmåga och tid och/eller peka ut riktningar och svar på andra ställen. Vad jag INTE kommer att göra är andras läxor eller dras in i andras spel. Då kan man fråga sig vad som är artigast/mest respektfullt - att ignorera vissa inlägg eller ta diskussionen via PM. Om någon krävde att du skulle lära honom/henne ett nytt språk via ett forum istället för att personen ifråga jobbar och sedan frågar om ett enstaka ord eller begrepp... viss skillnad kan jag tänka...

Till dig Skogsälva vill jag skänka ett fint nyårshalsband av digitala bländvita "helmisar" (nästan som hemlisar) (hoppas du tog reda på vad februari betydde på finska).

Gott nytt,

Shiva

Fication
Inlägg: 1058
Blev medlem: 05 aug 2005 11:25
Kontakt:

Inläggav Fication » 31 dec 2005 16:20

Du förstår mig rätt, Shiva.

Och angående lathet, det är ju automatiskt så att man inte kan få allt serverat. Man måste själv gå in genom dörren. Det är en slags universell rättvisa.

Själv tänkte jag strax bjuda på den ultimata filosofiska principen... :wink: Det hade varit en bra start på året.

Gott nytt på er alla!
/Fication

ShivaDestructor
Inlägg: 63
Blev medlem: 07 apr 2005 16:44

Inläggav ShivaDestructor » 02 jan 2006 14:05

Fication skrev:Du förstår mig rätt, Shiva.

Och angående lathet, det är ju automatiskt så att man inte kan få allt serverat. Man måste själv gå in genom dörren. Det är en slags universell rättvisa.


Fication, du har ju snubblat över Robban på något sätt så följande kanske intresserar dig. Robban höll ett seminarium nere i Malaga vid lucia-tiden, och för en vecka sedan droppade feedbacken in...

3 av 10 verkade ha lämnat seminariet ut av ren frustration/irritation. Vad var deras förväntningar på innehåll och egen insats?

Personen som skrev Malaga-rapporten (en spansk deltagare) beskrev sin frustration, irritation, hur han inte fick grepp, hur det som lärdes ut var precis utanför räckhåll... men han försökte, han höll ut. Och BOM! Efter 4 dagar så plötsligt förstod han... och kunde börja se på livet på ett nytt sätt - som han redogjorde för från direkta upplevelser och applikation i vardagen.

Jag gillar reklamkampanjen nere i tunnelbanan just nu - "Jag har bantat i flera timmar men inget händer!".

På tal om quick-fix: vissa står ut med ofruktbar "utbildning" i många år, andra står inte ut med fruktbar upplevelse i ett par dagar. Båda grupper torskar.

Shiva

Rachmaninov
Inlägg: 3
Blev medlem: 12 dec 2005 17:16

Inläggav Rachmaninov » 15 jan 2006 16:53

Denna "robban" är det möjligen Robert Dilts ni talar om? Jag hoppas inte tråden är död det har varit intressant att del av många olika synvinklar av ämnet (även om fokus ibland har flyttats från ämnet)
"En kniv är en kniv" Jag tror mig ha hört, eller läst, det uttrycket förut.

Det är väll lika bra jag säger som det är jag har ingen som helst erfarenhet av NLP, varken praktisk eller teoretiskt men jag blev nyfiken när jag läste om det.


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst