Vad är frihet?

[Pilatus]

jaha kort och gott. Du vill må bra och upplever att du vet vad du mår bra av och kan välja.

Just det, och det är min upplevelse. Ingen lär ju kunna lägga fram något bevis om att denna upplevelse skulle vara falsk. Spinoza hade sin uppfattning. Jag har en annan.

[förstår mig själv]

jaha kort och gott. Du vill må bra och upplever att du vet vad du mår bra av och kan välja.

Just det, och det är min upplevelse. Ingen lär ju kunna lägga fram något bevis om att denna upplevelse skulle vara falsk. Spinoza hade sin uppfattning. Jag har en annan.

Nej. Det är i princip du själv som kan förstå det bäst. Det är ju erfarenheterna som ligger till grund. Dock kan man ändra sin egen uppfattning ibland. Det har jag själv fått göra. Har man breda erfarenheter så har man även något att relatera till.

[Algotezza]

Frihet är en funktion av förmågan att föreställa sig alternativ, en mental eller andlig förmåga. Fantasi, helt enkelt. Utan fantasi - ingen frihet, ingen fri vilja.

/Algotezza

[Pilatus]

Frihet är en funktion av förmågan att föreställa sig alternativ, en mental eller andlig förmåga. Fantasi, helt enkelt. Utan fantasi - ingen frihet, ingen fri vilja.

Jag skulle inte vara nöjd med enbart en sådan inre mental frihet. Det är förstås bra att vi kan och får tänka vad vi vill. Men utan en motsvarande yttre frihet skulle ett liv i slaveri kunna betraktas som fritt. Våra liv måste vara befriade från olika slags tvång för att det skall vara möjligt att tala om frihet. Självklart så avstår vi från frihet frivilligt i en massa avseenden, vi bor i en gemenskap där det krävs att vi tar hänsyn till varann. Vi ingår relationer med andra människor och skaffar barn, vi kör bil i trafiken och massor av annat som begränsar vår frihet. För att kunna utnyttja den frihet vi har måste vi använda vår fantasi och begåvning. Saknar vi förmåga att se alternativen i vår tillvaro så faller förstås förmågan att se våra möjligheter att välja fritt efter de alternativ som står oss till buds.

[Algotezza]

Frihet är en funktion av förmågan att föreställa sig alternativ, en mental eller andlig förmåga. Fantasi, helt enkelt. Utan fantasi - ingen frihet, ingen fri vilja.

Jag skulle inte vara nöjd med enbart en sådan inre mental frihet. Det är förstås bra att vi kan och får tänka vad vi vill. Men utan en motsvarande yttre frihet skulle ett liv i slaveri kunna betraktas som fritt. Våra liv måste vara befriade från olika slags tvång för att det skall vara möjligt att tala om frihet. Självklart så avstår vi från frihet frivilligt i en massa avseenden, vi bor i en gemenskap där det krävs att vi tar hänsyn till varann. Vi ingår relationer med andra människor och skaffar barn, vi kör bil i trafiken och massor av annat som begränsar vår frihet. För att kunna utnyttja den frihet vi har måste vi använda vår fantasi och begåvning. Saknar vi förmåga att se alternativen i vår tillvaro så faller förstås förmågan att se våra möjligheter att välja fritt efter de alternativ som står oss till buds.

En motsägelse - eller?

/Algotezza

[Algotezza]

Frihetskänslan och fantasin får sin näring av vår förmåga att kunna förverkliga våra planer/fantasier/tankar/önskningar och att kunna kommunicera dem till andra i den yttre fysiska världen. Om jag skulle sluta skriva och läsa skull min fantasi få mindre näring och till slut inskränkas, upphöra. Slaven som inte kan förverkliga sina idéer/planer/fantasier kommer att få allt sämre förmåga att tänka sig alternativ - de mister sin trovärdighet och substans. Det är svårt att upprätthålla "frihet i anden" om man inte kan förverkliga sina inre processer/önskningar i yttervärlden.

/Algotezza

[Algotezza]

Frihet bygger på förmågan kunna tänka sig alternativ + att kunna förverkliga sina avsikter

/Algotezza

[Pilatus]

Frihet är en funktion av förmågan att föreställa sig alternativ, en mental eller andlig förmåga. Fantasi, helt enkelt. Utan fantasi - ingen frihet, ingen fri vilja.

Jag skulle inte vara nöjd med enbart en sådan inre mental frihet. Det är förstås bra att vi kan och får tänka vad vi vill. Men utan en motsvarande yttre frihet skulle ett liv i slaveri kunna betraktas som fritt. Våra liv måste vara befriade från olika slags tvång för att det skall vara möjligt att tala om frihet. Självklart så avstår vi från frihet frivilligt i en massa avseenden, vi bor i en gemenskap där det krävs att vi tar hänsyn till varann. Vi ingår relationer med andra människor och skaffar barn, vi kör bil i trafiken och massor av annat som begränsar vår frihet. För att kunna utnyttja den frihet vi har måste vi använda vår fantasi och begåvning. Saknar vi förmåga att se alternativen i vår tillvaro så faller förstås förmågan att se våra möjligheter att välja fritt efter de alternativ som står oss till buds.

En motsägelse - eller? /Algotezza

Nej, definitionen av frihet är frånvaro av tvång. Finns det hinder i samhället eller inom oss själva så begränsar det vår frihet i varje mening.

[Algotezza]

Nej, definitionen av frihet är frånvaro av tvång. Finns det hinder i samhället eller inom oss själva så begränsar det vår frihet i varje mening.

Varför diskutera frihet då - om det redan finns en definition?

Och tvång är frånvaro av frihet.

/Algotezza

[Pilatus]

Nej, definitionen av frihet är frånvaro av tvång. Finns det hinder i samhället eller inom oss själva så begränsar det vår frihet i varje mening.

Varför diskutera frihet då - om det redan finns en definition?
Och tvång är frånvaro av frihet. /Algotezza

Jo visst kan man ställa frågan så. Men jag föreställer mig att i stort sett allt det vi diskuterar inom detta forum redan finns i avhandlingar och essäer. Illusionen är förstås originell och har en fullkomligt egen uppfattning om hur vår värld och vårt medvetande interagerar. Inte alldeles enkelt heller att tränga sig igenom. Även SigurdV anser jag har en viss originell inställning till det mycket diskuterade ämnet paradoxer. Du själv har en oftast mycket vårdad attityd och god förmåga att begripligt förklara filosofiska problem. Annars diskuteras mycket av rent terapeutiska skäl antar jag. Vad tror du själv?

[förstår mig själv]

Nej, definitionen av frihet är frånvaro av tvång. Finns det hinder i samhället eller inom oss själva så begränsar det vår frihet i varje mening.

Varför diskutera frihet då - om det redan finns en definition?
Och tvång är frånvaro av frihet. /Algotezza

Jo visst kan man ställa frågan så. Men jag föreställer mig att i stort sett allt det vi diskuterar inom detta forum redan finns i avhandlingar och essäer. Illusionen är förstås originell och har en fullkomligt egen uppfattning om hur vår värld och vårt medvetande interagerar. Inte alldeles enkelt heller att tränga sig igenom. Även SigurdV anser jag har en viss originell inställning till det mycket diskuterade ämnet paradoxer. Du själv har en oftast mycket vårdad attityd och god förmåga att begripligt förklara filosofiska problem. Annars diskuteras mycket av rent terapeutiska skäl antar jag. Vad tror du själv?

Och du själv då?

[Pilatus]

Jo visst kan man ställa frågan så. Men jag föreställer mig att i stort sett allt det vi diskuterar inom detta forum redan finns i avhandlingar och essäer. Illusionen är förstås originell och har en fullkomligt egen uppfattning om hur vår värld och vårt medvetande interagerar. Inte alldeles enkelt heller att tränga sig igenom. Även SigurdV anser jag har en viss originell inställning till det mycket diskuterade ämnet paradoxer. Du själv har en oftast mycket vårdad attityd och god förmåga att begripligt förklara filosofiska problem. Annars diskuteras mycket av rent terapeutiska skäl antar jag. Vad tror du själv?

Och du själv då?

Jag försöker lära mig något.

[Algotezza]

Jo visst kan man ställa frågan så. Men jag föreställer mig att i stort sett allt det vi diskuterar inom detta forum redan finns i avhandlingar och essäer. Illusionen är förstås originell och har en fullkomligt egen uppfattning om hur vår värld och vårt medvetande interagerar. Inte alldeles enkelt heller att tränga sig igenom. Även SigurdV anser jag har en viss originell inställning till det mycket diskuterade ämnet paradoxer. Du själv har en oftast mycket vårdad attityd och god förmåga att begripligt förklara filosofiska problem. Annars diskuteras mycket av rent terapeutiska skäl antar jag. Vad tror du själv?

Oändliga möjligheter och fullständig avsaknad av tvång leder inte till oändlig frihet annat än teoretiskt. Frihet kräver ramar, begränsningar, som tydliggör friheten, som gör den hanterbar och upplevbar, helt enkelt möjlig. Gränslöshet dödar. Oändliga möjligheter dödar kreativiteten. Begränsning triggar igång den. Men när man känner sig instängd inom gränserna, stångar pannan blodig mot murarna, då strävar man efter att spränga dem - det ger en känsla av frihet att få göra det - men också den nya friheten har sina ramar, osynliga i förstone, de "är långt borta". En dag stöter man på dem - känner sig instängd, spränger dem och en ny frihet inom större ramar uppnås.

Därför gillar skapande personer att hålla sig till genrer inom konst, musik och litteratur - och när de möjligheter ramarna inneburit är uttömda, spränger man gränserna, skapar nya gränser men känner i förstone frihet. Genrer är bra för kreativiteten - så man kan hålla sig till dem, mixa dem, gå utanför dem, förnya dem, skapa nya. Kolla musiken idag! Mönster behövs, att använda, mixas, gå utanför, skapa nya, tillfälliga eller mer långvariga. Alla kreativa människor vet säkert att och har erfarit hur oändliga möjligheter skapar kreativitetskramp.

Ett exempel från min värld

Hur många texter tror ni jag får in om jag gett denna instruktion: Skriv om vad du vill - sätt vilken rubrik du vill - skriv så långt eller kort du vill!

Och om jag i stället gett denna:

Välj ditt allra första minne. Slut ögonen och gå in i minnet! Vad ser du? Vem finns med? Var befinner du dig? Vad händer? Blev du glad eller ledsen? Är det ett mörkt eller ljust minne? Beskriv ditt minne så noggrant du kan!

---
Frihet - närvaro av så mycket tvång att friheten blir möjlig, greppbar, upplevbar. För lite tvång gör att friheten löses upp, för mycket att det bara blir tvång.

Det handlar inte om antingen eller, antingen frihet eller tvång, utan en mix dem emellan som möjliggör båda så att vi ibland känner oss mer fria, ibland mer ofria - och denna rytm är också något som möjliggör friheten och känslan därav. Den som inte har ett arbete får inte uppleva den hälsobefrämjande och nyttiga rytmen mellan arbete och semester. Man får försöka skapa egna lösningar som på annat sätt kan möjliggöra denna, på annat sätt än via lönearbete. Det kräver stark vilja och envishet - något jag nog inte klarat. Jag är glad jag har ett jobb.

På ett mer principiellt plan: Kontraster synlig- och möjliggör varandra.
---

För mig är skrivande här en kombination av nytta och nöje som jag helt enkelt finner mycket lustfylld. Terapi, tröst, lärande (både lära ut och lära in), problemskapande och problemlösning, tankeutbyte. "Tankesex".

Här är var och en på en gång lärare och elev - i ständigt skiftande konstellationer. Av allt och alla kan man lära sig något om man inte låser sig emotionellt. Vilket ibland kan vara lätt att göra...



/Algotezza

[reflex]

Nej, definitionen av frihet är frånvaro av tvång. Finns det hinder i samhället eller inom oss själva så begränsar det vår frihet i varje mening.

Varför diskutera frihet då - om det redan finns en definition?
Och tvång är frånvaro av frihet. /Algotezza

Jo visst kan man ställa frågan så. Men jag föreställer mig att i stort sett allt det vi diskuterar inom detta forum redan finns i avhandlingar och essäer. Illusionen är förstås originell och har en fullkomligt egen uppfattning om hur vår värld och vårt medvetande interagerar. Inte alldeles enkelt heller att tränga sig igenom. Även SigurdV anser jag har en viss originell inställning till det mycket diskuterade ämnet paradoxer. Du själv har en oftast mycket vårdad attityd och god förmåga att begripligt förklara filosofiska problem. Annars diskuteras mycket av rent terapeutiska skäl antar jag. Vad tror du själv?

Du tar upp en "intressant" fråga där.
Vilka tankar är viktiga och vilka tankar är mindre viktiga.
Det är väldigt svårt att betygssätta och värdera tankar, andras eller egna.
Visst kan det ligga nåt i att mycket av det som skrivs här mest tjänar som ett slags terapi, men so what.
För min del så handlar det mest om hjärngymnastik. Jag gillar inte sudoku även om detta också kanske fungerar. Du kan säkert ha rätt i att jag inte bidrar med något av värde, men det går att se det på ett annat sätt.
Hur värderar man åsikter, tankar och ideer?
Hur vet man vilka tankar som är viktigast?
Bara den som har facit vet, och det är det ingen som har.
Man kan se människans hjärna som individuell, som att vi är en massa enskilda "jag". Men man kan också som Gunnar Adler Karlsson gör i boken "superhjärnornas kamp" se individerna som delar av en större "superhjärna". Intressant tanke. Via vårt medvetande och det vi förmedlar till varandra blir vi del av ett större "supermedvetande". Tankar kommuniceras kors och tvärs medvetet och omedvetet och har samtidigt en påverkan, på samma sätt som den funktion reklamen har för att få oss att konsumera.
Om an tänker på hur en myrstack fungerar så förefaller varje myra var en individ, men samtidigt fungerar själva myrsamhället som en större och mer komplex individ. Alla drar sitt strå till stacken på ett till synes mekaniskt och förutbestämt sätt, men om myrsamhället utsätts för fara eller stimulans så reagerar själva myrsamhället som om det vore en större organism.

[Algotezza]

Douglas Hofstadter i sin bok Gödel Escher Bach skriver där bl.a. om myrstackars ev. medvetande. Martinus å sin sida menar att jordklotet är ett medvetet makroväsen där mänskligheten utgör dess fysiska hjärna och där var och en oss är en hjärncell i denna.

/Algotezza