Finns Gud?

[Antic]

Faktum är att vi sorterar ut det mesta av alla intryck vi matas med hela tiden och skulle snabbt bli galna av att ta emot alla biljoner intryck vi matas med varje sekund. Det hinner hända cirka 6 kvadriljoner instruktioner i den mänskliga kroppen på bara en sekund.

Det jag talar om kanske inte har så mycket att göra med de automatiska funktionerna som ligger i hjärnbarken utan de beslut vi tar medvetet.

Beslut som antingen leder till något gott eller något ont.

Det är det som gör att våra handlingar blir värda något och vi får oftast ett tack också eller raka motsatsen beroende på vad vi valde att göra.

[förstår mig själv]

Du pratar om alternativ. När det gäller det som sker i naturen följ det einstein försökt förklara. Man måste kunna registrera det som sker i naturen och pröva sina teorier om (allt) det man vill förstå i naturen. Detta innebär att allt bara kan ske på ett sätt. Annars kommer du aldrig att kunna registrera dina teorier, följa upp och se att de stämmer.
Vi säger att din teori säger att något ska ske. Tex en solförmörkelse då förstår (tror) vi att vår teori är fel(räknat fel). Vi tror inte att himlakropparna har ändrat sina banor och rör sig fritt. Vi antar (omedvetet) att naturen är lagbunden (logisk, följer teori) något annat är omöjligt.
På samma sätt bör vi förstå människan(allt i naturen). Dvs det vi förstår är relativt, vi förstår det inte tillräckligt bra ännu. Trotts att det följer naturlagar. Inte bilda teorin om slumpen eller fria viljan som lösning. Den är helt fel. Den måste dessutom korrigeras hela tiden i takt med att vi förstår bättre. Dessutom är vi som sagt bra på att förstå människor med tanke på hur komplicerade vi är. Vi glömmer bort att det är faktiskt naturen vi förstår. Visst kanske inte mamma stod och gjorde kött bullar när man kommer hem som man trodde, denna gång. När någon tex lovar att mötas kommer vi bilda teorin om att denne kommer. Det är också något som sker i naturen. När människan lovar så uppstår en kraft i den som påverkar kroppen att röra sig mot mötesplatsen. (kanske fanns krafter som styrde denna någon annan stans, dvs något annat var viktigare) men en uppskattning, approximation om vad som kommer att ske har vi alla. Tycker det är bättre att se ordet vill som resultanten av orsakerna som påverkar. Dvs det man gör. Detta är oberoende av under vilket styre man befinner sig, eller i vilken situation/miljö. Styre och miljö påverkar är orsaker (delorsaker) men det man gör är alltid det man vill. Om obehag uppstår tex om man inte ljuger kanske man ljuger (man ville kanske vara ärlig men kunde inte). Man ville kanske inte gå till skolan men föreställninen om vad som skulle hända om man inte gjorde det gav olust/ångest och därför vill man gå till skolan. Osv.
Spinoza skriver om att det är flera krafter/orsaker som påverkar både vad vi gör och vad vi känner.
Tex om du förlorat en förälder blir sorgen (föreställningen om vad denne betydde för dig) mindre än om du förlorat två, samtidigt. osv.

[Antic]

För att göra det väldigt enkelt.

Vi har alla valet att välja mellan gott och ont hela tiden. Vi kan i varje stund göra vårt eget personliga val. Oftast sätter vi själva stopp när vi är på väg att göra något dåligt, men inte alltid. Och ibland kan det gå fullständigt överstyr och då ångrar vi vårt val garanterat.

Logiken har alltid utrymme för ett mått random, för det är den faktorn som håller allt levande, en liten dos av oförutsett. Det är den som håller oss levande också. Då menar jag inte "vetskap om" utan slump som faktiskt finns oberoende av oss i den objektiva världen, annars skulle inte slump kunnan genereras av matematik överhuvudtaget.

[Algotezza]

Logik kan finnas i våra beskrivningar av världen - liksom mening eller brist därpå. Världen bara finns som ett slags formbar grundsubstans, "något som är", som vi själva genom vårt möte med andra gör något av, finner Gud däri eller blott materia, allt utifrån våra avsikter, erfarenheter och önskningar.

Världen blir vad vi tillsammans gör den till, betingat av hur vi beskriver den för varandra och i enlighet vad vi menar "finns under ytan" och "vad och vem som styr världens skeende".

Har man ett samvete kan man välja att följa det eller gå emot det. Har man inte det kan man vägledas av egoism och maktbegär.

Det finns ett gott med egenvärde och ett gott med instrumentellt värde för att nå det goda med egenvärde. Politiker menar ofta att de kan uppnå ett gott med egenvärde via ett ont med instrumentellt värde. "Ändamålet helgar medlen." Eller att i valet mellan två onda ting välja det minst onda.


/Algotezza

[Strålöga]

vi har ändå vårt personliga sätt att se världen även om andra är med och skapar det intryck vi fått, vi påverkas givetvis av detta också, men ändå är vi den enda jag på jorden, vad vi baserar våra val mellan gott och ont på beror ju på mycket som vi redan gått igenom samtidigt som man har olika inställning till saker från gång till gång också pga erfarna minnen, vi kan ha en inställning att idag ska jag tycka såhär och det påverkar också våra val mellan gott och ont 10 år senare kan man ha en annan uppfattning med mer kunskap och erfarenhet

[holoteist]

Nej.

[Anne]

Nej.

Är det ett svar på ursprungsfrågan: Finns Gud? Varför har du VARDE ljus som undertext?

[Pilatus]

Nej.

Vi kan utan vidare påstå att gudar existerar. De existerar inom religioner och genom vårt sätt att följa de traditioner och sakrament som respektive religion kräver.

Antagligen är det få som på allvar hävdar att trosbekännelsen är bokstavligen sann. Men faktum är att NT har ett visst minsta krav på den troende, vi skall vara döpta och vi skall verkligen tro att Jesus var Messias.

Att tro på Jesus borde betyda att han som Messias är den som skall återupprätta Davids konungarike i all den glans som det berättas om i exempelvis Andra Samuelsboken. Lärjungarna ställer sin fråga om detta till Jesus: "De som hade samlats frågade honom: ”Herre, är tiden nu inne då du skall återupprätta Israel som kungarike?” Apg 1:6

[Algotezza]

Gudstro finns.

Gudstrons psykologiska och sociologiska dimensioner kan undersökas empiriskt.

[Pilatus]

Gudstro finns.

Ja, och den tron avser en namngiven gud. Vidare har tron på en specifik gud utvecklat något mer än att tro på denne guds existens. Tron skall se ut på något visst sätt, till och med väderstrecken är viktiga. Dessutom blandas religionen med gammal folktro, grekisk filosofi, moderna fantasier om diverse medvetandeformer. I modern religion 'Får en bofink se ut hur som helst!'

[Plattfot]

Hej jag undrar ifall du tror att Gud finns? och varför tror du att han finns eller om ni inte tror på han, varför finns han inte?
Framför gärna era argument.
Jag är av åsikten att han endast existerar som ett begrepp i människors egna världar.

//Sarli

Människans egen värld kallas Kosmos. Motsatsen är Kaos. Den egyptiske himmelsguden Nun (solguden Ras far) var en kaosgud. Eftersom Han är där, i Kaos, kan Han inte existera annat än som ett begrepp här i Kosmos. Nun dyrkades inte, eftersom lucifern Ra hade klättrat upp på sin far Himlen och satt sig över Honom. Fast då blev himlen Nun sur och slängde ned solen Ra till Underjorden genom en avgrund i väster. Ra klättrade upp genom en annan avgrund i öster och upprepade sin synd. Så där håller de på fortfarande.

Nun nämns ett trettiotal gånger i GT. Formuleringen som ständigt upprepas är "Josua, Nuns son". Upprepningar är i bibelhebreiskan en stilistisk metod för att stryka under viktiga saker. Josua är ett hebreiskt namn som betyder "Gud frälser". I NT, som är skrivet på grekiska, översätts namnet Josua till det grekiska namnet Jesus.

Kaos hade enligt Wikipedia ursprungligen innebörden "det oförutsägbara". Det är alltså motsatsen till det välordnade, lagbundna, reglerade och deterministiska Kosmos. I Kosmos kan det inte finnas någon fri vilja. Men Kaos är fullständigt fritt och oreglerat. En Gud, som kan ge oss en fri vilja, måste vara en kaosgud.

Nu påstås vi vara en blandning av Kosmos och Kaos. Kosmos i människan kallas själ, och är förnuftig och rationell, logisk och begriplig. Själen är den vetenskaplige grubblaren. Själen är värdenihilist och ateist. Den kallas ibland Denna Världen Herre (Det slingriga intellektet i kunskapens träd, Djävulen).

Kaos i människan kallas ande, och är kär och galen. Den är helt ologisk och oförnuftig. Den är inte smart, men den är vis. Den värderar gott och ont, vackert och fult. Den sysslar med samvete, konst och musik. Den kan ha mycket roligare än själen.

Själens logiska fanatism gör den ibland till religiös fundamentalist. Den är då lagfrom, shariadyrkare och dogmatiker, rena fanskapet. Anden är fri från sådant. Kaos befriar! Kaos är en god Gud. Rekommenderas!

Det vi kan undra, är om våra gudamakter beskriver människan och hennes inre värld. De tycks beskriva någon verklighet, men vilken?

[holoteist]

Nej.

Är det ett svar på ursprungsfrågan: Finns Gud? Varför har du VARDE ljus som undertext?

Det ska stå var det ljus?

[Algotezza]

Gudstro finns.

Ja, och den tron avser en namngiven gud. Vidare har tron på en specifik gud utvecklat något mer än att tro på denne guds existens. Tron skall se ut på något visst sätt, till och med väderstrecken är viktiga. Dessutom blandas religionen med gammal folktro, grekisk filosofi, moderna fantasier om diverse medvetandeformer. I modern religion 'Får en bofink se ut hur som helst!'

Gud definieras ofta på ett sätt som är omöjligt att verifiera empiriskt och som motsäger gängse logik. Är det då konstigt om man förnekar en sådan företeelses existens? Gud kan anses därför ibland stå över logiken. Kanske står han även över sådana futtiga frågor som handlar om hans egen existens och ickeexistens?

Men det finns upplevelser som kan tolkas i riktning mot att "det finns något bortom bergen", sådant vi kan uppleva men inte direkt kan förklara. Det visar att det finns extraordinära upplevelser men det bevisar inte Guds existens. Panteismens gudsbild är dock lät att bevisa. Men då kan man skippa ordet Gud och tala om kosmos bara. Om man vill. Om man anser att ordet Gud är lite belastat av hur kristna definierar Gud som ett utomkosmiskt allvetande och allsmäktigt väsen som står över all logik och i form av sin egen son vandrat omkring på jorden och varit tvungen att dö för att Gud/Han själv skulle förlåta människor för deras synder och ge dem evigt liv. Det eviga livet är alltså tänkt att starta i samma stund man börjar tro på Jesu s.k. offerdöd. Det är en evighet/oändlighet som sträcker sig framåt från och med en viss tidpunkt men inte bakåt. En halv evighet/oändlighet?

[freddemalte]

Vi kan utan vidare påstå att gudar existerar.[...]

javisst! och detsamma torde väl då gälla Kalle Anka och Jultomten.

[Algotezza]

Vi kan utan vidare påstå att gudar existerar.[...]

javisst! och detsamma torde väl då gälla Kalle Anka och Jultomten.

Allt vi kan tänka oss finns som tankebilder/begrepp i vårt medvetande. Men en del av dessa motsvaras inte av företeelser i omvärlden. Alla fantasiskapelser är uppbyggda av verkliga delar men helheten är fantasi, något blott tänkt.