Filosofi - gränsen och anledningar

[nemanja]

1. Hur ska man dra gränsen mellan det som är filosofi och det som inte är det? Finns det någon gräns?

2. Vilka anledningar finns det att ägna sig åt filosofi?
Jag vet att filosofi är rot till de olika specialvetenskaper, som fysik, kemi, psykologi och sociologi m fl. och vi skulle inte kunna leva idag utan vetenskap men… Varför ska man ägna sig åt filosofi idag?

[Johan Ågren]

Allting rymms i filosofin, filosofin är sedan det redskap vi navigerar med i detta allt för att vi ska komma till så vettiga slutsatser som möjligt. Dessa slutsatser kan vi sedan praktiskt använda oss av i våra liv. Livet är på en viss nivå självreglerande, men en avancerad kultur upprätthålls av en mängd slutsatser, och förändras genom att vi förmår reflektera över ny kunskap. Filosoferandet har också betydelse för vetenskapernas inriktning - var vi gräver så att säga. Kunskap inom olika ämnesområden skulle sakna en sammansatt karaktär utan en reflekterande filosofi. Den skulle snarare bestå av informationsbitar utan sammanhang. Filosoferandet skulle möjligen inte behövas om vi skulle återgå till en form av intuitivt varande. Men så länge människan har sin stora minneskapacitet så kommer det alltid att existera en form av filosoferande där vi lär oss sätta samman en bild av världen i vårt medvetande - det här är vårt medvetande/vårt jag. Är vi dåliga på att filosofera så skapar vi en snedvriden bild av den värld vi lever i. Det sämsta man kan göra är att filosofera mycket och dåligt.

Johan

[archaxe]

Mycket av filosofin handlar just om rättfärdiganden i stil med dessa du söker - frågor som "Varför filosofi?" är själva filosofiska och förutsätter filosofin för att kunna besvaras. Jag tror inte filosofin är absolut nödvändig per se, men vårt sätt att resonera och ställa frågor leder oss till filosofin. Så länge vi frågar "varför" och kräver rättfärdiganden kommer vi att återkomma till filosofin, och detta barnsliga varför-frågande är något vi gör och alltid har gjort. Vi kan säga att vi inte borde göra det för att det inte leder någon vart, men gör vi det? Absolut. Slutar vi fråga när vi väl nått den insikten att det inte tjänar något till "i slutändan"? Kanske. Jag är inte där än, och många är med mig.

[Johan Ågren]

Mycket av filosofin handlar just om rättfärdiganden i stil med dessa du söker - frågor som "Varför filosofi?" är själva filosofiska och förutsätter filosofin för att kunna besvaras. Jag tror inte filosofin är absolut nödvändig per se, men vårt sätt att resonera och ställa frågor leder oss till filosofin. Så länge vi frågar "varför" och kräver rättfärdiganden kommer vi att återkomma till filosofin, och detta barnsliga varför-frågande är något vi gör och alltid har gjort. Vi kan säga att vi inte borde göra det för att det inte leder någon vart, men gör vi det? Absolut. Slutar vi fråga när vi väl nått den insikten att det inte tjänar något till "i slutändan"? Kanske. Jag är inte där än, och många är med mig.

Detta är ändå en ytterlighet inom filosofin; de frågor som till synes verkar omöjliga att klargöra. Även om den mänskliga vardagen kanske byggs på osäkra grunder - grunder som skulle behöva besvaras av filosofins och vetenskapens yttersta gränser - så använder vi oss av ett resonerande som styr oss i vardagen. Detta mer "banala" filosoferande har visserligen sin upprinnelse i filosofins ytterområden, men ett filosoferande är ändå en nödvändighet för det vi i vardagen tar för självklart. Den mänskliga vardagen har en styrfart genom normer och tradition - men detta har en gång skapats genom resonerande - och ett ständigt resonerande som pågår. Filosofin behövs för att detta resonerande ska vara förståndigt. Slutsatserna behöver inte för den sakens skull vara sanna - men de kan vara konsekventa utifrån den rådande verklighetsuppfattningen. Vi får göra det bästa utifrån den information som vi har tillgång till - och filosofin hjälper oss att få ut så mycket rim och reson som möjligt.

Jag är mest intresserad av de teoretiska aspekterna av filosofin då de alltid föregår de praktiska konsekvenserna. Jag tenderar ibland att bli lamslagen av detta. Det är lockande att grabba tag om ett fundament så att man kan vara tydlig och konsekvent i sitt agerande.

Johan

[Luipa]

Det sämsta man kan göra är att filosofera mycket och dåligt.