Är Du Rik På Riktigt!

[anakoret]

Ja, du har missat något.

Lukas påstår att en människa inte kan vara rik om den inte kan baka bröd.

I östasien kan man inte baka bröd.

Alltså finns det inga rika människor i östasien.

Återigen tar lukas inte hänsyn till kulturell bakgrund.

[/b]

[suchanother]

Okej då. Men tror inte du att Lukas pratar om symboliska värden?
Läs inte honom som fan läser bibeln.
Lukas pratar om människan fundamentala behov.
Vill inte prata i hans mun men jag tror att han innerst inne är trött på kapitalismens, dess egoism.
Trots allt, dagens samhälle styrs av ekonomer, dessa medelmåttor som var av en av oss skrattade i skolan.

[anakoret]

Det är möjligt att du har rätt.

Men tycker du inte att lukas i.s.f. borde ha skrivit något i stil med "En människa är inte rik innan den kan tillgodose sina fundamentala behov. Är du rik?"?

Enligt lukas premiss är jag inte rik. Men jag känner mig rik, på många sätt, dock inte pekuniärt för det.

[lukas]

"Luk

[Kallekula]

Jag anser att man är rik om man är opraktiskt lagd då slipper du hålla på att bygga, mecka och allt annat och kan ägna dig åt sådant som gör dig riktigt rik såsom att skapa tankar, musik vacker poesi.

Tyvärr är jag inte rik eftersom jag är händig och pyssslar med sådant som att bygga och mecka. Det är vad jag är bra på men jag skulle gärna vilja vara rik men det har inte blivit så.

Jobb i sig anser jag inte har något värde. För mycket Luther över det hela.

Men det anser jag Lukas, Nisse och Lisa får tycka något annat.

[lukas]

. måla

[lukas]

blev lite fel igen

[Kallekula]

Lukas

Det finns trådar om det. Har du modern civilisationskritik står det dig fritt att flytta ut på landet och leva av det kanske ala 1800tal eller vilket tal du vill. Amish i USA gör det tex. Jag är inte intresserad av det... gillar det moderna samhället och allt vad det kan ge. Kritik mot det finns visst, i massor. Jag kritiserar det med utifrån andra infallsvinklar.Men jag ser inte lösningen i att vrida tillbaka klockan.

Nu är det moderna samhället komplex, vi har olika roller att fylla. Det ena ger det andra. Tycker tex inte att administratören, säljaren eller vad du vill har ett mindre viktigt jobb på ett byggföretag än byggaren. De behövs alla.

[lukas]

Du

[Kallekula]

Du har ännu inte svarat på , varför vissa som har mer pengar än de kan göra av med under 4 - 10 liv "Jobbar".

Varför "jobbar" människor när de inte behöver mer pengar ?

Jobb som terapi ?


. Det räcker således inte med bara pengar.

. Jag kräver mer än vad bara pengar kan ge, det är poängen

. Det jag vill ha kan jag inte köpa för pengar

Varför de "jobbar" tja kanske av samma anledning som att jag blir uttråkad av att inte göra någonting alls. Jobb som terapi visst det kan du kalla det så. Är jag uttråkad och går ut och går kan man kalla det för terapi, tja visst ok.

"Jag kräver mer än vad bara pengar kan ge, det är poängen" aha det är det du vill säga, missade det, visst självklart finns det väl ingen som ifrågasätter.

[Angelina]

Det kan också vara dåligt samvete som gör att de jobbar, men mest troligt handlar det om att de blir uttråkade om de inte känner att deras liv har en mening och ett jobb ger dem iaf en känsla av att vara behövd och nyttig.

Om extremt kreativa personer som jag skulle komma över pengar som räckte i 10 livstider...ja tanken är svindlande, alla idéer som bara forsar fram. Självklart skulle jag fortsätta jobba, med att skapa de mest fantastiska kreationer världen någonsin beskådat.

Men jag känner redan det dåliga samvetet, så det spelar nog en väldigt stor roll egentligen. Man har ett stort ansvar med så mycket pengar, att göra något vettigt av det, något som gagnar så många som möjligt.

Men man skulle inte våga ge pengar till alla dessa till synes korrumperade hjälporganisationer, för hur många människor blir egentligen hjälpta av dem ? Det finns säkert någon fungerade...Läkare utan gränser tex, de har man inte hört något negativt om, inte jag iaf.

Men det är oroande att pengarna inte verkar nå fram till de behövande, så man skulle vilja se till det själv.

[Johan Ågren]

Det som slagit mig är att personer med mycket pengar helt verkar sakna fantasi vad de kan göra med dessa pengar. Eller är det så att de som inte har pengar tvingas till att bli kreativa?

Jag tror också jag har förstått värdet i att ha ett jobb som ligger närmare självhushållningen. När vi jobbar med någon form av produktion som inte tillfaller oss själva, och för något så abstrakt som pengar, så tenderar vi nog att bli rotlösa - alienerade från meningsskapande kretslopp. Att själv producera sin föda och boende skänker tillfredsställelse, man kommer närmare livet. Jag har sedan inget emot byteshandel och utbyte av tjänster - där denna är överskådlig, och där det finns en direkt respons och mänsklig kontakt. Det finns en entropi i dagens samhälle som går från sådana egenskaper och mot en ökad vinst i form av en materiell standard som tjänar dunkla syften (det mänskliga värdet projiceras på symboler i stället för reella funktioner).

Johan

[hovnarr]

När vi jobbar med någon form av produktion som inte tillfaller oss själva, och för något så abstrakt som pengar, så tenderar vi nog att bli rotlösa - alienerade från meningsskapande kretslopp.

Jag reflekterade över detta senast igår. Ett exempel på hur abstrakt livet kan vara för en vanlig västerländsk människa erbjuds via hobby-fisket. Betrakta t.ex. en man i konsultbranschen. Han tjänar bra och lägger inte mindre än motsv. en veckas lön på sista skriket inom kolfiberspön m.m. När allt annat är fixat går han och fiskar. När han får napp kastar han tillbaka fisken igen (jo, folk sportfiskar faktiskt så nu för tiden). Sedan när han kommer hem går han och köper fisk i affären. Givetvis hävdar han att han tycker mycket om att vara ute i naturen.

Vad är vitsen med dessa abstrakta hattanden fram och tillbaka istället för meningsskapande kretslopp? Jag vägrar tro att allt var bättre förr och att vi måste tillbaka till naturen. Den västerländska spelplanen är, vad gäller meningsfullhet, mer utmanande än många andra. Men vad är då meningen med meningslöshet, poängen med poänglöshet? Jag tror det är att man ska lockas, sporras, till att skapa sin egen mening. Inte intala sig själv att det meningslösa är meningsfullt, eller att det tråkiga och döda är roligt och livfullt, utan att söka sig till det meningsfulla. Jag är så tacksam för den existentiella Tråkigheten, jag tror den i slutändan kommer att rädda oss från rotlösheten och allt irrelevant trams vi sysselsätter oss med.

[lukas]

(Av någon anledning så blev det "dubbelt")

[lukas]

För