Jag tror du blandar ihop två saker, värde och pris.
Enligt Marx har en vara (produkt) två värden, bytesvärde och bruksvärde.
Bytesvärdet bestäms av det i varan nedlagda arbetet, bruksvärdet är dess egenskaper och användbarhet.
Pilatus skrev:Ja, det är så i alla ekonomiska system. Enligt den gamla arbetsvärdeläran är arbete grunden till allt ekonomiskt värde. De första moderna nationalekonomerna, liksom traditionell marxism, utgår från att värdet bestäms av det arbete som är nedlagt på en vara. Detta kallas arbetsvärdeteori.
Men säg den sanning som varar. Inom nutida nationalekonomi är den mest spridda uppfattningen att värde beror av subjektiv nytta på marginalen; med andra ord avgörs en varas pris av den sist konsumerade enhetens värde för den individ som köpte den, kundvärdet. Detta kallas marginalnytteteori.
Är inte så insatt i moderna ekonomiska teorier men här handlar det nog om teorier om prisbildning snarare än en ny värdeteori. Så marknadsekonomiskt inriktade ekonomer är mest intresserade av teorier hur maximera profiten.
”Subjektiv nytta” är ett lagom skumt begrepp. Folk köper varor främst för att dessa är praktiskt användbara, har alltså ett bruksvärde. Priset bestäms framför allt av tillgång och efterfrågan. En guldtacka är rätt oanvändbar rent praktiskt men har ändå ett pris, hur kommen den ”subjektiva nyttan” in här? Som investering?
Ponera att det hittas en ny gigantisk guldfyndighet, då kommer priset på guld att sjunka då tillgången ökar och det nedlagda arbetet, helt enligt Marx, minskar. Bytesvärdet minskar.
F.ö. använde Marx aldrig begreppet ”pris” eftersom det, antar jag, var för honom ovetenskapligt och otillräckligt att grunda en teori kring. Jag har läst endast en kommentar av Marx om ”pris”, han skrev att om tillgång och efterfrågan är i balans så avspeglar priset korrekt bytesvärdet.