Frustrationen byggs upp igen

[Damir]

Det är mycket krav att leva upp till. Man ska reagera si och man ska reagera så. Det svåra är inte att säga till en människa, anser jag. Det svåra är att identifiera vem den här människan och vad hon/han vill. Du talar om att man har ett förhållningssätt till den människan. Hur vet man vem som är vem? Om man sedan ändå lyckas identifiera den människan; hur säger man till utan att hon försvinner. Om den människan inte vill eller är redo för att förstå din ståndpunkt, hur vet du när du ska sluta försöka?

[PopJimmy]

Damir, jag förstår inte riktigt vad du försöker föra fram.

Du pratar om krav, förhållningsätt till människor, identiteter och ståndpunkter, men jag kan inte bilda mig en koherent bild av ditt budskap.

Jag förstår inte riktigt vart kontroversen ligger. Vad är det jag sagt som du motsätter dig? Du får gärna citera några av mina stycken så blir det tydligare för mig att svara.

[Damir]

Jag motsätter mig inte någonting egentligen. Jag har småläst hela tråden men jag besvarade inlägget strax före mitt. Du skriver om hur man ska tänka och hur man ska agera om man blir nedtrampad. Det du skriver är fläckfritt, och det som alla människor innerst inne är medvetna om. Jung talar om arketyper, att vi föds med inprogrammerade ideer om rätt och fel. Jag försökte bara föra in det som gör det hela komplicerat, dvs hur man definierar vän/fiende, hat/kärlek osv. Jag antar att jag helt enkelt inte förstår syftet med detta inlägg, du kanske bara ville skriva av dig din frustration.

[PopJimmy]

Jag, som sagt så pratar jag mest om känslor och förhållningsätt till våra känslor här.

[Skogsälvan]

Jimmy, som du säkert förstår, tycker jag att du har helt rätt. Att bli bitter, det är väl ganska korkat att göra så med sitt liv? Kanske har vi bara ett liv. Det vet inte jag. Hur som helst ska det levas. Varför inte då göra det ordentligt, vara sig själv. Är man inte sig själv blir man aldrig älskad på riktigt och bäddar för neuroser och ångest. Jag vet att jag är lite tjatig, men det är *lite* frustrerande att se hur du har alla bitarna, men kan inte foga dem samman.

[Kiifen]

Det var ett danskt program häromdagen som hette "Min ömma punkt" och det handlade om en kvinna som var väldigt blyg av sig. Hon var inte själv helt medveten om varför hon var som hon var men hon var fixerad vid att om hon 'levde ut' skulle hon göra bort sig, bete sig fånigt och bli utskrattad och förlöjligad. Psykologen sa att vems regler hon än hade över sig så var de hennes värsta fiende. Det autonoma nervsystemet kallas för autonomt just för att man inte har någon kontroll över det. Dessa 'regler' satte blockeringar i vägen för att hennes nervsystem skulle kunna fungera normalt.

Man kan alltid ta reda på varifrån alla tabun mot autonomitet kommer ifrån och härleda deras vägar genom historien. Men viktigast av allt är nog ändå att man befriar sig själv från dem så att man kan börja ha sina egna regler och börja ha ett eget liv. Sverige har varit ett rätt homogent land och under makttryck blir individen inte värd något. Än idag så har Svenskarna något av ett självförnedrande beteende över sig. Man ska förnedra varandra eller sig själv, man får aldrig beundra eller intressera sig för det annorlunda eller riktigt konstiga. Den Svenska humorn handlar i allmänhet om att man skapar ett fiktivt excentriskt original och så skrattar man åt honom. Alla annorlunda och udda människor ska hånas och förnedras och alla tycker det är jättekul.

F.ö. något jag tycker är typiskt för alla ofria folk är att dom inte har egna namn. De får ett namn vid födelsen som antingen inte betyder något alls eller så är det taget från Bibeln eller nån annan bok eller film(!).

[Fication]

F.ö. något jag tycker är typiskt för alla ofria folk är att dom inte har egna namn. De får ett namn vid födelsen som antingen inte betyder något alls eller så är det taget från Bibeln eller nån annan bok eller film(!).

Hur menar du med 'egna namn'?

[Kiifen]

Är inte det ganska uppenbart Fication?

[Fication]

Inget är för mig.

Ofria folk, typ svenskar då, som döper sina barn till Björn och Benny, Kevin som för 10 år sen, Neo som för några år sen osv. Är det det du menar med icke egna namn?

Vad menar du med namn som inte betyder något alls? Kan du ge exempel?

[PopJimmy]

[suchanother]

Heter Björn-Benny. Men alla i skolan skrattade åt mej.
Till min räddning kom BB King, Blues Boy, och plötsligt var jag inne igen. Björn-Benny var det häftigaste.

(fattar inte vad jag babblar om)

[Fication]

OBS: Det är väldigt inkorrekt att skoja om andras namn och strider dessutom mot PUL, men...

Där jag gjorde lumpen fanns det en anställd, kalsongmannen (den som delade ut, eller rättare sagt kontrollerade att man inte tog fler kalsonger än man lämnade in vid tvättbytet), som hette Bruno Skäär. Jodå, det stod på namnskylten.

Efter att ha upplevt det blev det ungefär som när Cartman i Southpark träffade en familj med arslen istället för huvuden. Han fick en depression eftersom han insåg att han aldrig någonsin skulle uppleva något roligare. En familj med arslen istället för huvudet är det roligaste som går att uppleva. Ungefär så kände jag med kalsongmannen - jag kommer aldrig någonsin att träffa en människa med ett roligare namn än så. Betydligt roligare än tex Ann Ahl och Per Vers.

Björn-Benny kan slänga sig i väggen!