Algotezza skrev:Moral och tankar om rättvisa har väl sin grund i hur vi människor faktiskt är och agerar individuellt och kollektivt. Men böra följer ej av vara men vara sätter väl gränser för vilka böra som är realistiska och möjliga.
Var tid har sin variant av moral och sin variant av rättvisa. Dessa har en ständig kärna och lager som är föränderliga och utvecklingsbara.
Det finns någon en kärna av mänsklig natur i oss alla som finns i alla tider men utan på den ett föränderligt lager, kanske flera.
Visserligen menar existentialismen och andra att vi skapar oss själva men det gäller bara ytlighet, menar jag.
Ja så tänker jag med till stor del. Vi har flera lager och aspekter här som samsas och det är eftersom vi är medvetna och kan välja olika utfall som moraliskt värde kan existera för oss.
Vi "skapar saker" men vi "skapar inte skapandet". Vi väljer att förhålla oss till det och insikten att vi delvis deltar på ett skapande sätt är vad som kan ge oss moralfilosofi.
Vad jag tänker på när jag säger att rättvisa är ett "trasigt begrepp" är att vi skapar det, det är pluralistiskt och vi är tvingade att välja mellan saker av olika typer av värde. Det blir så komplext att det är lurigt.
Det finns gott om filosofiska tankeexperiment. Här är ett jag hittade:
Amartya Sen: De tre barnen och flöjten
Tre barn, Anne, Bob och Cara, grälar om vem som bör få en flöjt.
Alla tre har goda, rationella och moraliskt relevanta skäl.
Anne säger: “Jag är den enda som kan spela flöjten.”
Rättviseintuition: förmåga, effektiv användning, excellens
Bob säger: “Jag har inga andra leksaker alls.”
Rättviseintuition: behov, jämlikhet, kompensation för deprivation
Cara säger: “Jag har tillverkat flöjten själv.”
Rättviseintuition: äganderätt, arbetsförtjänst, ansvar
Sen verkar vidare mena att begreppet är oundvikligen pluralistiskt och ofullständigt men att det inte är oanvändbart utan just därför användbart.
Vissa tillstånd är mer rättvisa/orättvisa än andra, rationell moralisk argumentation är möjlig och nödvändig och vissa skäl är bättre än andra. Begreppet är oundvikligen ofullständigt och det är en styrka hos det verkar han mena. Han verkar mena att oenigheter inte är misstag utan uttryck för olika rimliga moraliska perspektiv.
