Illusionen skrev:”Denna distinktion mellan existens och vara är grundläggande för klassisk kristen metafysik. Medan allt som finns i världen har existens genom delaktighet (participatio), är Gud själva urgrunden för allt vara. Det skapade har inte varat i sig självt utan imiterar det, från den källa som är varat självt—Gud.”
Är “vara” något verkligheten har, eller bara något vårt tänkande lägger till? Eller är “vara” något objektivt i verkligheten, eller uppstår det genom hur människan förstår världen?
Kant svarar på dessa frågor: vi kan inte tala om vara bortom erfarenhetens villkor.
Vill man så kan man gå tillbaks till den äldre kristna metafysiken som menar att "vara" är verklighetens djupaste grund. Man får tänka så, men då blir alla tankar om att belägga denna tanke med hänvisningar till det atomära ett kategorimisstag.
