Algotezza skrev:Vega skrev:En klockas hastighet beror på observatörens referenssystem (hur snabbt man rör sig eller hur stark gravitationen är).
Klockor slutar ticka i svarta hål. Det är tidlöst.
En vanlig sammanblandning i diskussioner om tid gäller skillnaden mellan hur vi mäter tid – fenomenet – och vad tid är ontologiskt.
Vi mäter tid med klockor, genom regelbundna fysikaliska processer, och vi kan beskriva hur tidens geometri påverkas av hastighet och gravitation enligt relativitetsteorin. Detta är den empiriska, mätbara sidan av tiden.
Men frågan om vad tid är på en ontologisk nivå är något annat. I modern fysik framträder tidens riktning ur entropins ökning, och universums energifördelning pekar mot en slutpunkt där allt potentiellt arbete upphör – den termodynamiska värmedöden.
Ontologiskt kan tid förstås som uttrycket för universums irreversibla energidynamik: den ökande entropin, de föränderliga energinivåerna och den långsiktiga utvecklingen mot maximal oordning. Det är denna distinktion – mellan mätning och metafysisk innebörd – som ofta går förlorad.