POLITIKEN BESKRIVEN MED EN SKALA
Uppfattningen om politik är ofta att det är någon form av en skala. Vad den här skalan innebär verkar variera mellan olika länder, beroende på vilka skiljeliner som funnits i samhällena. I Sverige, liksom förmodligen i större delar av Europa, har skiljelinjen mellan arbetare och kapital varit störst sedan den industriella revolutionen. Därför har "vår skala", som vi kallar för höger-vänsterskalan, och politiken i landet dominerats av intressemotsättningar mellan just de två grupperna (iallafall sedan det blev allmän rösträtt) som tagit sig i utryck genom olika politiska idéer, främst socialism (vänster på skalan) kontra kapitalism (höger på skalan).
En någorlunda allmän upfattning verkar också vara att ju längre ut man kommer åt vardera håll på skalan, desto mer kompromisslös och våldsam blev politiken. Stalin blev bilden av ultravänster inte bara för krossandet utav privategendom, utan även för att han var redo att gå över lik för att genomdriva sin politik. Hitler/Pinochet/Mussolini blev av samma anledning ultrahögerns ansikten.
Bristerna med den enaxlade skalan är uppenbara. Bara för att frihetliga socialister, såsom syndikalisterna, inte förespråkar upprättandet av "proletariatets diktatur" så betyder inte det nödvändigtvis att de är mindre socialister än en helhjärtad stalinist. Och hur betecknar man den ledare som fullständigt struntar i ekonomisk politik för att istället spendera sin tid på att slå ihjäl "annorlunda människor", såsom homosexuella, minoritetsgrupper och personer med udda religion etc? Höger eller vänster?
TVÅ SKALOR
Numera har vänster-högerskalan mött konkurrens från lite mer komplexa beskrivningar av politiken. Exempelvis http://www.politicalcompass.org, som istället sätter upp två axlar. En skala för ekonomisk politik (vänsterpolitik (socialism & planekonomi) kontra högerpolitik (kapitalism & marknadsekonomi)), och en för auktoritarianism kontra social frihet. Det blir då mycket enklare att tackla ovanstående problem. Den största skillnaden mellan stalinister och syndikalister är inte att någon är mer vänster än den andra, utan att stalinisterna är auktoritarianister medan syndikalisterna tror på frihet för individen. En ledare som sysselsätter sig med att jaga homosexuella betecknas även denne som en auktoritarianist, och behöver varken vara speciellt höger eller vänster.
Det blir dock krångligt för politicalcompass när Hitlers Nazityskland ska granskas, då nazismen är en mycket förvillande ideologi. Då det även är ett infekterat ämne vad Nazitysklands ekonomi ska klassas som så skriver jag med lite historia här. Till en början så hade NDSAP en ganska revolutionär framtoning, bland annat med krav på nationalisering och fördömande av kapitalismen. Men när Hitler väl säkrat partiets makt över Tyskland så blev nästa steg att säkra hans egen makt över partiet. Partiets socialistiska och revolutionära element var obekvämt för både Hitler och företagsledarna i Nazityskland. Under De långa knivarnas natt rensades de därför bort. Troligtvis flera hundra avrättades. Socialismen blev utrotad ur partiet, och staten och de stora företagen hade mycket goda relationer under Hitlers tid vid makten. Samtidigt så centraliserades ekonomin. Internationell handel sjönk i botten.
Nazityskland anammade alltså i hög grad både kapitalistism och centraliserad ekonomi. Det blir för mycket för politicalcompass, som inte ser någon skillnad på marknadsekonomi eller kapitalism, respektive planekonomi och socialism. Hitler placeras strax till höger om mitten på vänster-högerskalan.
Det finns fler exempel på problem för politicalcompass' skala; republikanerna i USA stödjer kapitalism fullt ut, men har också en stark böjelse för centralekonomisk politik såsom protektionism (mer än Demokratiska partiet, som är mer socialistiska än Republikanerna). Ni minns införandet av importavgifter på stål för ett par år sedan, då bl a Sverige drabbades? (De togs dock bort efter massiv internationell kritik). Även kanadensiskt timmer är tullbelagt. Bomullsproduktionen och jordbruket får stora subventioner. En av de bakomliggande anledningarna till det amerikanska inbördeskriget var att republikanerna ville ha exporttullar, medan demokraterna var för frihandel.
Den något teoretiska ideologin marknadssocialism(länk) ifrågasätter också legeringarna socialism-centralstyrd ekonomi och kapitalism-marknadsekonomi, genom att förespråka både socialism och marknadsekonomi. Slutsatsen man kan dra är alltså att det blir fel att bunta ihop planekonomi med socialism och marknadsekonomi med kapitalism, och istället .
MIN EGEN SYNVINKEL
Inte bara de ovanstående problemen visar på svårigheterna att bunta ihop flera olika skiljelinjer till en enda skala. Senaste tiden har många nya skiljelinjer dykt upp och växt till sig i samhället. Internet gjorde det möjligt att sprida information över hela världen, och därmed blev det en motsättning mellan musikhungrig ungdom och informationsägarna. Veg(etari)aner strider för en bättre behandling av djur i dagens samhälle. Ekologister ifrågasätter vad de ser som den hänsynslösa jakten efter ekonomisk tillväxt, som gör stor skada på natur & miljö. Dessa skiljelinjer har aldrig riktigt gått att placera in i någon höger-vänsterskala.
Vad jag vill se är alltså att man helt släpper "höger-vänster"-begreppet helt och hållet, och istället behandlar de olika skiljelinjerna för sig. Ungefär såhär ser min beskrivning utav mina egna politiska preferenser ut (tror jag iallafall) bland de skiljelinjer jag prioriterar högst:
Vad säger ni? Kritik? Det blev väldigt kladdigt, men är det begripligt? Krävs kanske en del förändringar innan det blir det. Nåväl.
