Vad är logik?

[Algotezza]

Logik handlar om vad vi är vana vid och vad vi menar går ihop med och inte går ihop med våra invanda tanketraditioner. Enligt normal västerländsk tanketradition är logiken något som är "giltigt i alla tänkbara världar", där tänkbar värld är en sådan där logiken gäller. Hur blir det med alla otänkbara världar? Slipper de undan vår "logiska" tvångströja? Betyder detta, "att logiken gälelr i alla tänkbara världar", att logiken gäller för allt vi påstår om de tänkbara världarna, eller gäller logiken även i dessa världa? Hur?  Logiken "i" vår värld gäller så vitt jag kan förstår det vi påstår om världen medan logik som begrepp inte kan tillämpas när det gäller själva världen. Den bara är (bortom all förklaring, bortom  all vett och sans). Då handlar det väl snarare om kausalitet, som ju är vårt invanda sätt att "förklara" det som är och sker i vår omvärld, en tanketradition, alltså, som kan uttryckas med sakpåståenden som vi kan kalla "logiska" när de alltså  stämmer med våra tänke- och uttryckssätt, våra tanketraditioner, våra invanda tankespår.

Jamen, ett och ett är ju alltid ett, kan någon hävda. Javisst, det ingår i vår tanke- och perceptionstraditon att dela upp världen i detaljer vi kallar föremål och levande varelser, och genom vårt språk som filter ger vi namn åt tingen och kan addera dem, så att ett och ett blir två. Men vad är det som säger att detta är enda sättet att uppleva? Vad är det som säger att alla kan skilja mellan ditt och datt i sin perception? Alltså gäller denna adderandets logik om och i vissa påståenden i denna värld, vilken vi betraktar med våra tanke- och perceptionstraditoner som filter. Och det vi känner igen kallar vi "logiskt", därför att det stämmer med hur vi tänker eller anser att vi "bör" tänka.

Vad är logik? Jag svarar: logik är en vanesak som beskriver hur vi menar att vi "bör" tänka för att "tänka rätt" (enligt vår invanda tanketradition, invanda tankemönster). Vi menar att logik är giltig i alla tänkbara världar därför att vi vant oss vid att betrakta logiken så.

Vad är det som säger att det vi upplever i andra världar kan beskrivas med hjälp av logiska påståenden och samband?

A

[Avantgardet]

Vad är det som säger att det vi upplever i andra världar kan beskrivas med hjälp av logiska påståenden och samband?

Är den inte obrukbar redan i aspekter av denna världen? Hur skall den kunna tillämpas på zen-buddhistens nirvana?

[Katana]

Logik är väl att förstå samband mellan olika företeelser.
Att sedan beskriva dessa kan man göra på flera olika vis beroendes på
vilket område tingen rör sig om. Man kan även beskriva dessa på olika
nivå inom samma område. Allt detta för att det ska BLI logiskt utifrån
människans individuella perspektiv och nivå av utveckling.
Man behöver även för att förklara det logiska vara logisk för att det ska
kunna bli logiskt i sitt sammanhang.

[tjabbe]

Om denna lina skall behandla teoretisk filosofi med ordet logik som ämne, bode jag inte yttra mig, jag är för dålig att argumentera teori, tror jag?

För mig handlar logik om att betrakta naturen, att se hur den är uppbyggd och dra lärdom om allt detta, samt tillämpa kunskapen på ett logiskt sätt, när det handlar om saker som är osynliga, som livet tex.

Jag tror att alla mänsklighetens vetenskaper, i grunden handlar om betraktandet av den "skapelse" som vi har omkring oss, och som dessutom omfattar oss själva.

Logiska resonemang, visar sig ofta vara sanna, av någon anledning, bara vi förstår alla delar, även de osynliga.

Ja detta var ett försök, spännade att se om jag trampar i klaveret?

Just nu har jag lite ont i rumpen, har ridit en lektion, så det är ju logiskt, att om man ger sig i kast med en häst och försöker styra den vilja som är inbyggd i den kroppen, blir det lätt mjölksyra i musklerna på ryttaren, det är väl helt logiskt?  :wink:

I morron är en ny dag, hej å hå!  :)

Tjabbe

[hovnarr]

Logik kan betyda två saker. Dels det formella ämnet logik, dels kan det vara en synonym till följdriktighet. De två har vissa gemensamma beröringspunkter, men ingen direkt reciprocitet. Följdriktighet kan i och för sig också studeras formellt, t.ex. när det gäller bra och dåliga argument och så kallade logiska felslut.

Att någon är följdriktigt hänger ihop med den kausalitet som Algotezza nämner. Vi tycker inte att det är konstigt att man får ont i rumpan av att rida - det är ofta en naturlig följd av ridningen. Om tjabbe istället hade skjutit skott och stora tomater börjat växa ur öronen, då hade vi inte sökt orsaken i ridningen. Men vi hade sökt en orsak - detta hänger samman med vårt naturliga eller tränade sinne för kausalitet. "Varför, varför, varför?" frågan vi oss hela tiden. "Alltså: Alltså: Alltså", söker hjärnan sammanfatta hela tiden.

Enligt normal västerländsk tanketradition är logiken något som är "giltigt i alla tänkbara världar", där tänkbar värld är en sådan där logiken gäller.

Där sätter du fingret på det! Argumentet är i sig ett logiskt felslut, närmare bestämt ett cirkelbevis. Logik är giltigt i alla tänkbara världar, och en tänkbar värld är en sådan där logiken gäller. Så är det alltid med logiken, att den säger inget om sig själv.

som kan uttryckas med sakpåståenden som vi kan kalla "logiska"

Jag tror inte att någon vill mena att logik på något sätt kan tillämpas på något som inte är en sats eller ett påstående i något slags system. Det ligger redan underförstått i benämningen logos. Även om vi vill vända uppmärksamheten bort från själva satserna och mot ett händelseförlopp, t.ex. "Katten dödade råtten för att den var hungrig", förutsätter vi ett system (t.ex. hur rovdjur och bytesdjur brukar bete sig) som det kausala förloppet kan vara följdriktigt gentemot. Kattens dödande av råttan är ett uttryck för detta, och logiskt i den meningen.

[Stefan]

"Alice laughed: "There's no use trying," she said; "one can't believe impossible things."
"I daresay you haven't had much practice," said the Queen. "When I was younger, I always did it for half an hour a day. Why, sometimes I've believed as many as six impossible things before breakfast."

Algotezza skrev:
Enligt normal västerländsk tanketradition är logiken något som är "giltigt i alla tänkbara världar", där tänkbar värld är en sådan där logiken gäller.  


Där sätter du fingret på det! Argumentet är i sig ett logiskt felslut, närmare bestämt ett cirkelbevis. Logik är giltigt i alla tänkbara världar, och en tänkbar värld är en sådan där logiken gäller. Så är det alltid med logiken, att den säger inget om sig själv.

Idén är att omöjliga saker eller saker som strider mot logiken inte är begripliga.

[Grottis]

En kort definition: Logik är vetenskapen om det rätta tänkandet.

[tjabbe]

Logik kan betyda två saker. Dels det formella ämnet logik, dels kan det vara en synonym till följdriktighet. De två har vissa gemensamma beröringspunkter, men ingen direkt reciprocitet. Följdriktighet kan i och för sig också studeras formellt, t.ex. när det gäller bra och dåliga argument och så kallade logiska felslut.

Att någon är följdriktigt hänger ihop med den kausalitet som Algotezza nämner.  "Varför, varför, varför?" frågan vi oss hela tiden. "Alltså: Alltså: Alltså", söker hjärnan sammanfatta hela tiden.

Enligt normal västerländsk tanketradition är logiken något som är "giltigt i alla tänkbara världar", där tänkbar värld är en sådan där logiken gäller.

Där sätter du fingret på det! Argumentet är i sig ett logiskt felslut, närmare bestämt ett cirkelbevis. Logik är giltigt i alla tänkbara världar, och en tänkbar värld är en sådan där logiken gäller. Så är det alltid med logiken, att den säger inget om sig själv.

som kan uttryckas med sakpåståenden som vi kan kalla "logiska"

Jag tror inte att någon vill mena att logik på något sätt kan tillämpas på något som inte är en sats eller ett påstående i något slags system. Det ligger redan underförstått i benämningen logos. Även om vi vill vända uppmärksamheten bort från själva satserna och mot ett händelseförlopp, t.ex. "Katten dödade råtten för att den var hungrig", förutsätter vi ett system (t.ex. hur rovdjur och bytesdjur brukar bete sig) som det kausala förloppet kan vara följdriktigt gentemot. Kattens dödande av råttan är ett uttryck för detta, och logiskt i den meningen.

Det är bra att få belysning i sitt sinne, men när jag läser detta verkar jag inte ha fattat saken helt galet.
citat//
Vi tycker inte att det är konstigt att man får ont i rumpan av att rida - det är ofta en naturlig följd av ridningen. Om tjabbe istället hade skjutit skott och stora tomater börjat växa ur öronen, då hade vi inte sökt orsaken i ridningen. Men vi hade sökt en orsak - detta hänger samman med vårt naturliga eller tränade sinne för kausalitet.//

Då var det som hände logiskt, efter som känslan i ryggslutet var en naturlig följd, eller hur?
Logik har alltså med Orsak och Verkan att göra.  :)

Förhållning och eftergift, är två rörelser i tygeln, som ger den effekten att hästen blir uppmärksam på ryttarens önskan att påverka. Eftersom hästen är inriden, vet den vad dessa rörelser betyden, åsså blir hela ekipaget på gott humör.

Kanske lite långsökt exempel, men logiken finns där -tycker jag!

Jag kommer att ta del av de andra som är knutna till linan, alltid lär jag väl mig något.

Tjabbe

[Algotezza]

Vad är det som säger att det vi upplever i andra världar kan beskrivas med hjälp av logiska påståenden och samband?

Är den inte obrukbar redan i aspekter av denna världen? Hur skall den kunna tillämpas på zen-buddhistens nirvana?

Och hur skall den vanliga logiken användas för att förstå rörelsen, förändringen? Vi kan ju nyttja ett slags hegelsk dialektik då, tes, antites, syntes, som inte går helt ihop med skollogiken. Zenons paradoxer bygger på vanlig logiks oförmåga att handskas med rörelse, t.ex. pilen som "står stilla" i varje ögonblick men ändå rör sig. Zenon drog slusatsen att rörelsen är en illusion, eftersom han inte hade tillgång till någon logik som kunde handskas med rörelsen.

A

[Algotezza]

Logik är väl att förstå samband mellan olika företeelser.
Att sedan beskriva dessa kan man göra på flera olika vis beroendes på
vilket område tingen rör sig om. Man kan även beskriva dessa på olika
nivå inom samma område.

Javisst, det är ett se samband. Men olika samband kan kanske ge upphov till olika slags logik...

Allt detta för att det ska BLI logiskt utifrån
människans individuella perspektiv och nivå av utveckling.
Man behöver även för att förklara det logiska vara logisk för att det ska
kunna bli logiskt i sitt sammanhang.

Ja, och därmed handlar ju logik om vad vi är vana vid (att kalla just logiskt), utifrån våra förutsättningar.

A

[Katana]

Men olika samband kan kanske ge upphov till olika slags logik...

Yapp, det skrev jag också.

Ja, och därmed handlar ju logik om vad vi är vana vid (att kalla just logiskt), utifrån våra förutsättningar.

Yapp, varierar rätt mkt. Det finns mao. inget som inte är ologiskt,
bara ngt. vi inte begriper i sammanhanget. Man kan väl snarare säga
att ngt. är intakt i ngt. påstående eller tala om missförstånd.

[Algotezza]

Om denna lina skall behandla teoretisk filosofi med ordet logik som ämne, bode jag inte yttra mig, jag är för dålig att argumentera teori, tror jag?

Tråden är öppen för alla.. Shoot, man!

För mig handlar logik om att betrakta naturen, att se hur den är uppbyggd och dra lärdom om allt detta, samt tillämpa kunskapen på ett logiskt sätt, när det handlar om saker som är osynliga, som livet tex.

Ja, logik som disciplin har ju vuxit fram ur observationer av naturen. Kan man då säga att allt som på något sätt övernesstämmer med naturens strukturer, och sätt att vara, fungera, är detsamma som logik? Och att allt som i någon mening strider mot naturen är ologiskt? Vad menas då med naturen, den ännu oförstörda av människan opåverkade naturen eller allt i vår miljö? Är kultur och teknik en del av ett vidgat naturbegrepp? Plötlsigt blir det ett cirkelbevis, som jag ser det, och naturen som ett slags likare för logiken upplöses i samma mån som vi konstaterar hur mycket den förändrats av människan.

Kausaliteten har vi ju upptäckt/uppfunnit (?) via naturobservationer, men är kausalitet = logik?

Jag tror att alla mänsklighetens vetenskaper, i grunden handlar om betraktandet av den "skapelse" som vi har omkring oss, och som dessutom omfattar oss själva.

Men denna skapelse är numera synnerligen omskapad av oss. Hur tillförlitlig är den då, just som riktmärke för vad som är logiskt eller ej?

Logiska resonemang, visar sig ofta vara sanna, av någon anledning, bara vi förstår alla delar, även de osynliga.

Ja, det är väl det som är kruxet, outtalade premisser, okända delar,  inte bara osynliga (som kan härledas indirekt).

Ja detta var ett försök, spännade att se om jag trampar i klaveret?

Klart godkänt - och med Martinus vänliga blick i bakgrunden, antar jag, i och med betonandet av naturen som förebild för all mänsklig vetenskap.

Just nu har jag lite ont i rumpen, har ridit en lektion, så det är ju logiskt, att om man ger sig i kast med en häst och försöker styra den vilja som är inbyggd i den kroppen, blir det lätt mjölksyra i musklerna på ryttaren, det är väl helt logiskt?  :wink:

Kausalitet. Som i och för sig kan beskrivas via en logisk slutledning.

A

[Algotezza]

Logik kan betyda två saker. Dels det formella ämnet logik, dels kan det vara en synonym till följdriktighet. De två har vissa gemensamma beröringspunkter, men ingen direkt reciprocitet. Följdriktighet kan i och för sig också studeras formellt, t.ex. när det gäller bra och dåliga argument och så kallade logiska felslut.

Ja, precis. Och följdriktighet, kausalitte,  som vi kan finna i yttervärlden kan ju gestaltas som logiska slutledningar.

Enligt normal västerländsk tanketradition är logiken något som är "giltigt i alla tänkbara världar", där tänkbar värld är en sådan där logiken gäller.

Där sätter du fingret på det! Argumentet är i sig ett logiskt felslut, närmare bestämt ett cirkelbevis. Logik är giltigt i alla tänkbara världar, och en tänkbar värld är en sådan där logiken gäller. Så är det alltid med logiken, att den säger inget om sig själv.

Dessutom är den självbekräftande och självbegränsande. Metalogik kan dock säga något om logik.

som kan uttryckas med sakpåståenden som vi kan kalla "logiska"

Jag tror inte att någon vill mena att logik på något sätt kan tillämpas på något som inte är en sats eller ett påstående i något slags system. Det ligger redan underförstått i benämningen logos. Även om vi vill vända uppmärksamheten bort från själva satserna och mot ett händelseförlopp, t.ex. "Katten dödade råtten för att den var hungrig", förutsätter vi ett system (t.ex. hur rovdjur och bytesdjur brukar bete sig) som det kausala förloppet kan vara följdriktigt gentemot. Kattens dödande av råttan är ett uttryck för detta, och logiskt i den meningen.

Fast logiken har väl vuxit fram utifrån naturiakttagelser men sedan abstraherats bort från den yttre verkligheten till ett abstrakt tankeverktyg men vi kan när vi vill återknyta den dit.

A

[Algotezza]

"Alice laughed: "There's no use trying," she said; "one can't believe impossible things."
"I daresay you haven't had much practice," said the Queen. "When I was younger, I always did it for half an hour a day. Why, sometimes I've believed as many as six impossible things before breakfast."

Algotezza skrev:
Enligt normal västerländsk tanketradition är logiken något som är "giltigt i alla tänkbara världar", där tänkbar värld är en sådan där logiken gäller.  


Där sätter du fingret på det! Argumentet är i sig ett logiskt felslut, närmare bestämt ett cirkelbevis. Logik är giltigt i alla tänkbara världar, och en tänkbar värld är en sådan där logiken gäller. Så är det alltid med logiken, att den säger inget om sig själv.

Idén är att omöjliga saker eller saker som strider mot logiken inte är begripliga.

Och det obegripliga är ur något perspektiv omöjligt.

A

[Algotezza]

En kort definition: Logik är vetenskapen om det rätta tänkandet.

Jag skrev något dylikt inledningsvis:

"Vad är logik? Jag svarar: logik är en vanesak som beskriver hur vi menar att vi "bör" tänka för att "tänka rätt" (enligt vår invanda tanketradition, invanda tankemönster). Vi menar att logik är giltig i alla tänkbara världar därför att vi vant oss vid att betrakta logiken så."

A