Handlingsutilitarism och regelutilitarism samma sak?

[Justin Case]

Handlingsutilitarism sägs gå ut på att man ska utföra de _handlingar_ som ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna. Detta brukar ställas i motsatsställning till regelutilitarism. Regelutilitarism sägs på ut på att man ska handla enligt de _regler_ som ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna.

Men jag ser ingen principiell skillnad mellan handlingsutilitarism och regelutilitarism. Att försöka vara handlingsutilitarist är ju faktiskt att försöka följa en regel - regeln att alltid och endast utföra de handlingar man tror ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna. Handlingsutilitarism kan därmed kallas regelutilitarism. Och vice versa: att i ett försök att vara regelutilitarist sätta upp en regel är en handling, och att sedan handla enligt den regeln är ytterligare en handling (för varje gång man gör det). Regelutilitarism kan därmed kallas handlingsutilitarism.

Alla våra handlingar utför vi ofrånkomligen på grund av regler. Till och med den mest "spontana" handling föregås av processer i handlarens undermedvetna, processer där undermedvetna regler spelar en avgörande roll. Annars skulle vi inte kunna tänka. Hela vår intelligens hänger på vår hjärnas förmåga att upptäcka samband och skapa regler. Även om detta inte alltid görs på ett medvetet plan. Vad de som förespråkar regelutilitarism menar med ordet "handlingsutilitarism" är väl i praktiken bara utilitarism med alltför _kortsiktiga_ regler. Ty regler följer man alltid. En kortsiktighet som inte är utilitaristisk på sikt är inte utilitarism överhuvudtaget. Vad man menar med "handlingsutilitarism" är alltså något som inte ens är utilitarism.

Det finns bara utilitaristiska handlingar och icke utilitaristiska handlingar. Alla de utilitaristiska handlingarna, och endast de, är utilitaristiskt rätt. Om man vill göra gällande att endast handlingsutilitarism är rätt, eller att endast regelutilitarism är rätt, måste man hävda att handlingsutilitarism respektive regelutilitarism inte är utilitarism, och det är ju lika underligt som att säga att tallbarr eller granbarr inte är barr.

Ett exempel på försök till vad som brukar kallas handlingsutilitarism är att rånmörda en förmögen person för att med dennes pengar sedan kunna rädda livet på hundra svältande. Ett exempel på försök till vad som brukar kallas regelutilitarism är att förbjuda sådant dödande med hänvisning till de ännu värre konsekvenser (ännu värre än de svältandes död) ett utbrett sådant dödande skulle leda till i samhället på längre sikt.

Att döda en förmögen för att rädda många svältande kan lika gärna sägas vara ett försök till regelutilitarism - regeln man då utgår från är att (grovt uttryckt) med alla medel fördela resurserna i världen så att så många som möjligt får det så bra som möjligt på kort sikt, och man utgår från att denna regel inte leder till alltför destruktiva attityder i samhället på längre sikt. Att motsätta sig ett sådant mördande är bara mer långsiktig regel. Om ett av dessa två försök till utilitarism, vilket som helst av dem, faktiskt är utilitarism, är det både regel- och handlingsutilitarism samtidigt.

Eller hur? Jag tycker att det ovanstående innebär att uppdelningen av utilitarism i handlingsutilitarism och regelutilitarism är meningslös. Varför gör man alls en sådan uppdelning, i diskussioner om utilitarism? Jag undrar om det inte bara skapar onödig motsättning där det inte finns någon. Visst kan olika människor tro olika om _vilka_ handlingar och _vilka_ regler som är utilitaristiska, men alla som försöker vara utilitarister måste väl ändå kunna inse att [varje form av utilitarism måste vara både handlingsutilitarism och regelutilitarism, eller så är den inte utilitarism]?

[andersholmstrom]

Intressant inlägg. Jag hoppas du förstår att jag gör allt för att argumentera emot dig inte för att jag nödvändigtvis tror att du har fel, utan för att jag tror att det är det bästa sättet att komma till insikt för oss båda, oberoende av vem som skulle ha rätt eller fel.

Handlingsutilitarism sägs gå ut på att man ska utföra de _handlingar_ som ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna. Detta brukar ställas i motsatsställning till regelutilitarism. Regelutilitarism sägs på ut på att man ska handla enligt de _regler_ som ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna.

Till att börja med tror jag att många kan hålla med om att det är omöjligt (tekniskt, åtminstonde?) att veta hur en handling kommer att påverka den genomsnittliga lyckan världen över. Speciellt om man inte drar en gräns för vilken tidsrymd inom vilken man skall mäta lycka.

Men jag ser ingen principiell skillnad mellan handlingsutilitarism och regelutilitarism. Att försöka vara handlingsutilitarist är ju faktiskt att försöka följa en regel - regeln att alltid och endast utföra de handlingar man tror ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna. Handlingsutilitarism kan därmed kallas regelutilitarism. Och vice versa: att i ett försök att vara regelutilitarist sätta upp en regel är en handling, och att sedan handla enligt den regeln är ytterligare en handling (för varje gång man gör det). Regelutilitarism kan därmed kallas handlingsutilitarism.

Alla våra handlingar utför vi ofrånkomligen på grund av regler. Till och med den mest "spontana" handling föregås av processer i handlarens undermedvetna, processer där undermedvetna regler spelar en avgörande roll. Annars skulle vi inte kunna tänka. Hela vår intelligens hänger på vår hjärnas förmåga att upptäcka samband och skapa regler. Även om detta inte alltid görs på ett medvetet plan. Vad de som förespråkar regelutilitarism menar med ordet "handlingsutilitarism" är väl i praktiken bara utilitarism med alltför _kortsiktiga_ regler. Ty regler följer man alltid. En kortsiktighet som inte är utilitaristisk på sikt är inte utilitarism överhuvudtaget. Vad man menar med "handlingsutilitarism" är alltså något som inte ens är utilitarism.

Du stirrar dig blind på semantik, samt blandar ihop moraliska regler/handlingar med allmänna regler och handlingar. Att vara handlingsutilitarist är att följa en överspännande regel eller princip, nämligen "Var alltid en handlingsutilitarist". Men den regeln ligger inte nära dina moraliska handlingar och påverkar inte vilket av de två utilitaristlägren du hör till - det är inte en regel för ditt utilitaristiska, applicerade handlade, utan endast en regel för vilka principer du skall följa NÄR du applicerar din moral på situationer. En av mina föreläsare förklarade det här jättebra för mig, med olika nivåer av regler och handlingar som styr över oss, och hur man inte kan tillskriva dem alla moraliska epitet, men jag har tyvärr glömt detaljerna, det var ett litet tag sen.

Som du säger så följer vi självklart regler i våra huvuden, som gör att vi handlar på ett visst sätt, beter oss på ett visst sätt och så vidare. Men hur du får det till att bli regelutilitarism förstår jag inte riktigt - att följa regler i andra delar av livet betyder inte att man följer regler i sitt utilitaristiska handlande - moral är bara en del av att vara människa. På samma sätt blir handlingen att välja regelutilitarism inte heller en handling som påverkar huruvida du är handlings- eller regelutilitarist.

Det finns bara utilitaristiska handlingar och icke utilitaristiska handlingar. Alla de utilitaristiska handlingarna, och endast de, är utilitaristiskt rätt. Om man vill göra gällande att endast handlingsutilitarism är rätt, eller att endast regelutilitarism är rätt, måste man hävda att handlingsutilitarism respektive regelutilitarism inte är utilitarism, och det är ju lika underligt som att säga att tallbarr eller granbarr inte är barr.

Ännu en gång; stirra dig inte blind på semantiken. Bara för att de två delar samma suffix (-utilitarism) så betyder det inte att de är sammanlänkande. En kan existera utan den andra, och vise versa. Låt oss säga att utilitarism är tanken A (allt du gör skall maximera lycka, bla bla bla). A kan inte appliceras i verkligheten utan att välja hur man vill applicera den - handlingsutlitarism (B) eller regelutilitarism (C). B och C är båda komna ur A, men genom att säga att B är rätt och C är fel så förkastar man inte A, man förkastar bara en av idéerna sprungna ur A (den man anser fel). Den idé man fortfarande förespråkar är korrekt. Tallbarr är barr, granbarr är barr - men tallbarr är längre än granbarr. Det är vad din metafor skulle behöva vara om du vill likna den vid att säga att B är A, C är A, men B är bättre än C.

Det må bara finnas utilitaristiska och icke-utilitaristiska handlingar, men det betyder inte att vissa utilitaristiska handlingar är bättre än andra.

Ett exempel på försök till vad som brukar kallas handlingsutilitarism är att rånmörda en förmögen person för att med dennes pengar sedan kunna rädda livet på hundra svältande. Ett exempel på försök till vad som brukar kallas regelutilitarism är att förbjuda sådant dödande med hänvisning till de ännu värre konsekvenser (ännu värre än de svältandes död) ett utbrett sådant dödande skulle leda till i samhället på längre sikt.

Att döda en förmögen för att rädda många svältande kan lika gärna sägas vara ett försök till regelutilitarism - regeln man då utgår från är att (grovt uttryckt) med alla medel fördela resurserna i världen så att så många som möjligt får det så bra som möjligt på kort sikt, och man utgår från att denna regel inte leder till alltför destruktiva attityder i samhället på längre sikt. Att motsätta sig ett sådant mördande är bara mer långsiktig regel. Om ett av dessa två försök till utilitarism, vilket som helst av dem, faktiskt är utilitarism, är det både regel- och handlingsutilitarism samtidigt.

Eller hur? Jag tycker att det ovanstående innebär att uppdelningen av utilitarism i handlingsutilitarism och regelutilitarism är meningslös. Varför gör man alls en sådan uppdelning, i diskussioner om utilitarism? Jag undrar om det inte bara skapar onödig motsättning där det inte finns någon. Visst kan olika människor tro olika om _vilka_ handlingar och _vilka_ regler som är utilitaristiska, men alla som försöker vara utilitarister måste väl ändå kunna inse att [varje form av utilitarism måste vara både handlingsutilitarism och regelutilitarism, eller så är den inte utilitarism]?

Nej. Bara för att två handlingar är lika behöver det inte betyda att båda delar anledningen till varför man handlade. Handlingsutilitarism och regelutilitarism är det som propellerar en moralisk handling - att tänka att de vid vissa tillfällen propellerar samma moraliska handling är inte otänkbart.

Antingen har jag missat något i ditt argument, eller så har du en skev syn på hur man definierar saker och ting.