Statliga eller privata industrier?

[teoretikern]

Det finns en studie som berömvärt visar genomgripande effekter av privatisering i västerländska nationer: Effect of Institutional and Firm-Specific Characteristics on Post-Privatization Performance: Evidence from Developed Countries.


Denna studie visar mer samlat en jämförelse mellan statliga konta privata industrier. Tidigare har jag i olika böcker sett enbart antydningar, exempel på att statliga industrier är som regel inte lika effektiva som privata; antydningar vilka knappast påverkar socialister. Ett exempel här som får i alla fall mig att småle är japanska järnvägar där privata aktörer började lägga räls parallelt med statens, de kunde vidare hålla halva priset i jämförelse, och ändå gå med vinst.

Somliga socialister vill se nationaliseringar av industrier i väst; här skulle ett varningens finger kunna höjas vilket pekar på ineffektiva statliga företag i det forna östblocket, och menar att det finns lärdomar att dra därifrån. Och visst kommer de varningarna att ignoreras, därför att "det var en liten elit som styrde där, de var inte äkta socialister" (eller hur det nu kan låta). Men västerländska bolag då?

Denna studie undersökte privatiseringar i 23 länder från 1960-talet och framåt, studien undersöker status för industrierna tre år innan privatiseringen samt tre år efter. Och ja - studien tar hänsyn till inflation och konjunkturer. Någon detaljerad förteckning över industrierna presenterar de tyvärr inte, men somlig statistik bör inte negligeras: vinsterna ökar efter privatiseringen, vilket för socialister kanske inte är förvånande och vidare består av en enda orsak - utsugning i någon form. Men det är då intressant att se om man går till sidan 27 att:

* "output" ökar efter privatiseringen
* likaså ökar antalet anställda

Vinsterna kan alltså inte härstamma från en brutal slakt av antalet anställda och inte heller ifrån att man begränsar output, produktionen. Något sådant borde väl aldrig kunna inträffa, enligt somliga socialister? Privata aktörer agerar ju kortsiktigt, rentav hopplöst oförsiktigt. Studien nämner en viktig anledning till resultatet: företagen hamnar i den sitsen att de som en privat skapelse måste gå med vinst.

Statliga bolag kan ha ett helt annat mål än att producera, det målet kan som i Frankrikes fall röra sig om att regeringen placerar sina släktingar i ledningen för bolag. Det kan även röra sig som i Englands fall, att "bevara antalet anställda", vilket visar sig tydligt när det statliga företaget utsätts för "skapande förstörelse", att en produkt eller att en produktionsprocess utsätts för mördande konkurrens. Företagen förvandlas då till en lekstuga. När denna tankegång kommer upp i dager, är det inte dags då att fråga:

1. om inte även statliga industrier agerar kortsiktigt?
2. du som socialist som vill se statliga industrier, är du beredd på att en nationalisering kan betyda förminskad eller oförändrad produktion?



Ytterligare en bok som mer samlat visar effekterna av privatiseringar är Steve H. Hankes (ed.) Privatization & Development (1987). Ett land för vilket läsaren presenteras konkret statistik är USA. USA har inte sett utbredda statligt ägda näringar, utan istället en mer omfattande entreprenad. För de statliga industrier som finns/funnits prenteras berömvärda jämförelser mellan privata aktörer respektive statliga inom samma näring:

Underhåll och service för byggnader: Det amerikanska försvaret lät privata företag sköta service och besparingarna uppgick mellan fem och 25%. Skolor i USA gjorde detsamma och besparingarna uppgick till 13%.

Elektricitet: i en jämförelse mellan 95 statligt ägda kraft verk och 47 privatägda visade det sig att kostnaden per kilowattimme var 21% högre i de statliga verken.

Brandkårer: det fanns 17 privata brandkårer i USA och hade hälften så stora kostnader som de statliga

Skogsnäring: statligt ägd skogsmark förlorar 11 dollar per "acre", vilket förklaras av att de statliga skogsbrukarna har åtta till tio gånger så stora kostnader som de privata.

Sjukvård: den amerikanska staten bedrev 1987 den största produktionen av vård genom Veterans Administration. Kostnaden för Veterans Administration per säng är 50% högre i jämförelse med privata. En stor del av kostnaden beror på att administrationen i V.A är sexton gånger högre än hos de privata. Behandlingar tar 3,5 gånger längre tid än hos privata.

Militär service: det är oklart här exakt vad som menas, men när denna service uppläts till privata uppgick besparingarna till 15%.

Post: de privata företagen hanterar dubbelt så många paket som staten, U.S Postal Service, och redovisrar vinst till skillnad mot U.S.P. De privata levererar snabbare och har färre skador på paketen de hanterar.

Inkasso: privata inkassoföretag är i en studie av 1400 mindre orter i USA 30% billigare än statliga.

Vattenverk: i en studie av 24 privata och 88 statliga vattenverk visade det sig att kostnaderna hos privata är 25% lägre.




När det gäller Europa skriver Hanke generaliserande om statliga företag:

"These enterprises produce everything from pots and pans to cars and trucks. They even own hotel chains. As we would expect, these enterprises are quite different from their private counterparts. The most striking feature of nationalized enterprises is their politicization. Governments appoint the boards and top management and provide subsidies, since most nationalized lose money. Politicians must be consulted and approve major decisisons. Government therefore determines pricing, purchasing, plant location and close-down, diversification, incentive systems, executive compensation, product development and financial policies. Labor relations are also regulated by politicians, and contrary to popular beliefs they are much more stormy in nationalized than in private companies. Not surprisingly, the behavior of successful managers of nationalized enterprises resembles that of politicians rather than of businessmen. The public ownership of nationalized enterprises and accompanying politicization lead to an interesting set of comparisons between nationalized concerns and similar private concerns. Sales per employee are lower for nationalized firms. Adjusted profits per employee are lower. Physical production per employee is lower. Taxes payed per employee are lower. Costs per dollar of sales (operating expenses plus wages) are higher. Sales per dollar of investment are lower. Profits per dollar of total assets are lower. Profits per dollar of sales are lower. Sales per employee grow at a slower rate. And, with the exception of nationalized oil companies, virtually all nationalized companies generate accounting losses."

Så om frågan om statliga företag dyker upp, kan någon här berätta dels för mig varför jag ska se fram mot något sådant med tårdrypande glädje, dels berätta för USA och Europa varför de bör i en statssocialism socialisera företagen? SIFO frågade 1997 i en underökning svenskar vem de ansåg vara bäst lämpad att sköta företag: direktörer eller ombudsman (vilken är titeln under socialism, men här reses frågan ombudsman för vem, något socialismen sällan svarar på). 90% svarade direktörer. Det finns en demokratisk grund för privatkapitalism.

En kvicktänkt läsare inser även att en fullskalig socialisering, en "industriell demokrati", kanske medför att staten kan konfiskera en del av de rikas utkomster, men den överföringen av resurser till vem som helst av folket som anser sig ha rätt till dem överstiger knappast kostnaderna för statlig industriell misskötsel. Är socialisering värt priset?

[suchanother]

Jag vill se mer statligt ägande. Varför inte börja med banksektorn där bankerna närmast rånar folk och obefintlig konkurrens råder.
Ett statligt bolag representerar inget särintresse och det faktum genererar många fördelar, bl.a. inte samma krav på vinster, vilket naturligtvis gynnar kunderna, och en mer humanare personalpolitik och överhuvudtaget möjlighet till större samhällsansvar.
I statliga företag bör medborgarna ha direktinflytande och inte som idag via politikerna.

I en sådan här debatt, oavsett om man är för eller emot, går det alltid hitta någon författare som man kan citera och stödja sej mot. Likadant med statistik där det går att plocka ut det som passar en.

[teoretikern]

I en sådan här debatt, oavsett om man är för eller emot, går det alltid hitta någon författare som man kan citera och stödja sej mot. Likadant med statistik där det går att plocka ut det som passar en.

Du menar att det är dumt att  undersöka vad historien förtäljer oss om statliga företag?

Jag håller med om att det finns inte ett enda ärintrese när det gäller statliga företag, utan det finns många, och det är det som är problemet.

Tidigare existerade inte särskilt stor konkurrens mellan banker, men det berodde på sttaliga regleringar och inte pga oligopol. Idag lånar även Skandiabanken och Länsförsäkringar ut pengar, liksom ej att glömma att GE och Danske bank etablerar sig i Sverige. Vi ska inte heller glömma att den statliga Nordbanken fick ta emot en stor bail out i och med bankakuten i början av 90-talet.

[Kallekula]

Fast ibland så är det ändå kul när statliga företag ger det privata en knäpp på näsan. Ta tex en av de största, kanske t.o.m den största, varumärkesskapande succen i modern tid. Absolut Vodka. Skapat av ett statligt företag. Gick på 55 miljarder vid försäljningen nu för någon månad sedan.

Jag har arbetat inom både den statliga och privata sektorn och har tex varit med om mer byråkrati inom den privata sidan (ett företag). Detta trots att man givetvis inom detta företag ansåg det en högprioriterat område att rensa inom byråkartin. Det mest krevativ tjänst jag har haft var inom en statlig myndighet, där vi verkligen förändrade och förbättrade på ett sätt som jag inom det privata (de företag jag arbetat inom) inte lyckas med, p.g.a interna regler och byråkrati.

Så helt svart och vitt är det inte.

Sedan finns det en mer övergripande generell syn på privat kontra statligt företagande, där det ligger mycket i det du säger teoretikern.

[Fred Blomson]

Jag är emot både socialister och privatister. Alla industrier tillhör oss världsmedborgare. Alla industrier i nen nära framtid skall styras med våra e-lagar.
Fred Blomson, fred.blomson@gmail.com
www.elektronisk-globalisering.blogspot.com,

[Kallekula]

Produktionsmedlena i händerna på folket. Genom ekonomisk demokrati denna gång. En kär gammal klassiker, som sagt häng gärna med på tråden där detta scenario ventileras.

http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=4768


Spännande

[J R Auk]

Vilken värdegrund brukar du för att jämföra effektivitet?


Jag undrar varför vissa saker som vi alla har behov av skall kontrolleras av några få privata aktörer? Hur rättfärdigar man det? Med att det är mer effektivt? Effektivt till vadå?


Är verkligen effektiviteten det som är det viktiga? Jag anser nog att målet är viktigare. Varför gör vi projekt överhuvudtaget?

Och varför skulle jag tillåta någon annan urlaka naturen för sin vinning?

Har jag rätt att göra samma sak? Nej, för enbart de med kapital tillåts använda jordens resurser.

[teoretikern]

Vilken värdegrund brukar du för att jämföra effektivitet?


Jag undrar varför vissa saker som vi alla har behov av skall kontrolleras av några få privata aktörer? Hur rättfärdigar man det? Med att det är mer effektivt? Effektivt till vadå?


Är verkligen effektiviteten det som är det viktiga? Jag anser nog att målet är viktigare. Varför gör vi projekt överhuvudtaget?

Och varför skulle jag tillåta någon annan urlaka naturen för sin vinning?

Har jag rätt att göra samma sak? Nej, för enbart de med kapital tillåts använda jordens resurser.

Ja, vilket är målet med ett företag som "ägs av alla"?

[Fromm]

Två fattiga vinner vid valurnan över en rik och det är därför de privilegierade i alla tider velat inskränka demokratins räckvidd.

Privatiseringar gör din röst mindre värd.

[Kallekula]

Två rånare vinner över den ensamme stackaren som tar ut några hudralappar vid bankomaten som de vid tillfället rånar.  Demokrati?

[Avantgardet]

Två rånare vinner över den ensamme stackaren som tar ut några hudralappar vid bankomaten som de vid tillfället rånar.  Demokrati?

Så det vore mer demokratiskt att två stycken svalt ihjäl för att denne ensamme kapitalist ska kunna få köra runt i en Mercedes?

Det är väl den obemedlade som är en "ensam stackare"?

[Kallekula]

Varför skulle det vara det? Jag talar om man kan rättfärdiga rån i demokratins namn., eller inte  Några överordnade bevekelsegrunder till detsamma tar jag inte ställning till.

Fast visst ok varför inte göra det...

Två personer vinner över den ensamme och tar hans organ. En tar en lever den andra hjärtat. De båda två rånarna överlever p.g,a av detta. Den ensamme dör.Rätt? Demokratiskt?

[Jbig]

Hejsan!

Det frinns naturligtvis problem med både privt och statligt ägande, därför bör man knappast välja det ena för det andra. En blandning äro bäst!

Vad vi däremot vet, och där finns det gott om källor, är att industrier som drivs av antingen de anställda som ägare, eller där det hela drivs i en form som kallas "ekonomisk demokrati", uppnås två saker som varken privat eller statligt ägande fixar - mer effektivitet, mer demokrati och därmed mindre ekonomiska klyftor och ökad fattigdom.

Således behövs alla tre kategorierna, ekonomisk demokrati inom näringslivet, men även behållandet av privat och statligt/offentligt ägande! Men där man genom lagar och annat sakta men säkert driver fram den ekonomiska demokratin att omfatta allt mer av näringslivet. Så att slutmålet till slut blir följande:
25 procent statligt/offentligt ägande
25 procent privat ägande
50 procent demokratiskt ägande!

På så vis finner vi ytterligare en fördel, sakta tvingas det fascistoida och liberala ut ur samhällssystemet, förhoppningsvis för gott! En bieffekt blir då även ett mer jämlikt samhälle där fattigdomen slutligen bliver ett minne blott!

MVH
bigj

[Avantgardet]

Varför skulle det vara det? Jag talar om man kan rättfärdiga rån i demokratins namn., eller inte  Några överordnade bevekelsegrunder till detsamma tar jag inte ställning till.

Fast visst ok varför inte göra det...

Två personer vinner över den ensamme och tar hans organ. En tar en lever den andra hjärtat. De båda två rånarna överlever p.g,a av detta. Den ensamme dör.Rätt? Demokratiskt?

Tycker du inte det är lite löjligt att jämställa kapitalistens förlust av privilegier, eller att de blir tvungna att slita som alla andra, med DÖDEN? Ingen Mercedes, ja kanske är det döden för en kapitalist. Då är ju frågan likförbannat, vad ska vi med såna till?

[teoretikern]

Två fattiga vinner vid valurnan över en rik och det är därför de privilegierade i alla tider velat inskränka demokratins räckvidd.

Privatiseringar gör din röst mindre värd.

Hela resonemanget bygger på det klassiska generalfelet socialister gör:

* att bortse ifrån att privatkapitalismen superstruktur är demokratisk i och med att rösträtt införts i de länder kapitalismen spridit sig från dess början; någonting tämmer inte med påtåendet att kapitalimen skapar ett mycket despotiskt förtryck

* att anta att i socialismen är människan "fri", men om produktionen störs och konflikter upptår, vad består denna frihet av? Och jag tror inte att polacker, kineser, sovjeter, vietnameser, kubaner, engelsmän med fler känt sig så våldsamt mycket friare eller priviligerade under socialismen.

* att anta att "alla" får göra sin röst hörd; jag tänkte kommentera detta påstående eftersom du tog upp denna fråga. Där jag bor ligger systembolaget och en stor bensinmack ett stenkast ifrån varandra. Det första är statligt, det andra är privatägt. Vilket bolag känner jag eller du mest glädje att köpa produkter ifrån? Om jag går in i Systembolaget, känner jag eller du då såhär i ett anfall av tillfredsställelse: "Aaaaahh, det här är folkligt ägt!"? Jag tänkte komma lite senare med ett inlägg om  svenska erfarenheter av socialisering (vilken lyckligtvis inte ägde rum i någon större skala) Friedrich Hayek skrev betecknande i den rekommenderade Det stora misstaget - socialismens felslut: "...efter 70 års erfarenhet av socialismen, kan man utan överdrift säga att de flesta intellektuella utanför Östeuropa och tredje världen, där socialismen har prövats, fortfarande tillåter sig att strunta i vad man skulle kunna lära sig av ekonomin, och är ovilliga att fråga sig om det inte skullekunna finnas en orsak till att socialismen så snart den tillämpas aldrig verkar fungera som dess intellektuella ledare hade för avsikt. De intellektuellas fåfänga sökande efter ett sant socialistiskt samhälle, vilket resulterar i idealiseringen av, och därefter besvikelsen över, en till synes ändlös rad av utopier - först Sovjetunionen, sedan Kuba, Kina, Jugoslavien, Vietnam, Tanzania, Nicaragua - skulle kunna peka på att det är någonting med socialismen som inte stämmer med vissa fakta."



* att anta att produktionsmängden kommer vara likadan eller rentav stegras under socialismen, pga att socialismen fungerar problemfritt

* och sist men inte minst, raljera med invändningar


Jag antar att denna känsla socialister bär på är ett arv från majoriteten av människans historia, där en mindre grupp människor leddes av en dominant alfa-hanne som lyssnade, ledde, tillrättavisade, tröstade och försvarade gruppen, och dessutom hade en hyfsad föraning om vad morgondagen skulle innebära och hur man kulle planera för den, och på så sätt besitta perfekt information. Men det är skillnad på detta och ett föränderligt industrisamhälle på hundratals miljoner invånare. På så sätt är inte socialismen framåtskridande eller progressiv, utan istället reaktionär.


Mycket vanligt när man debatterar med socialister är att den infantila anklagelsen dyker upp att jag är rik, kanske företagare och besitter produktionsfaktorer. På något sätt måste man ursäkta sina åsikter inför moraliserande vänster för att debatten ens ska kunna fortsätta. Den enda produktionsfaktor jag besitter är min kunskap, men jag äger inga maskiner, byggnader eller större finansiella eller fysiska tillgångar. Jag tillhör medelklassen. Jag är helt enkelt mycket rädd för socialismen av den anledningen att produktionen och därmed levnadsstandarden kan mycket väl komma att försämras. "Nej, men det är ju inte socialismens mål!" Jaha, vad är det då jag har presenterat nyss?

Nu talar jag om vulgärsocialister. Jag skulle säkert ha helt andra diskussioner med t ex Ingvar Carlsson än med denna sekt.