Kritik av Marx's Kapitalet

[Levee]

Har suttit en liten stund och last igenom traden. Rolig lasning, maste jag saga.

Nu ar det forvissa nagra ar sedan jag var en flitig (naja) nationalekonomistudent, sa jag ar inte helt uppdaterad pa de allra senaste ronen, men detta med Marx skapar visst alltid debatt. Trots att hans teorier faktiskt varit bortslangda i den nationalekonomiska skrapkorgen sedan lange. Inget ont om Marx, han likt manga andra stora tankare gjorde sa gott dom kunde med de redskap de hade till forfogande. Hans skrifter ar klart lasvarda.

Men saken ar ju faktiskt den att marginalnytteteorin, i kombination med transformationsproblemet (som Marx sjalv medgav att han aldirg lyckades losa) gor att mervardesteorin faller rejalt. Nagot som ar sedan lange bevisat och vedertaget i dagens vetenskapliga varld, for ovrigt. En varas varde ar inget annat an vad nagon ar beredd att betala for den, och alla har sina egna subjektiva marginalnyttor for vad det ar vart for dom att ge upp i form av betalningsmedel for att konsumera ytterligare en enhet av namnda vara. En liter vatten ar ovarderligt for den torstige, men i princip vardelost for den som star vid en vattenkran. Den omedelbara nyttan av ytterligare en enhet, ceteris paribus (derivering for de matematiskt intresserade).

Sedan tillkommer ju den lilla saken att arbete faktiskt inte ar ett varde, utan en kostnad. Ar forvanad att ingen av kombatanterna har tankt pa detta. Men sa ar det ibland, man ser inte skogen for alla trad. Kul diskussion i alla fall. Keep up the good work !

/Levee

[Kallekula]

Vilket i så fall gör det i princip ogörligt.

Så jag frågar dig, Kalle, varför skulle det vara ogörligt? Varför skulle det vara ogörligt för dig att göra något du verkligen vill, istället för det där djävla meningslösa pappersarbetet du har?

Nu är jag bara intresserad av just hur detta mervärde räknas ut. Väger du in att allt som produceras (varor + tjänster) och att detta sedan kan användas för kommande produktion. Tillämpa då en mervärdesprincip på det, tja tänk dig själv. Kombinationerna efter ett antal år skulle bli oändliga.

Om man nu nu sätter numerära tal på detta mervärde?

Varför inte bara säga: En del tjänar pengar, kan ha anställda som inte får ta del av hela vinsten. De rika blir rikare, det p.g.a kapitalismens logik. Du anser att det är fel. Inget konstigare än så. Varför krångla till det.

[Kallekula]

Konstigt att inte modertorerna påpekar för dem att det finns regler att följa, tycker att man skall beivra diverse glåpord precis som det står i regelverket i forumet! Men det kanske inte gäller det totalitära klientel som skyddas av rising och andra som själva är bittra! Vem vet?  :wink:  

Men söta biggen om jag säger att du är en idiot så på vilket sätt skulle det vara fel?

Brumm brumm upp på din HD nu.

[Avantgardet]

Har suttit en liten stund och last igenom traden. Rolig lasning, maste jag saga.

Nu ar det forvissa nagra ar sedan jag var en flitig (naja) nationalekonomistudent, sa jag ar inte helt uppdaterad pa de allra senaste ronen, men detta med Marx skapar visst alltid debatt. Trots att hans teorier faktiskt varit bortslangda i den nationalekonomiska skrapkorgen sedan lange. Inget ont om Marx, han likt manga andra stora tankare gjorde sa gott dom kunde med de redskap de hade till forfogande. Hans skrifter ar klart lasvarda.

Men saken ar ju faktiskt den att marginalnytteteorin, i kombination med transformationsproblemet (som Marx sjalv medgav att han aldirg lyckades losa) gor att mervardesteorin faller rejalt. Nagot som ar sedan lange bevisat och vedertaget i dagens vetenskapliga varld, for ovrigt. En varas varde ar inget annat an vad nagon ar beredd att betala for den, och alla har sina egna subjektiva marginalnyttor for vad det ar vart for dom att ge upp i form av betalningsmedel for att konsumera ytterligare en enhet av namnda vara. En liter vatten ar ovarderligt for den torstige, men i princip vardelost for den som star vid en vattenkran. Den omedelbara nyttan av ytterligare en enhet, ceteris paribus (derivering for de matematiskt intresserade).

Sedan tillkommer ju den lilla saken att arbete faktiskt inte ar ett varde, utan en kostnad. Ar forvanad att ingen av kombatanterna har tankt pa detta. Men sa ar det ibland, man ser inte skogen for alla trad. Kul diskussion i alla fall. Keep up the good work !

/Levee

Men måste du då inte säga att arbetet är en kostnad som genererar värde? Och förutan vilket inget värde överhuvudtaget vore möjligt, och hur skiljer du dig då på denna punkt från Marx? Om du säger att så inte är fallet så är det ju direkt orimligt av någon förtagare överhuvudtaget att ha anställda. Och fortfarande så kostar en liter vatten detsamma för den törstige som för den som inte är törstig, eller menar du annorlunda? Marx hävdar som sagt tvärtom att det inte rör sig om hur mycket någon är villig att betala för en vara som avgör till vilket värde den säljes, utan till vilket pris som kapitalisten går med på att sälja den - det är ju trots allt han som äger den, ja, kanske ser man ibland inte skogen för alla träd.

Att Marx teorier kritiserar från nationalekonomiskt håll är självklart, då hans teorier i sig är kritik på just dessa.

Vore kul om du kunde hoppa in i leken du med, Levee.

[Avantgardet]

Vilket i så fall gör det i princip ogörligt.

Så jag frågar dig, Kalle, varför skulle det vara ogörligt? Varför skulle det vara ogörligt för dig att göra något du verkligen vill, istället för det där djävla meningslösa pappersarbetet du har?

Nu är jag bara intresserad av just hur detta mervärde räknas ut. Väger du in att allt som produceras (varor + tjänster) och att detta sedan kan användas för kommande produktion. Tillämpa då en mervärdesprincip på det, tja tänk dig själv. Kombinationerna efter ett antal år skulle bli oändliga.

Om man nu nu sätter numerära tal på detta mervärde?

Varför inte bara säga: En del tjänar pengar, kan ha anställda som inte får ta del av hela vinsten. De rika blir rikare, det p.g.a kapitalismens logik. Du anser att det är fel. Inget konstigare än så. Varför krångla till det.

Men varför skulle den marxistiska ekonomin förmå nåt som ingen annan ekonomi heller kan hoppas förmå? Vilka krav du har. Klart fan det blir lika mycket jobb oavsett terminologi om du skall utsträcka processen till att omfatta så många omvandlingar, om du nu inte inför ett övergripande begrepp som inte alls är lika detaljerat och som har betydligt större felmarginal.

Visa hur du skulle göra samma ekvation med en annan typ av värdeteori som grund!

[Avantgardet]

Konstigt att inte modertorerna påpekar för dem att det finns regler att följa, tycker att man skall beivra diverse glåpord precis som det står i regelverket i forumet! Men det kanske inte gäller det totalitära klientel som skyddas av rising och andra som själva är bittra! Vem vet?  :wink:  

Men söta biggen om jag säger att du är en idiot så på vilket sätt skulle det vara fel?

Brumm brumm upp på din HD nu.

Därom kunna du inget veta, det enda du känner är din egen föreställning om vederbörande, därför har du per automatik fel när du kommer med ett sådant påstående. Däremot så visar du oss att du, uppenbarligen, föredrar att tillgripa tillmälen istället för att föra en saklig diskussion, och också att du må hända tycker om att tänka låga tankar om dem som du söker diskussion med, kanske för att stärka din självbild, vilket alltså innebär att den har en brist av något slag att avhjälpa genom ett sådant förfarande.

[Kallekula]

Ja men vad har då för nytta av mervärdesteorin om du inte kan använda den? (om man nu ska använda den som du anser).

[Jbig]

Hejsan!

Jepp, kallekula, vi vet att du också är bitter efter det att du tvingades erkänna att ekonomisk demokrati funkar alldeles utmärkt! Bigj hade rätt. Men jag använder inga stygga glåpord för det! Det borde fler tänka på!

Levee funderar kring marginalnyttoteorin. Marx förstod visst vad den handlade om, men han ansåg att mervärdesteorin trots allt funkar rätt bra. Mervärdesteorin lever i högsta välmåga idag, det samma gör arbetsvärdeteorin. Så sent som år 2004 bevisade Kevin A. Carson att arbetsvärdeteorin förblir relevant. Du får hänga med lite Levee, annars framstår du ju också som en kallekula eller teoretiker!  :lol:

Ja, inte är det mycket som är nytt under solen, Avantgardet. Det var några år sedan jag studerade den framväxande kommunrörelsen i det som kallas Benelux idag. Där spreds en slags ideologi som genom ett kyrkligt språk (överbyggnaden) satte fart på människor som levde under elitskiktet (produktivkrafterna). Dessa satte igång en rörelse som egentligen aldrig riktigt gick att trycka ned, gång på gång gjordes revolter i Brygge, Ghent, Rotterdam och andra städer i detta område. En rörelse som, om man känner för det, nästan går att göra en medeltida marxism utav!  De hade en hel del socialistiska idéer, som även senare kom att användas - och lånas - av alla möjliga socialister, så även Marx.

Nu till saken!

Fler omtolkningar och upptäckterna av de förmarxistiska teorierna

Lukács var troligen den förste marxistiske teoretiker som sökte omtolka marxismen genom att använda sig av Hegel. Även om självaste Lenin ”upptäckte” Hegel redan år 1916. Detta sysselsatte honom under 1930-talet igenom. Därmed gjordes Hegel, av Lukács, till den mest dominerande föregångaren till Marx och hans tänkande. Denna omvärdering av Hegel fick ett långvarigt inflytande på den västliga marxismen. Hegels tankar kring historiens subjekt-objekt liksom alienationen som en objektivering av människan som genom en slags förnyelse skulle återgå till en ursprunglig subjektivitet. Arbetarklassen skulle med hjälp av ett sant medvetande göra revolution och förverkliga sig själva. Fyrtio år senare ansåg Lukács att han nog försökte ”överträffa Hegel i hegelianism”. Lukács sysselsatte sig dock under olika perioder med att söka spåren efter en direkt kontinuitet mellan Hegel och Marx genom att lusläsa vad Hegel skrev om ekonomiska begrepp såsom exempelvis ”arbete”. Även Marcuse sysslade med Hegel åren 1941-1942 under sin exil i USA. Adorno var mer kritiskt inställd till Hegel, men inte desto mindre med ”Hegels metod” i sin skrift ”Andens fenomenologi”. Della Volpe i Italien var starkt kritisk till Hegel och dennes filosofiska ansatser, han menade att Marx tänkande egentligen var en fullständig brytning med Hegel. Det var Volpes elev Colletti som på bred front attackerade Hegel i sitt verk ”Hegel och marxismen”. Hegel beskylldes av Colletti vara en kristen filosof, vars syfte var att nedvärdera den objektiva verkligheten och i religionens tjänst nedvärdera intellektet. Colletti hävdade istället att det var Kant som var Marx sanne föregångare, även om den senare själv aldrig fattade det. Likaså menade både Della Volpe och Colletti att Marx politiska teori hade en självklar föregångare – Rousseau. Medan Kant accepterade det liberalkapitalistiska samhällets utbytesprinciper, avvisade Rousseau hela den borgerliga staten, menade Volpe och Colletti.  

I början av 1960-talet var det fransmannen Althussers tur att komma med en annan aspirant till Marx företrädare – Spinoza. Ja, för Althusser var Marx bara den moderna tidens uttalare av Spinozas filosofi. Althusser menade att de flesta begrepp i Marx skrivande var hämtat från denne 1600-tals portugis, vars filosofi kan beskrivas på följande sätt: den vilar på två huvudprinciper, rationalism och en idé om all materia som delar av Gud. Spinozas rationalism har Euklides geometri som modell; axiom är grunden på vilken kunskap måste byggas. Från "all materia är Gud" är steget inte långt till monismen, där denna står i motsatsförhållande till dualism och pluralism. Här anar man Marx, och Hegels, tankar om tes, antites och syntes.
Althusser kom snart i konflikt med de franska kommunisterna när han ansåg att erfarenheten bara var en illusion medan vetenskaplig kunskap bara kunde nås genom teorin. När han drog till med att människor och klasser bara är ofrivilliga bärare av sociala relationer, och alls inga medvetna historiska subjekt, tog det hus i helvete. Nu råkade han i strid med både de arbetare som fattade vad han skrev liksom fackföreningar och nästan hela den franska vänstern. Införlivandet med Spinoza var ett försök att skapa en tidigare filosofisk föregångare till Marx och därifrån utveckla helt nya teoretiska riktlinjer för den samtida marxismen. Snart kompletterade Althusser Marx släkttavla med ytterligare en tidig filosof – Montesquieu. Andra manade fram andra föregångsmän till den dialektiska teorin samt Marx föregångare. Goldmann hade filosofen Pascal, Lefebvre hade filosofen Schelling som filosofins stamfader, vilket även Adorno, Marcuse och Horkheimer hade. Adorno, Althusser och Sartre hade Nietzsche som en kandidat till den marxistiska filosofins grundare. Gramsci var till skillnad från de ovan nämnda en politiker, och hans ivriga lånande från en annan politiker från 1500-talet förvånar – nämligen Machiavelli. Och Machiavelli kritiserar i sin bok ”Fursten” sin tids trångsynta italienska stadsstater, och han hade planer att samla städernas proletariat och bondeklassen till en florentinsk ”folkmilis” för att föra samman Italiens olika delar till en enhet.  Därmed hade de marxistiska teoretikerna nästan grävt fram varenda känd filosof västerlandet kände till som Marx egentliga föregångare. Därmed kan man ju nästan påstå att Marx i själva verket symboliserar hela det västerländska tänkandet – om man skojar till det lite.  :lol:

MVH
bigj

[Levee]

Har suttit en liten stund och last igenom traden. Rolig lasning, maste jag saga.

Nu ar det forvissa nagra ar sedan jag var en flitig (naja) nationalekonomistudent, sa jag ar inte helt uppdaterad pa de allra senaste ronen, men detta med Marx skapar visst alltid debatt. Trots att hans teorier faktiskt varit bortslangda i den nationalekonomiska skrapkorgen sedan lange. Inget ont om Marx, han likt manga andra stora tankare gjorde sa gott dom kunde med de redskap de hade till forfogande. Hans skrifter ar klart lasvarda.

Men saken ar ju faktiskt den att marginalnytteteorin, i kombination med transformationsproblemet (som Marx sjalv medgav att han aldirg lyckades losa) gor att mervardesteorin faller rejalt. Nagot som ar sedan lange bevisat och vedertaget i dagens vetenskapliga varld, for ovrigt. En varas varde ar inget annat an vad nagon ar beredd att betala for den, och alla har sina egna subjektiva marginalnyttor for vad det ar vart for dom att ge upp i form av betalningsmedel for att konsumera ytterligare en enhet av namnda vara. En liter vatten ar ovarderligt for den torstige, men i princip vardelost for den som star vid en vattenkran. Den omedelbara nyttan av ytterligare en enhet, ceteris paribus (derivering for de matematiskt intresserade).

Sedan tillkommer ju den lilla saken att arbete faktiskt inte ar ett varde, utan en kostnad. Ar forvanad att ingen av kombatanterna har tankt pa detta. Men sa ar det ibland, man ser inte skogen for alla trad. Kul diskussion i alla fall. Keep up the good work !

/Levee

Men måste du då inte säga att arbetet är en kostnad som genererar värde? Och förutan vilket inget värde överhuvudtaget vore möjligt, och hur skiljer du dig då på denna punkt från Marx? Om du säger att så inte är fallet så är det ju direkt orimligt av någon förtagare överhuvudtaget att ha anställda. Och fortfarande så kostar en liter vatten detsamma för den törstige som för den som inte är törstig, eller menar du annorlunda? Marx hävdar som sagt tvärtom att det inte rör sig om hur mycket någon är villig att betala för en vara som avgör till vilket värde den säljes, utan till vilket pris som kapitalisten går med på att sälja den - det är ju trots allt han som äger den, ja, kanske ser man ibland inte skogen för alla träd. :wink:

Att Marx teorier kritiserar från nationalekonomiskt håll är självklart, då hans teorier i sig är kritik på just dessa.

Vore kul om du kunde hoppa in i leken du med, Levee.

Hejsan ! Klokt inlagg. Jag skall ge ett par korta svar bara pa dina synpunkter.

Arbetet ar en kostnad som KAN generera ett varde. Det behover inte vara sa. For exempel pa fall dar sa varit fallet, studera exempelvis fabriker med undermalig kvalitet dar ingen efterfragan finns pa varorna.

Foretagaren har anstallda darfor att han onskar fa ut ett varde pa sina produkter som ar lika med eller hogre av den kostnad han redan lagt ner. Och har kommer vi osokt in pa pudelns karna. Priset satts av en jamvikt, dar utbudet moter efterfragan. Inte endast av agarens/kapitalisten/producentens onskemal (hans enda onskemal ar att inte ga med forlust, han saljer for allt over den summan), priset satts heller inte av koparen/konsumentens onskemal. Fick dom som dom ville sa skulle da helst av allt fa produkten gratis, eller hur ? Sa allt hanger samman i en jamvikt. Utbud och efterfragan satter priset. Finns det ingen efterfragan, da blir det konkurs. Konsumentmakt.

Da har vi kommit fram till stallet dar Marx gar pa pumpen. Klassisk teori moter Marx. Marx vardesteori stammer namligen inte med de faktiska priserna pa varor, darfor att varorna varderas olika av olika konsumenter pa olika stallen och pa olika satt av olika orsaker. Transformationsproblemet. Verkligheten och teorin hittar inte varandra. Och dar det inte finns ett mervarde darfor att prisjamvikten inte ligger dar Marx vill att den skall ligga (vilket den aldrig gor), dar finns det heller ingen utsugning av arbetaren. Direkt uttryckt. Marx gor pa pumpen.

Ingen utsugning enligt Marx teorier i alla fall, jag reserverar mig for ovrig utsugning. Den far nagon annan leta efter.

Sa till sist till mitt lilla exempel med vattnet. Du tanker fel. Tank dig vad du ar villig att betala for vattnet. Inte vad det kostar, glom prislappen. Tank dig vad du ar villig att betala for en liter vatten nar du ar torstigare an torstigast. Och tank dig vad du ar villig att betala for en liter vatten nar du precis druckit fem liter vatten. Utbud och efterfragan. Marginalnytta. Prisjamvikt. Vad ar det vart for dig som konsument ? Nar du tankt den tanken klart ,da har du kommit langre an Marx. Fast han var nagra hundra ar fore dig, sa han ar forlaten.

Det var ett snabbt svar, hoppas det var begripligt. Annars far du garna aterkomma i amnet. Jag finns i skogen nagonstans, men jag har inga grenar sa du hittar mig nog ganska enkelt.

EDIT : Hoppsan Jbig, jag missade nastan dig. Sorry about that. Joda, jag kanner faktiskt till Kevin Carson. Riktigt sa mossig ar jag inte (annu). Tyvarr sa kan man val saga att Carson snarare drar skammens sken over Marx genom sina pinsamheter pa det omradet. Marx var en stor man for sin tid. Carson ar en simpel plagitor. Han kan inte bevisa mervardesteorin, det ar lika dumt som att pasta att jorden ar platt eller att jorden snurrar runt solen. Nationalekonomiskt sa ar och forblir den teorin dod. Som manga, manga andra. Utvecklingen gar vidare och vi med den.

Sadar, nu fick Jbig ett svar ocksa. Trevlig kvall pa er alla, nu skall jag ut pa verandan och grilla lite, kanske ta en whisky ocksa. Eller tva !

/Levee

[Zokrates]

det är lika dumt som att påstå att jorden är platt eller att jorden snurrar runt solen.

Trevlig kväll på er alla, nu skall jag ut på verandan och grilla lite, kanske ta en whisky också. Eller två !

/Levee

Ursäkta men, jorden snurrar faktiskt ett varv runt solen på cirka 365 dagar. Du kanske behöver tre whiskeys för att inse det? Skål!

[Jbig]

Hejsan!

Sent idag, men det får gå ändå!  :lol:

Levee har nog kört fast i sin iver att försöka få håll på arbetsvärdeteorin. Det är dock alltid så att ett arbete alltid genererar ett värde, vännen! Ditt exempel på att en fabrik säljer dåligt och kursar motsäger ju knappast arbetsvärdeteorin, eftersom den gäller allt som arbetas fram, och därmed genererar det ju ett värde. Ett nedlagt företag genererar inget värde - därför att det inte längre existerar! Så värdeteorin stämmer faktiskt i alla lägen så länge något produceras. Och fungerar arbetsvärdeteorin, ja då måste ju logiskt sett även utsugningsteorin gälla så länge någon tjänar på en annans arbete! Skall det vara så svårt att fatta?  :D

Herr Carson bevisade att mervärdesteorin funkade år 2004, det är bara fyra år sedan. Dessutom var nog inte ens herr Carson någon marxist, som nog Levee tror. Men det finns säkert något på nätet om denne Carson och mervärdesteorin. Den vetenskap som inte hålles i strama tyglar av finanskapital och näringsliv, har i vart falll erkänt att han har bevisat att det hela gäller än idag.

Men visst går utvecklingen vidare, det ser ju onekligen ut som Marx utarmingsteori också kommer att slå in ju mer livsmedlen, energin och annat behövligt stiger i pris och gynnar ett allt krympande fåtal!  :D

MVH
bigj

[Levee]

Ursäkta men, jorden snurrar faktiskt ett varv runt solen på cirka 365 dagar. Du kanske behöver tre whiskeys för att inse det? Skål!

Ja, dar klampade man visst rakt in i klaveret. Tanken var i alla fall god. Whiskyn var god den ocksa.

Levee har nog kört fast i sin iver att försöka få håll på arbetsvärdeteorin. Det är dock alltid så att ett arbete alltid genererar ett värde, vännen! Ditt exempel på att en fabrik säljer dåligt och kursar motsäger ju knappast arbetsvärdeteorin, eftersom den gäller allt som arbetas fram, och därmed genererar det ju ett värde. Ett nedlagt företag genererar inget värde - därför att det inte längre existerar! Så värdeteorin stämmer faktiskt i alla lägen så länge något produceras. Och fungerar arbetsvärdeteorin, ja då måste ju logiskt sett även utsugningsteorin gälla så länge någon tjänar på en annans arbete! Skall det vara så svårt att fatta?

Hej igen Jbig ! Skall svara dig snabbt, dock utan liknelser fran astronomins varld denna gang. Tyvarr kan jag absolut inte ta at mig nagon ara for att ha slagit arbetsvardeteorin i sank, den aran faller pa langt battre ekonomer an mig sjalv. Jag aterger bara vetenskapen for dig, sasom den atergetts for mig av kunniga larare inom amnet.

Nej, ett arbete genererar inte alltid ett varde. Arbetet ar dock alltid en kostnad, oavsett om ett varde genereras eller ej. Aven om nagot produceras sa behover det inte ha ett varde, om ingen vill ha det sa ar det vardelost. Forutsatt da att du inte satter "noll" som ett varde men det gor ju knappast saken battre. Men som sagt, kostnaden kvarstar alltid. Bade for producent och for arbetare. I arbetarens fall en alternativkostnad for den nedlagda tiden kontra arbetarens marginalnytta av arbetet i fraga. Detta ar klassisk Marxteori som du for fram och den har som sagt inget varde langre, om det lilla skamtet tillats mig.

Herr Carson bevisade att mervärdesteorin funkade år 2004, det är bara fyra år sedan?

Jag tar bara denna mening. For det forsta, exakt hur bevisade Kevin Carson detta ?

For om han lyckats bevisa detta sa ar det kanske den storsta enskilda ekonomiska upptackten pa manga hundra ar, uppe i Einsteinklass vad galler matematiskt kunnande, insamlande av data samt en Freudiansk revolution vad galler individens subjektiva syn. Nobelpriset skulle aldrig vara mera givet. Marx sjalv skulle idag, om han levde, direkt inse att teorin inte fungerar i praktiken. Han skulle inte tveka en sekund utan riva upp den direkt och borja jobba pa nagot nytt. Du far forlata mig for att jag tvivlar pa dina uppgifter, for det gor jag sannerligen. Mer information, tack. Jag snokade runt lite och hittade nada.

livsmedlen, energin och annat behövligt stiger i pris och gynnar ett allt krympande fåtal

Visst ar det bedrovligt, jag haller helt med. Men du, likt jag sjalv, verkar ju inte vara purung direkt sa jag kan ju fraga dig om du kommer ihag nagon gang nar priserna (bade realpriser samt nominella priser) faktiskt sjunkit over tiden pa livsmedel, energi och annat behovligt ?

Utbud och efterfragan. Marginalnytta. Prisjamvikt. Samma sak dar, priserna styrs av vad vi konsumenter vill ha och framfor allt vad vi ar beredda att betala for det. Oj vad langt detta blev. Naja, kul att tjota lite med dig Jbig.

See you !

/Levee

[teoretikern]

Det är dock alltid så att ett arbete alltid genererar ett värde, vännen! Ditt exempel på att en fabrik säljer dåligt och kursar motsäger ju knappast arbetsvärdeteorin, eftersom den gäller allt som arbetas fram, och därmed genererar det ju ett värde.

Helt fel. Tre exempel.

Socialister sitter gärna och gnäller över konsumtionssamhället som tydligen sprutar ut sig en massa skit vi inte behöver egentligen. Reklamen skapar efterfrågan, så lyder myten. Men det ligger trots allt arbete bakom dessa produkter.

I Sovjet producerades mängder av obrukbart skit. Kläderna var notoriskt ökända för sin usla kvalitet; Chrustjev klagade över de tunga ryska takkronorna som rasade ned pga sin vikt; bönderna fick betalt per tunnland de plöjde vilket fick till följd att skördarna inte blev så bra man kunde vänta sig; en tredjedel av allt som producerades under några år i traktorfabrikerna i Stalingrad fick slängas för att det var otjänbart,  etc.

När några länder i tredje världen blivit fria under 50- och 60-talen lyckades de organisera sin produktion, främst av råvaror. Men somliga av dessa länder upplevde en kalldusch när de insåg att det de producerade fick de ingen avsättning för för att det fanns ingen efterfrågan på det nyss tillkomna utbudet. Egentligen vilket värde skapade det sista tonnaget råvaror? (Den uteblivna efterfrågan orsakade prissäkningar vilket var en av anledningarna till skuldfällan och bankkrascher i väst.)

[suchanother]

En varas varde ar inget annat an vad nagon ar beredd att betala for den, och alla har sina egna subjektiva marginalnyttor for vad det ar vart for dom att ge upp i form av betalningsmedel for att konsumera ytterligare en enhet av namnda vara. En liter vatten ar ovarderligt for den torstige, men i princip vardelost for den som star vid en vattenkran. Den omedelbara nyttan av ytterligare en enhet, ceteris paribus (derivering for de matematiskt intresserade).

Här gör Levee det klassiska misstaget att blanda ihop värdebegreppet med bruksvärdet.
Marx sysselsätter sej i arbetsvärdeteorin öht inte med bruksvärdet och priser. Hur mycket någon är beredd att betala för en vara, alltså vilket pris för bruksvärdet, har inget att göra med värdeteorin. Det enda Marx konstaterar i detta sammanhang är att priset bör motsvara värdet om jämvikt råder mellan tillgång och efterfrågan.

Ett tips när det gäller mervärdet; (använder förkortningarna p, p' = pengar, v = vara). En allmän varucirkulation är v => p => v, en vara säljs, pengarna från försäljningen används i sin tur till att skaffa nya varor.
En kapitalistisk varucirkulation är p => v => p' där p' > p (p' är större än p). Här omsätts pengar i varor, varorna sedan tillbaka till pengar men nu mer än den ursprungliga summan. Denna skillnad kallar Marx för mervärde.
Nu kan inte den allmän varucirkulationen v => p => v förklara en värdeökningen eftersom denna är ett nollsummespel utan i p => v => p' måste en förklaring finnas i "v", en unik bruksvara som skapar mer värde än sitt eget värde.

[teoretikern]

Här gör Levee det klassiska misstaget att blanda ihop värdebegreppet med bruksvärdet.
Marx sysselsätter sej i arbetsvärdeteorin öht inte med bruksvärdet och priser. Hur mycket någon är beredd att betala för en vara, alltså vilket pris för bruksvärdet, har inget att göra med värdeteorin. Det enda Marx konstaterar i detta sammanhang är att priset bör motsvara värdet om jämvikt råder mellan tillgång och efterfrågan.

Marx bör (om han levde) sysselsätta sig med priser och bruksvärdets egentliga värde, i och med att även han har flera värden. Pristeori och värdelära är inte två olika fast parallella världar.