framtidens Mansroll?

[Tatjana]

Könet och könsrollen, anser jag, är långt ifrån varandra. Givetvis attraheras vi, som män, av breda höfter m.m. - det signalerar ju något positivt ur ett darwinistiskt perspektiv

Att allting kom till av den slumpen att DNA råkade träffa på RNA och en amöba---- vilket ledde till encelligt liv--- vilket ledde till flercelligt liv?
För mig är det mycket långsökt.
Om det hade handlat om att det skulle vara "praktiska" detaljer såsom breda höfter, starka armar osv osv så skulle vi ju se helt annorlunda ut, jag skulle tex tycka att det vore bättre att föda barn utan ngn smärta alls. Mannen hade nog uppskattat att kunna skrämma sina fiender med ett monsterlikt utseende.
Vi passar ju faktiskt inte in i den här världen. Vår kropp är inte anpassad att leva i detta samhället. Eller?

mvh

[Tatjana]

Jag menar inte att mansrollen vs kvinnorollen är positiva, utan att de egenskaper som människor har är positiva.

Det spelar igentligen ingen roll/ man eller kvinna, vi klarar oss inte utan varandra.

[A friend of ours]

Hur skulle vi se annorlunda ut? Jag vet bestämt att det finns mycket forskning på området som visar på att vi faktiskt attraheras av dessa, ur ett darwinistiskt perspektiv, fördelaktiga attribut.

Du glömmer att även lidande har en funktion (talar vi om smärta vid barnafödslar så är det uppenbart - om vi ser till dagens överbefolkade planet - att det faktiskt har en funktion). Människan behöver inget monsterlikt utseende för att avskräcka fiender - människan har, av naturen, inga egentliga fiender. Jag skulle säga att vi är ganska väl anpassade att leva på denna planeten, fullkomligt välanpassade faktiskt, däremot inte i vår egen skapelse - samhället.

[* KYREUS *]

Hej fritänkaren Jon med de öppna perspektiven: - vad anser du? Har GUD givit oss två K Ö N avsiktligen - eller inte? Om: varför tror du? Om inte: varför inte anser du? Skön Helg, förresten, här i Skåne är det full sommar***Kadmos

[A friend of ours]

Hejsan Kadmos! Frosten gav vika här uppe för ett par veckor sedan, börjar vara ordentligt grönt nu dock. Lite småkyligt om kvällarna kanske, men mycket varmt om dagarna.

Klart Gud hade en avsikt med att ge oss två kön - fortplanta oss. Men könsrollerna är till största delen bara en kulturell konstitution.

[* KYREUS *]

Now, wer ´e - talking. Om du läser i min ursprungstext fokuserade jag på frågan om sk manliga kvaliteter. Även om jag använt uttrycket "mansroll" för att ge diskussionen lite energi. Om nu GUD, vilket jag anser och kanske du??, givit oss 2 kön - så har han uppenbarligen ansett att dessa 2 och olika kön skall ha några slags kvaliteter. Undrar ofta över vilka? Speciellt den här gången: mannens sk maskulina kvaliteter. Vad anser du Jon??

*Kadmos

[A friend of ours]

Elementärt så rör det sig väl kanske om - nu lär jag bli attackerad av feminister, vilket i.o.f.s. bara styrker min tes - ett rationellt sinnelag (som maskulina kvalitet - ur vilken andra kvaliteter har sitt upphov, frånsett de uppebara fysiska motsvarigheterna), eller en förmåga att (lättare) åsidosätta sitt känsloliv (vilket kan förklara varför män, inom de flesta kulturer, tilldelats 'jägarrollen').

Den feminina motsvarigheten torde vara motsatsen - alltså att bättre leva sig in i den emotionella aspekten av livet (vilket kan förklara varför kvinnan, alltjämt, inom de flesta kulturer tilldelats en 'mammaroll').

Detta är visserligen bara en gissning (baserad på den enda genuint genomgående länk mellan olika kulturer som jag kunnat isolera, i fråga om 'könsroller' - och även på den 'sinnelagtrend' man kan skönja vid menstruation, som inte är lika uttalad hos män men som även förekommer hos dessa i viss utsträckning, alltså sinnelaget inte menstruationen). Fast sen kan man ju fråga sig om inte detta är ett resultat av miljö, alltså i bemärkelsen att man (allt som oftast) nyttjat denna rollsfördelning - den som jag talar om - utifrån de fysiska olikheterna och om så är fallet så innebär detta att miljön kommer att gå i arv (då är det inte fråga om genetiskt nedärvt beteende utan en typ av nedärvd miljö som i sin tur resulterar i sitt eget yttrande och därigenom också sin fortsatta cykel.

Som du ser så kan man inte ens, på den mest elementära nivå, avgöra någon egentlig skillnad - annat än de fysiska attributen då. Så därför vill jag inte heller påstå att någon egentlig skillnad existerar - utom då de fysiska attributen. Är det inte så att vi män, kanske omedvetet, attraheras av kvinnans bräcklighet - inte bara i fysisk bemärkelse, men som givetvis ändå bottnar i (eller är ett resultat av) denna fysiska bemärkelse. Givetvis är inte detta en regel utan en grov generalisering och inget annat, men för att resonemanget skal vara fruktbart så måste vi ju faktiskt anta att någon skillnad, faktiskt, existerar.

Personligen så antar jag att en naturlig 'mammaroll' faktiskt existerar, precis som hos de flesta djurarter på planeten, och en motsvarighet för mannen - vi saknar ju dessutom möjligheten att mata spädbarnen - och att de psykiska attribut jag här dragit upp kan härleda ur just detta.

[Joahn]

Könet och könsrollen, anser jag, är långt ifrån varandra. Givetvis attraheras vi, som män, av breda höfter m.m. - det signalerar ju något positivt ur ett darwinistiskt perspektiv [...] Jag vet bestämt att det finns mycket forskning på området som visar på att vi faktiskt attraheras av dessa, ur ett darwinistiskt perspektiv, fördelaktiga attribut.

Är du säker på att denna forskning slår fast att denna attraktion är nedärvd i generna, och att det inte är inlärt? Jag tvivlar på att så skulle vara fallet, för i sådana fall borde väl män attraheras av alla tänkbara ting som är formade som breda höfter? Och det gör i alla fall inte jag, vad jag vet. Jag tror inte att vi är så pass determinerade av våra gener. Var det inte på 1920-talet som modet var att kvinnan skulle vara helt platt, utan varesig bröst, höfter, eller rumpa? Ett sådant ideal borde väl aldrig ha kunnat slå igenom om det fanns en breda-höfter-attraktionsgen?

Fast sen kan man ju fråga sig om inte detta är ett resultat av miljö, alltså i bemärkelsen att man (allt som oftast) nyttjat denna rollsfördelning - den som jag talar om - utifrån de fysiska olikheterna och om så är fallet så innebär detta att miljön kommer att gå i arv (då är det inte fråga om genetiskt nedärvt beteende utan en typ av nedärvd miljö som i sin tur resulterar i sitt eget yttrande och därigenom också sin fortsatta cykel.

Nu tror jag inte riktigt att jag är med här... vad menar du med nedärvd miljö? Menar du helt enkelt det faktum att man tar efter de normer och strukturer som finns i det samhälle man lever i, eller menar du något annat?

[A friend of ours]

Könet och könsrollen, anser jag, är långt ifrån varandra. Givetvis attraheras vi, som män, av breda höfter m.m. - det signalerar ju något positivt ur ett darwinistiskt perspektiv [...] Jag vet bestämt att det finns mycket forskning på området som visar på att vi faktiskt attraheras av dessa, ur ett darwinistiskt perspektiv, fördelaktiga attribut.

Är du säker på att denna forskning slår fast att denna attraktion är nedärvd i generna, och att det inte är inlärt? Jag tvivlar på att så skulle vara fallet, för i sådana fall borde väl män attraheras av alla tänkbara ting som är formade som breda höfter? Och det gör i alla fall inte jag, vad jag vet. Jag tror inte att vi är så pass determinerade av våra gener. Var det inte på 1920-talet som modet var att kvinnan skulle vara helt platt, utan varesig bröst, höfter, eller rumpa? Ett sådant ideal borde väl aldrig ha kunnat slå igenom om det fanns en breda-höfter-attraktionsgen?

Hur kraftiga manifestationer denna gör sig i dagligt liv kan jag inte svara på, och kulturen kan säkert ha minst lika stort inflytande - vilket innebär att om trenden skulle vara på ett sätt som inte detta var så är det möjligt att denna skulle väga över vågskålen i kulturens fördel.

Fast sen kan man ju fråga sig om inte detta är ett resultat av miljö, alltså i bemärkelsen att man (allt som oftast) nyttjat denna rollsfördelning - den som jag talar om - utifrån de fysiska olikheterna och om så är fallet så innebär detta att miljön kommer att gå i arv (då är det inte fråga om genetiskt nedärvt beteende utan en typ av nedärvd miljö som i sin tur resulterar i sitt eget yttrande och därigenom också sin fortsatta cykel.

Nu tror jag inte riktigt att jag är med här... vad menar du med nedärvd miljö? Menar du helt enkelt det faktum att man tar efter de normer och strukturer som finns i det samhälle man lever i, eller menar du något annat?[/quote]

Ja, visst, och på så sätt kan normerna leva vidare genom generationsgränser.[/quote]