Filosofiska teorier

[prempton]

Kan ni _snälla_ hålla er till ämnet och hjälpa mig?

[PopJimmy]

Kan ni _snälla_ hålla er till ämnet och hjälpa mig?

Jag tycker du kan fråga T.B.M. han verkar ha överflöd på sina teorier om lite allt möjligt.

[Luipa]

ge mig lite filosofiska teorier/problem!

De problem jag tycker varit ständigt återkommande sedan jag själv började läsa inläggen på detta forum är frågan om viljans frihet och jagets existens. Dessa ämnen förekommer här och var i ett flertal olika trådar. Jag kan däremot inte säga att en viss filosofisk teori är särskilt dominerande, vare sig som utgångspunkt eller måltavla (lyckligtvis). Kanske en sådan teori finns men att jag i min brist på filosofiska skolning och kortvariga medlemsskap inte lyckats urskilja den/de.

Jag tycker du gör bäst i att själv bläddra bland otalet inlägg och bilda dig en egen uppfattning. Kanhända något uttömmande svar dyker upp i denna tråd men räkna inte med det. Kanske forumets sökfunktion underlättar? Jag förstår att det inte är lätt att själv sätta sig in i det omfattande materialet men i brist på bättre respons finns inget alternativ.

/luipa

p.s. Återkom gärna när du lyckats utkristallisera något. d.s.

[PopJimmy]

Mitt tänkande har formats till att utesluta allt hokus pokus, och så är det bara.

Men vad roligt att du tror att jag tror på hokus pokus.

Människor som tror på saker för att de ännu inte börjat tänka är en sak, men jag tillhör tyvärr inte den gruppen av troende entusiaster. Jag har efter 8-9 år av tvångsmässigt tankemässigt skeptiskt grubblande istället börja att ifrågasätta rationalitet, eftersom det inte är hållbart i längden - för mig personligen iaf. Det är ett praktiskt verktyg, men rationell förståelse är alltid begränsad. Vissa faschineras av egna önskningar och fantasier andra av tänkande, teorier och byggandet av luftslott.

Att tro på hokus pokus är det grövsta formen av förenklande (förenkla för att passa ens egna önskningar). Att tänka är nästa steg, med det är fortfarande förenklingar (som förenklar ifrån de begränsade erfarenheter man erfarit).

Själv var jag intresserad av rationella lutfslott ett tag, tills jag mer och mer började inse att det var stora bitar i mitt pussel som fattades, detta gjorde att jag hamnade i flera års förvirrat vakuum. Det var då jag började söka efter pusselbitar, istället för att försöka härleda slutsatser av de bitar jag hade. Naturligtvis faller jag tillbaka på byggandet - jag tror att jag fått tillräckligt många bitar, men blir alltid besviken erferåt.

Det finns alltså den första gruppen: som tror på sina egna önskningar. Den andra: som fortfarande tänker att de kan härleda slutsatser genom erfarenhet, dessa önskar fortfarande att de kan förstå världen, att de någon gång kommer till en absolut punkt då all kunskap är samlad och att allt går att härleda. Den tredje: De som inser pusslandets begränsingar eftersom de förstår att pusselbitar kommer saknas.

Vidare finns det olika typer av reaktioner som kan uppstå genom att inse att pusslandet är begränsat. Jag valde att söka (vilket inte är samma sak som att tro på vilket hokus pokus som helst för att få det att passa sina egna önskningar). Andra människor är fria att göra vad de vill.


Jag har alltså fått insikter i att luftslotten alltid kommer vara begränsade till de erfarenhetspusselbitar jag tidigare erfarit. Jag har också insett att det alltid kommer att fattas bitar i mitt pussel. Ibland tycker jag att det är kul att pussla, men har på senare tid alltså mer och mer börjat ifrågasätta det, eftersom mitt pusslande i grund och botten alltid har varit tvångmässigt. Jag har försökt pussla för att undvika lidande.


Jag har tänkt för mycket och börjat ifrågasätta tänkandet, det är allt. Vill du blanda ihop det med människor som tror på hokus pokus, så är det helt okej för mig. Det är bara att blanda på. Du kan inte tänka på något som går emot erfarenhet och jag måste tyvärr säga att det finns stora pusselbitar du ännu inte erfarit - att du genom ditt blandande tänkande slutleder att jag skulle syssla med önsketänkande hokus pokus implicerar bara hur långt ditt egna tvångsmässiga tänkande och storhetsvansinne till att förstå allt har sträckt sig.

Så du menar för övrigt att Krishnamurti itne hade några teorier?

Vad vet jag om han har teorier. Han gör ett försök att undersöka tänkadet och känslors ursprung. Hur bra han lyckades har jag ingen aning om. Han gjorde ett ärligt försök och har enligt min personliga åsikt lyckats bättre än många andra jag tidigare läst något av. Men mina åsikter är ju alltid begränsade.

[PopJimmy]

Vissa kanske kan hävda att jag är flummig, men jag försöker iaf inte imitera någon annan genom visa upp en konstlad yta, följa någon annan idéer (även fast jag gärna tar del av andras insiktsfulla erfarenheter) - jag har fullt upp med att förska förstå mina egna, eller lura mig själv om att det jag upplevt skulle vara komplett. Allt jag upplevt är lösa delar och försöker inte förneka det längre. Tror du att du nått djupare insikter, allt jag kan säga är: grattis.

[cogito]

Jag har alltså fått insikter i att luftslotten alltid kommer vara begränsade till de erfarenhetspusselbitar jag tidigare erfarit. Jag har också insett att det alltid kommer att fattas bitar i mitt pussel. Ibland tycker jag att det är kul att pussla, men har på senare tid alltså mer och mer börjat ifrågasätta det, eftersom mitt pusslande i grund och botten alltid har varit tvångmässigt. Jag har försökt pussla för att undvika lidande.

Vad tror du om det här, PopJimmy:
Jag håller mig med en viss tro som jag anser vara mera välgrundad än en annan tro, men jag har inte någon insikt i de preferenser genom vilka jag väljer dessa grunder. Denna "tron" (grunderna) kan ändra sig under resans gång och varför jag funnit mina grunder på det sätt som skedde har jag egentligen ingen aning om. Grunderna finner i stället mig.

Och detta gäller oss alla, menar jag, nämligen frågan om hur vi "väljer" grunderna eller om grunderna "finner" oss.
Ett kanske "nödvändigt" förhållandesätt gentemot våra yttersta karmiskt föranlagda motiv, drivfjädrar, preferenser och frihetsytrymmen - om vi nu "valt" att överhuvudtaget "lysnna" till karma-tanken vill säga.

En vacker tanke tycke jag, detta att "grunderna finner oss" liksom vi skall finna oss (själva) i dem.

mvh/ cogito

[PopJimmy]

Jag vet inte vad jag ska säga.