Ilska, att vara arg!
Moderator: Moderatorgruppen
Avantgardet skrev:Algotezza skrev:Kan man "leka ilsken"? Sätta på adrenalinkranen som man vill? Man lär sig det delvis som lärare... Ilskan som "pedagogiskt verktyg"...
Fullt möjligt, fast man suddar ju ut gränserna. På samma sätt som et tvångsmässigt leende till slut får en att brista ut i skratt. Att simulera känslor för att få känna på dem.
Men vad leker man med? Känslan eller begreppet?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Derrivata skrev:Om man tar bort känslan av att vara arg.Kommer man då till att leva i harmoni resten av livet ??
Om man inser sina begränsningar så finns det oftast ingen anledning att bli arg, det räcker med frustration. Men som sagt så är vissa kroppsliga funktioner knutna till ilskan, oftast, och dom kan väl ha sitt värde.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster