Varför ge?

[What Gives?]

Säg att jag lärt mig någonting. Jag vet något som andra kan ha nytta av i sina liv, lika mycket som jag själv har haft nytta av det. Varför skulle jag dela med mig av detta värdefulla till någon annan?

Jag tänker och jag tänker på den här. Så nu ber jag om input från ett annat perspektiv än mitt... Vad ger du till någon annan/några andra? Och varför?

Värden (i ditt exempel typiska altruistiska sådana) måste testas. Prova så får du veta vad det har för värde (eller avsaknad av detsamma) att dela med sig.

Personligen får det mig att må bra att dela min tid och engagemang med andra. Det är emellertid ingen högre sanning vilket en del tycks mena. Folk funkar olika helt enkelt.

[Minded]

Att ge är att i precis samma utsträckning få, det där värderande (åtskiljandet av ge och få) är en felsyn på sakernas tillstånd.

Heh, två pusselbitar blir en. Den satt fint, avant. Det är en sofistikerad poäng.

Underligt, min spontana reaktion var att bli sorgsen. Jag vill kunna styra. Fast det visste jag ju redan innan... suck.

[Avantgardet]

Det är en viktig insikt.

Kanske är det sorgset. Men som katharsis, som en Shakespeartragedi. Det mänskliga dramat, världen vår teater. Mor Courage och kriget. Hålla hjärtan pumpande och ögon våta. Rättvisa. Charlie Chaplin innan försoningen med samhället. Passa er för den mekaniska rösten hos demagogen, hos stelheten i samhället som sak. Objektivitet är att se objekt, det är inte det vi behöver, vi behöver erkänna nåt annat - varandra som just varandra. Vi har sjukt mycket att lära av varandra. Jag uppmanar alltid min gitarrelev att säga vad han "har på hjärtat", jag behöver inte stå i fokus, jag tar gärna steget tillbaka, sjunker ned, och lyssnar, flyter med vid sidan av medan någon annan vaskar fram guldkorn ur djupet av sig själv. Vi kan bara berätta våra historier, min egen är väl inte viktigare än någon annans. Genom livet hetsar vi omkring och berättar våra historier för varandra. Det är vad vi människor gör, när vi inte slåss, skiter, äter eller knullar.