Meditation

[Krilles]

Ok, fint att möta dig. Jag åker till Stockholm ibland för att delta på sinnes/andemanifesterande ceremonier med shaman-te från amazonas. Kanske vi kan mötas en gång i samband med det också?

Visst, du har min msn (i PM)

[Krilles]

Det här relaterar ju till din och min diskussion kring intelligens, jag uppfattar det som att du gör dessa termer metafysiska och mytiska när du kräver att de upplöses. Alltså förlorar allt sitt värde. Värdet skall relatera det som det avser, alltså intelligens relaterar den intelligente värde till det som kräver intelligens. Upplysning relaterar väl bara till den upplyste, och när du sätter ut och strider om värdet så skapar du helt plötsligt det värdet. Metafysiskt och mytiskt. Istället för att bara se till att det har sin plats och inte tar sig utanför där.

Ja tycker absolut att det inte är någon idé att söka upplysning om man trivs bra med tillvaron, du låter som en sund person. Varför ändra det som redan är gott?

Men i mitt fall var det lite annorlunda, min livshistoria skulle va en annan tråd och inte direkt klassas som filosofi. Isåfall kanske vikten av religion när det gäller livskriser..

Som sagt, varför söka upplysning? Är inte allt redan perfekt som det är?

[Avantgardet]

jag menar att du inte intellektuellt kan förstå upplysningen, har ja sagt typ hela tiden

Då säger du att där inget finns att per definition förstå? Eller med andra ord att denna upplysning som du talar om i egentlig mening inget alls är, eller åtminstone allt annat än upplysning. Det är alltså ingen kunskap, och inte heller något vetande, så vad återstår?

[Krilles]

Då säger du att där inget finns att per definition förstå? Eller med andra ord att denna upplysning som du talar om i egentlig mening inget alls är, eller åtminstone allt annat än upplysning. Det är alltså ingen kunskap, och inte heller något vetande, så vad återstår?

Exakt!

Det som återstår är en erfarenhet eller upplevelse!

och här kommer det viktiga:

Som inte kan förklaras

[Avantgardet]

Är du rädd att Krilles kommer få status som präst? Varför då?

Det är inte vad som bekymrar mig, det som bekymrar mig är de föreställningar som härigenom pådyvlas folk och som drar med sig andra föreställningar som sätter käppar i hjulen för just en kollektiv "upplysning", som jag ser det.

Jag tycker snarare det är bra om folk känner sig upplysta, än bättre om de är det.

Du tänker på självkänsla och självsäkerhet. Visst, i all ära, men här har vi en del av problematiken. Sätter vi upp ett tillstånd som upplyst så medföljer med nödvändighet dess negation, de oupplysta. På detta sätt skapas de hierarkiska strukturer som både du och jag föraktar.

Det här relaterar ju till din och min diskussion kring intelligens, jag uppfattar det som att du gör dessa termer metafysiska och mytiska när du kräver att de upplöses. Alltså förlorar allt sitt värde. Värdet skall relatera det som det avser, alltså intelligens relaterar den intelligente värde till det som kräver intelligens. Upplysning relaterar väl bara till den upplyste, och när du sätter ut och strider om värdet så skapar du helt plötsligt det värdet. Metafysiskt och mytiskt. Istället för att bara se till att det har sin plats och inte tar sig utanför där.

De är alltid redan metafysiska och mystiska, det jag söker göra är att avslöja dem för vad de är - maktanspråk och inget annat. Här tycker jag du gör precis samma tabbe som utilitaristerna när det gäller lyckan. Visst kan du acceptera ett visst fundament och pragmatiskt söka effektivaste lösningen utifrån ett visst telos, men jag kritiserar grunden i sig. Hur menar du det möjligt att skapa det värdet genom att skingra föreställningen om fenomenet överhuvudtaget? Eller avslöja det som blott en förlegad språklig metafysisk institution (som själen, eller "naturbegåvningen")?

Jag menar än så länge har väl inte Krilles gjort något annat än ett påstående om sin känsla, eller erkänsla. Vad är det att orda om.

Han har hävdat att han är upplyst, så jag har helt enkelt bara frågat vad detta "upplyst" är för något, och vad det är bra till, men inte fått ett enda rakt svar.

Jag är glad, jag är smart, jag är rolig.

Är du det jämt? Eller spelar dagsform och situation in? Om det senare är fallet och du likväl hävdar det förra så låter du metafysiken träda in i verklighetens ställe.

[Avantgardet]

Då säger du att där inget finns att per definition förstå? Eller med andra ord att denna upplysning som du talar om i egentlig mening inget alls är, eller åtminstone allt annat än upplysning. Det är alltså ingen kunskap, och inte heller något vetande, så vad återstår?

Exakt!

Det som återstår är en erfarenhet eller upplevelse!

och här kommer det viktiga:

Som inte kan förklaras

Men det finns ju uppenbarligen en hel hop med människor som de facto förklarat, eller beskrivit, den, annars hade du ju inte kunnat känna igen den när du själv upplevde den? Om det rör sig om en diffus "känsla", varför kalla detta upplysning?

[Krilles]

borttagen,
vill inte sätter för mycket käppar i hjulet

[Krilles]

Men det finns ju uppenbarligen en hel hop med människor som de facto förklarat, eller beskrivit, den, annars hade du ju inte kunnat känna igen den när du själv upplevde den? Om det rör sig om en diffus "känsla", varför kalla detta upplysning?

Jepp.
De personliga erfarenheterna folk berättar..

[Avantgardet]

Men det är ju lika meningsfullt som om jag berättar att jag upplevde en "brunkig gnosk" (för att låna av Algotezza), och sen starta upp en sekt kring detta, göra världens grej av det, och det i själva verket inget annat är en ett tillstånd som kan sägas (i detta exempel) vara en släkting till lågt blodsocker. Liksom, förlåt om jag skakar på huvudet i missmod.

[Avantgardet]

Jo, förlåt förresten för min bitska ton, brukar ofta bli lite mer "drag" i diskussioner om man ingjuter lite emotionellt liv i dem...

Tänkte bara om du inte är van.

[Krilles]

Men det är ju lika meningsfullt som om jag berättar att jag upplevde en "brunkig gnosk" (för att låna av Algotezza), och sen starta upp en sekt kring detta, göra världens grej av det, och det i själva verket inget annat är en ett tillstånd som kan sägas (i detta exempel) vara en släkting till lågt blodsocker. Liksom, förlåt om jag skakar på huvudet i missmod.

Det är helt ok! Att Zen är en sekt är förstås fel. Du ska va medveten om att fler o fler käppar kommer om du fortsätter fråga och rent teoretiskt kanske du når upplysning till slut.. men men

Hela Buddhismen bygger faktiskt på zazen, Buddha nådde upplysning under zazen och bildade Buddhismen för att sprida sin egentligen svårförstådda kunskap.

Zen-buddhister nyttjar inte droger, Makyo känns lätt igen av läraren, det är en sort av illusioner.

[Krilles]

Jo, förlåt förresten för min bitska ton, brukar ofta bli lite mer "drag" i diskussioner om man ingjuter lite emotionellt liv i dem...

Tänkte bara om du inte är van.

ja har tillräcklig respekt för ämnet i fråga,
så det är ingenting att skratta åt faktiskt.

[Avantgardet]

Av vad som framkommit i denna tråd så ser jag absolut ingen anledning att nå upplysning, det verkar vara det mest meningslösa tidsfördriv man kan tänka sig. Dessutom så är det där "rena" (illusionslösa) perspektivet som buddhister föreställer sig faktiskt helt omöjligt, emedan människan aldrig kan bli kvitt sina illusioner, eller sig själv (hon kan inte ställa sig utanför världen och betrakta den, allting kommer till henne förmedlat), då de är språkliga och våra tankar likaså är språkliga. Det enda vi kan göra är att söka uttrycka oss så bra vi kan och kanske därigenom undvika några vantolkningar av det vi ämnar säga eller tänka.

[Krilles]

Av vad som framkommit i denna tråd så ser jag absolut ingen anledning att nå upplysning, det verkar vara det mest meningslösa tidsfördriv man kan tänka sig. Dessutom så är det där "rena" (illusionslösa) perspektivet som buddhister föreställer sig faktiskt helt omöjligt, emedan människan aldrig kan bli kvitt sina illusioner, eller sig själv (hon kan inte ställa sig utanför världen och betrakta den, allting kommer till henne förmedlat), då de är språkliga och våra tankar likaså är språkliga. Det enda vi kan göra är att söka uttrycka oss så bra vi kan och kanske därigenom undvika några vantolkningar av det vi ämnar säga eller tänka.

Jepp precis som ja sagt hela tiden.

[Avantgardet]

Kan du väl inte sagt, då säger du ju emot dig själv.