Antic skrev:Jag ville väl mest påpeka att matematik egentligen inte har något att göra med världen utanför oss eller upplevandet av den.
Problemet tycks vara att jag aldrig har hävdat att det förhåller sig så som du vill göra gällande.
Om du försökt läsa mitt koncept skulle du inse detta.
I inledningen av mitt koncept, på sid 8, skriver jag t ex citat,
”Om det förhåller sig så att det vi förnimmer är en transmissionseffekt inkluderande våra sinnens
interna strukturer, blir rimligen konsekvensen att forskarna försöker lyfta sig själva i håret när universum
beskrivs utifrån matematik vars regelverk formats av just det vi förnimmer.
Än märkligare blir det när det vi förnimmer förefaller vara en transmissionseffekt som ej enbart är
en funktion av vår interna egenstruktur.
När universum av fysiker tilldelas egenskaper, som är rent atomära till sin karaktär, finns det därför,
enligt min personliga uppfattning skäl till att förhålla sig något skeptisk.”
På sid 16 skriver jag vidare citat,
”Med hjälp av matematik har människan genom århundraden försökt beskriva de fenomen och
egenskaper vi tycker oss förnimma. När man tar del av mediernas beskrivningar av naturvetenskapliga
fenomen och framsteg, får man intrycket av en överskattning av mänskliga förmågan, där man
aningslöst gjort matematik till Gud.
Inom all vetenskap, inkl fysiken, används matematik, som ett ofta elegant redskap för att bättre hantera,
förklara och förstå komplicerade samband.
Matematikens regelverk utgår dock från vårt medvetande, som bygger på erfarenheter av det vi,
via våra sinnen, anser oss förnimma i det atomära perspektivet, refererande till ”vårt reella rum”.
Föreliggande uppsats hävdar dock att vårt medvetande är en ”överlagrad” effekt/mekanism av något
vi saknar förmåga att förnimma. Det kan därför ej uteslutas att medvetandets begränsningar även
påverkar matematiken. En i sammanhanget intressant frågeställning, som redan berörts men som tål
att upprepas är, om det ”finns något utanför” det vi förnimmer, är det då rätt att, som vissa experter
förefaller göra, oreserverat anta att det innefattas korrekt av matematikens regelverk ?
Som exempel blir matematiska formler inkluderande en eller fler variabler som funktion av ett
odefinierat tidsbegrepp, här redskap med begränsningar, härrörande från vår verklighetsuppfattning
med dess brister. Begrundar man skälen till detta, inses att det utöver de reella referenser vi använder
oss av, även ”förekommer” imaginära referenser och då troligen även externa sådana.
Är detta en korrekt slutsats är ”jaget” inte någon isolerat fenomen utan en del av något mer komplext.”
Ni borde först läsa det jag skriver, innan ni riktar kritik mot hur matematik används i konceptet.
https://www.youtube.com/watch?v=YofUPSyCrwohttp://www.youtube.com/watch?v=sLcbfF9ypmM/ Illusionen