Gott kreneken, bigj tvingar dig hela tiden till revideringar av de fabler du påbörjar dina skarvningar med. Från att det var marxisterna som hade skapat möjligheterna för nazzar och fascister att ta makten är detta nu reducerat till att det nu fanns "fraktioner" som önskade detta maktövertagande av deras politiska fiender. Inte ens detta stämmer, även här behöver man inte gå längre till att använda det egna huvudet. Liter man inte på det egna huvudet, så går man till källorna, och där står det som bigj redan skriver här. :wink:
Undras just om kreneken, säkerligen enligt Kalle P:s doktrin, utmålar den gamle Marx för att ha startat även det andra världskriget? Åtminstone ser det ju onekligen ut så i denna mening:
"...Sen att Marx hade helt fel var givetvis inte lätt att veta för dem och tack vare det fick vi världskrig...."
Ho ho ho ho....där slog nog den krenekska vetenskapliga seriositeten rejält i botten, ja frågan är om den nu överhuvud taget kan komma upp till ytan igen? Till det behövs dock kork, och det ser ut som om detta fanns i överflöd hos krenekens ideologiska lager, och då skulle denna kork få krenekens teoretiska skepp att möjligen lämna botten - för kork flyter ju som bekant uppåt! :lol:
Krenek funderar vidare i hur lätt vi avslöjade kalle P som en relativt dussingsnubbe med klara korkade vibbar:
"...Precis, du utgår ifrån hur vi människor tänker, fast du gör det på ett väldigt oreglerat sätt. ..."
Det räckte ju med att använda det egna huvudet för att avslöja Kalle P - mer behövs ju inte! Ibland räcker det en bra bit, prova själv någon gång - du kanske blir överraskad? :D
Nu till Avantgardet. Nej, jag försöker inte "koppla samman" Marx och Weber. jag jämför dem i just detta ämnesområde - den ursprungliga kapitalackumulationen! Nu vidare på denna grej.....
Den ursprungliga kapitalackumulationen enligt Max Weber
Det som utmärker både det kapitalistiska systemet och den västeuropeiska utvecklingen är att den så markant skiljer sig från övriga världen. Detta beror på att västeuropén skilde sig från övriga folk i världen, enligt Weber. Weber är här inte ens främmande för att europén även kan skilja sig biologiskt (genom arvsanlagen) från övriga folk. Åtminstone lämnar han en sådan öppning möjlig i förordet till sin bok.
Själva den anda som driver kapitalismen vidare härrör från tanken att pengar är till för att skapa nya pengar. Det är en plikt att öka sitt kapital, ett mål i sig alltså. Det är en ”girighetens filosofi”, som Weber uttrycker det.
Visserligen hade det förekommit kapitalism i Kina, Indien och Babylon tidigare, men den saknade den speciella etik som här just beskrivs - att göra pengar av pengar. Denna etik blir dock mer hänsynslös när den tillämpas i handel med främlingar, då gäller en annan moral och andra normer än dem bröder emellan.
Denna etik hämtades från kalvinismen och puritanismen, vilka kraftfullt förnekade alla ceremonier och musik m.m. i sin speciella religionsutövning. Här blev människan ensam, men utvald av Gud. Något sätt att vinna Guds nåd fanns inte. Här finner man upprinnelsen till den individuella, ensamma västeuropén. En annan konsekvens, som även fanns inom lutherdomen, var tankegången att Gud krävde att individen arbetar åt samhällets bästa, sina medmänniskor. En sådan utvald individ har sedan inte svårt för att just ta i lite extra, han behagar ju då Gud. Samtidigt som han även sparar åt sig själv och sina närmaste.
Kapitalackumulationen skapades av ”interlokala företag” som finansierades av städerna genom korporationer ända sedan 1400-talet. Man låter allmänheten i staden teckna andelar i av staden organiserade handelsföretag – en sorts aktiebolagsform för dess invånare. Kapitalet flöt även in från furstar och andra större intressenter. En annan form var de s.k. ”kolonialbolagen”, vilka handlade med varor över haven, med liknande andelsprinciper. Ytterligare en form var statligt finansierade bolag där städerna genom pantbrev och pantsättningar av egendom inte sällan tvingades stå för kapitalet. Här kunde man även ”förpakta” skatteuppbörden – alltså att pantsätta den kommande skatteuppbörden! Furstarna bedrev också en ”monopolpolitik” där handeln bedrevs i egen regi, eller så gavs den i entreprenad till privata intressen – ett företag fick ensamrätt till en särskild handel mot en ersättning, eller del av förtjänsten, till fursten eller statsmakten.
Från 1500-talet och framöver började förvärven av kolonier att skapa en ackumulering av kapital som med tiden gynnade mängden pengar i Västeuropa. Exploateringen bedrevs både i feodal (spansk och portugisisk) såväl som kapitalistisk (holländsk och brittisk) form ute i kolonierna. Plantagerna i Amerika började drivas med slavar från Afrika allt ifrån slutet av 1500-talet. Också fraktandet av slavarna kom i händerna på holländare och engelsmän. Det var en grym hantering, dödligheten bland slavarna låg på minst 250 promille per år, ofta dubbelt så hög. Slaveriet betydde mycket för själva kapitalackumulationen i Västeuropa – även om den inte alls betydde särskilt mycket för den ekonomiska organisationen, enligt Weber. Mer avgörande för arbetets rationalisering var de då framväxande ”bomullsmanufakturerna” som under 1600-talet växte fram i främst England. Under 1700-talet ledde övergången till användandet av kol och järn oerhört mycket för vidareutvecklandet av produktiviteten i Västeuropa. Genom rovdriften skaffade man sig fossilt bränsle som i sin tur åstadkom en utvidgning av produktionen – man frigjorde sig från de organiska ämnena som tidigare hade bundit produktionen. Därefter åstadkoms en mekanisering av produktionsprocesserna genom ångmaskinen som frigjorde produktionen från arbetets ”skrankor” – man behövde färre händer i produktionen. Slutligen befriades ”varuproduktionen” genom vetenskapen från de hävdvunna traditionerna.
Rekryteringen av arbetskraften ledde till tvångsmedel av ofta indirekt karaktär. Genom diverse lagar tvingades de utslagna att ta arbeten i de olika företagen. På landsbygden trängdes småbönderna undan till förmån för de större jordägarna och storarrendatorerna. Denna överskottsbefolkning underkastades arbetstvång i arbetshus och fabriker. Lagarna under 1700-talet användes godtyckligt emot dem, och på så vis pressades människorna in i fabrikssystemet. På så vis skapades med tiden en marknad för diverse produkter; uniformer för arméerna, lyxartiklar av olika slag – artiklar som med hjälp av substitutvaror spred sig till bredare folklager. Också prisrevolutionen på 1500-talet gynnade framväxten av kapitalismen just genom att förbilligandet av produktionen gav upphov till idén om att skapa vinst genom att sänka priset. Samtidigt som priserna för jordbruksproduktionen steg – och ledde till att ju mer effektivt detta bedrevs, desto mer vinst gav även denna hantering. När priserna tenderade att sänkas, inträdde kapitalismen. Andra åtgärder som gynnade framväxten av kapitalismen var exempelvis patentlagstiftningen – som gynnade uppfinningarna. Skillnaderna mellan inre och yttre ekonomi försvann, något som kännetecknar den västerländska kapitalismen – och organiseringen av arbetet genom företagen. Den västerländska kulturen skiljer sig sålunda från övriga världen genom förekomsten av människor med ett rationellt etos för livsföringen. Det är den protestantiska etiken i ett nötskal.
MVH
bigj
