reflex skrev:Illusionen skrev: Det är utifrån den verklighet vi förnimmer som flertalet försöker beskriva universum.
Matematikens regelverk inkl Eulers ekv, är utformat utifrån samma verklighet.
Tabellen i konceptets inledning ligger till grund för en atomär beskrivning av ömsesidig växelverkan i rummet.
Observera att RUM och TID ingår i tabellkonfigurationen via inbördes placering och uttryck.
RUM, TID och KVANTA är m a o beroende av varandra, så som tabellen anger.
Atomärt kan detta beroende liknas vid interferensmönster.
Det är vi själva som (inom vxv), via MR, polariserar G, och därigenom sätter vår ”egen referens”.
Med dessa förutsättningar blir vxv-resultatet av förväntad atomär/förnimbar karaktär.
Det innebär att resultatet (RUM, TID och KVANTA) är anpassat till vår individuella verklighet.
Definitionen av Universum är då något annat !
Verklighetens RUM och TID är således en konsekvens av den ömsesidiga polarisationen av G,
och därav följande möjlig växelverkan. Vxv-resultatet (RUM, TID och KVANTA) kan därigenom betraktas
som en individuell anpassning/illusion, inom ramen för vxv, beroende av MR. Intressant är att detta öppnar
för möjligheten av att MR strukturellt är hemmahörande externt den förnimbara verkligheten.
Vad drar du för slutsatser av detta, existerar t ex kvanta, eller är det kanske en vxv-illusion ?
/ Illusionen
Ja, tråkigt nog så räcker inte mina kunskaper till för att greppa det där. Mina mattekunskaper är otillräckliga och kvantfysik vet jag inget om.
Jag får hålla mig på makronivån och använda min fantasi.
Ge inte upp Reflex, för att beskriva själva grundprincipen testar vi med en metafor.
Det krävs ingen matematik för att förstå den, och du är välkommen med frågor.
Den ömsesidiga växelverkan jag beskriver i konceptet, och som innefattar fenomenet TID,
kan principiellt och förenklat beskrivas via metaforen.
Tänk dig en vanlig töjbar genomskinlig ballong, fylld med luft.
Du iakttar ballongen på avstånd.
Ballongens ytskikt har symmetriskt orienterade (= sammantaget i balans) ytspänningar/krafter.
Vi tänker oss dessa kraftförändringar som små pilar målade på ballongen.
Från din observatörsposition ser du hälften av pilarna, de REELLA, medan den andra hälften
är dold, de IMAGINÄRA, beroende av pilarnas orientering relativt dig.
Ballongen har ett inre tryck som du kan variera, varvid ballongens storlek/skalfaktor ändras.
När storleken ändrar sig, ändras även spänningen i ballongens ytskikt, i olika riktningar.
Vid ändrat tryck ser du alltså hur pilarna ändrar storlek (= t ex töjs) och riktning/orientering.
Vid ömsesidig växelverkan mellan ballong A och ballong B är både A och B observatör.
De bestämmer var för sig sin observatörsposition via MaskeringsPrincipen, MP.
De ser därigenom OLIKA projektioner (= refererar till olika delar) av varandra. Det är denna projektionsskillnad
som ger upphov till SEPARATIONSEFFEKTEN som genererar/separerar TID och RUM ur G.
Fenomenen RUM och TID är alltså en konsekvens av PIL-DIFFERENSEN mellan det A resp B ”ser”.
Vi kan kalla projektionerna FRAMSIDA (= synlig = reell) och BAKSIDA (= dold = imaginär).
Maskerings-Principen är bestämmande för resp. observatörsposition/projektion (framsida resp. baksida).
Då A och B ser OLIKA projektioner/delar av varandra, förändrar det RELATIONEN (= förhållandet)
mellan REELLA och IMAGINÄRA pilar. Kombinationen reellt och imaginärt är då KOMPLEX.
Det komplexa medför/innebär att vi även har att ta hänsyn till (= förhålla oss till) de imaginära effekterna.
Balanskriteriet Ư visar/symboliserar separationseffekten inkl TID och RUM i KOMPLEX form.
Vid relativrörelse mellan två objekt sker det en förskjutning (= omfördelning) mellan reellt och imaginärt.
Att hävda att ”tid är det man mäter med klockor” är rätt på ett förenklat plan, men har man inget
därutöver som förklaring/definition, bekräftar det att man inte förstår den bakomvarande ”mekanism”
som beskrivs ovan.
Skulle det visa sig att detta inlägg är begripligt kan vi försöka gå vidare stegvis.
/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=BV0opTtWS6g