Fri vilja, determinism, kvantmekanik

[Justin Case]

Oändligt mycket livsbetingande materia:
Bara faktumet att universum var hetare i början, och ständigt svalnar... tyder inte det på att materian (och vågorna) glesas ut?

Om något, är det väl så att fler och fler platser får livsbetingelser, genom att mer och mer materia med tiden svalnar till temperaturer som kan upprätthålla liv (givet att Big Bang skedde för en ändlig tidsrymd sedan).

Alltså att det finns en ändlig mängd som sprids ut med ljusets hastighet.

Stopp och belägg! Vad säger att universum från början innehöll endast en ändlig mängd materia?

Den ändliga eller oändliga egenskapen av själva rummet kan man komma undan med hjälp av rummets krökning Man kan sätta vilken punkt som helst som universums centrum och allt ändå sprids med samma hastighet från den.

Jag förstår att din teori, Justin Case, bygger på matematik och sannolikheter, där oändliga tal ska ges lika stor sannolikhet som ändliga?

Inte per automatik på något sätt. Jag är helt öppen för att det kan råda helt andra sannolikheter för ett oändligt tal som för ett ändligt tal, men i så fall vill jag se något som talar för att så skulle vara fallet.

Placerar den oändliga biten i ett oändligt antal dimensioner som vi människor inte uppfattar?

Jag utgår inte någonstans hittills i denna tråd från fler rumsdimensioner än de tre som är allmänt kända och den tidsdimension som är allmänt känd (även om jag i och för sig inte heller utesluter möjligheten att det finns fler dimensioner än dessa).

[Anders]

Det är bra många som följer den här tråden, tydligen. Varför?

[Thegreatdelay]

Hur ställer ni er till den gamla klassiska "Laplaces demon" i detta? Jag vet att det finns både för- och motargument, men utveckla gärna tankarna!

[Zokrates]

Hur ställer ni er till den gamla klassiska "Laplaces demon" i detta? Jag vet att det finns både för- och motargument, men utveckla gärna tankarna!

http://www.youtube.com/watch?v=xKC_yKbCm1E

Förberedde klippet i går natt, tänkte att det kunde illustrera din fråga idag, he he.

[Calle Fredrikson]

Svar till Justin Case:

Jag har läst igenom dina senaste inlägg angående våran diskussion om universums storlek. Ditt problem är att du tror att man kan utöka sin kunskap om en extern verklighet a priori (dvs utan observationer, mha "rent förnuft"), eller att"matematiska bevis" skulle säga någonting om verkligheten. Du hävdar att "matematiken har implikationer". Jag tror att Pythagoras intog denna inställning också. Detta är inte särskilt modernt längre (du lär inte hitta en enda levande professor i fysik som skulle hävda att "matematiska bevis" säger någonting om hur verkligheten hänger ihop, snarare använder man matematik för att besdkriva hur verkligheten hänger ihop). Den moderna synen är att matematik är ett språk som människan använder för att modellera verkligheten. Man tror inte längre att matematiska sanningar är som du säger "en del av verkligheten" som finns oberoende av oss. Alla matematiska sanningar är redan fastslagna när vi ställer upp våra axiom. De är resultat av vilka axiom som används och kan härledas från axiomen.

Jag kan ge dig att det är frestande att tänka som du gör, du är i gott sällskap, (om vi går några tusen år tillbaka i vetenskapens utveckling). Man kan tänka sig argument som; "Matematiken hänger ju så himla bra ihop med verkligheten, så vi borde sluta studera verkligheten och bara räkna matte i fortsättningen"! Detta håller inte. Matematiken är så starkt förbunden med hur verkligheten är JUST FÖR ATT DEN ÄR ETT SPRÅK SOM ÄR SPECIELLT ANPASSAD FÖR ATT KUNNA PRATA OM HUR VÄRLDEN ÄR.

Alltså, jag behöver inte snåra in mig i dina "lite överdrivet redundanta och babbliga"-resonemang som du kryddar med lite exotisk matte-mumbojumbo. Jag konstaterar bara att projektet är dödfött just för att i naturvetenskap sysslar man med empiri, inte något annat. Och du får väl också hålla med om att det är en bättre ide att fråga en fysiker än en filosof om du vill veta hur stort universum är.

[freddemalte]

[...]Och du får väl också hålla med om att det är en bättre ide att fråga en fysiker än en filosof om du vill veta hur stort universum är.

Hej Calle
Tja, men bör man inte först ha klart för sig vad som avses med "stort" i ovanstående fras innan man kan avgöra vem som är bäst lämpad att svara på den frågan?

Vänligen

Fredrik

[Calle Fredrikson]

Jag tog för givet att vi i denna diskussionen menar vilken volym universum har när vi frågar hur stort det är. En fysiker jobbar inom rätt område för att svara på frågan. Det är såda typer av frågor som fysiker sysslar med.  Hur stort universum är,är inte en filosofisk fråga. Det är en naturvetenskaplig fråga. Det har med den fysikaliska verkligheten att göra. Filosofer sysslar inte med frågor som "hur stort är universum?", "hur gammalt är universum?", "vilken topologisk form har universum?", "hur mycket materia finns det i universum?", ect, etc. Det gör fysiker däremot. Enda anledningen till att vi började elta detta här, var för att justin case trodde att man kunde bevisa att universum var oändligt genom att leka med ord. [/i]

[scirocco]

Ord beskriver bättre än siffror. Music speaks more than words-Charlie Parker.  Beskriv universum med musik. Mycket lättfattligt. Siffror ger upphov till ändlöst tjafs. Sifferkastning.   Den nypopuläre franske matematikern sade att matematik är en konstart. Det kan jag förstå. Men den kan aldrig beskriva något korrekt.

[freddemalte]

Jag tog för givet att vi i denna diskussionen menar vilken volym universum har när vi frågar hur stort det är. En fysiker jobbar inom rätt område för att svara på frågan. Det är såda typer av frågor som fysiker sysslar med.  Hur stort universum är,är inte en filosofisk fråga. Det är en naturvetenskaplig fråga. Det har med den fysikaliska verkligheten att göra. Filosofer sysslar inte med frågor som "hur stort är universum?", "hur gammalt är universum?", "vilken topologisk form har universum?", "hur mycket materia finns det i universum?", ect, etc. Det gör fysiker däremot. Enda anledningen till att vi började elta detta här, var för att justin case trodde att man kunde bevisa att universum var oändligt genom att leka med ord. [/i]

Hej Calle
Jo, jag vet. Jag förstår vad du avser men ville ändå problematisera ditt påstående då det dels inte är helt självklart att det stämmer, dels är intressant att påvisa hur lurigt det är med språket och uttryckssätt just inom filosofin. Visst kan man avse en viss sak med en fras, men det är inte säkert att frasen uppfattas så ändå - VSB.

Visst forskar fysiken på universums konfiguration och existenssätt vad gäller t.ex dess utsträckning i rummet (storlek), men vi vet ju samtidigt att alla sådana aktiviteter är en form av fabulering då det inget går att mäta (så som vi mäter ett vardagsrum med en tumstock). Allt bygger på antagande om de fysiska förutsättningarna och fakticiteterna ("där ute i rymden)". Här kan det mycket väl vara så att filosofen har mycket mer att "komma med" än fysikern. Men i sak (utifrån common-sense) håller jag mad dig.

Vänligen

Fredrik

[J R Auk]

Jag tog för givet att vi i denna diskussionen menar vilken volym universum har när vi frågar hur stort det är. En fysiker jobbar inom rätt område för att svara på frågan. Det är såda typer av frågor som fysiker sysslar med.  Hur stort universum är,är inte en filosofisk fråga. Det är en naturvetenskaplig fråga. Det har med den fysikaliska verkligheten att göra. Filosofer sysslar inte med frågor som "hur stort är universum?", "hur gammalt är universum?", "vilken topologisk form har universum?", "hur mycket materia finns det i universum?", ect, etc. Det gör fysiker däremot. Enda anledningen till att vi började elta detta här, var för att justin case trodde att man kunde bevisa att universum var oändligt genom att leka med ord. [/i]

Begreppet om 'fysikalisk verklighet' beror på filosofin så gå och skit ner dig bertil!

[J R Auk]

För övrigt skulle jag vilja se dig leka med ord så att du motbevisade justin, eller du kanske nöjer dig med empirsika betraktelser av teoretiska modeller Laller Fredrikson!

Jag kan inte uttrycka mitt förakt nog!

[nuddle]

jag tror Universum är oändligt

samt tidlöst


för ifall vi ställer oss frågan VAR universum skapades tror jag ingen kan svara på det

och ifall vi ställer oss frågan NÄR universum skapades tror jag ingen kan svara på det



samtidigt är människans förmåga till att förstår HUR universum inte tillräcklig


och även hennes förmåga till VARFÖR universum skapades

[Mr.M]

Jag tror att vår syn på tid och rum är felet.

En tanke, vi är ganska nära universums födelse med våra observatorier,
ju längre ut i universum vi ser ut, desto närmare big bangs kärna kommer vi.
Det lustiga är att jag kan titta åt alla håll och riktningar och ser universums som ett enormt rum , men som egentligen är den mindre än en plancks längdenhet... dvs långt där borta åt alla håll och kanter ser vi samma singularitet...

[nuddle]

jag tror inte universum skapandes någonstans

tid är bara en term för förändring

[Mr.M]

jag tror inte universum skapandes någonstans

tid är bara en term för förändring

Jag vet inte,
men däremot vet jag att jag försökt förändra min bild av tid och rum ett tag.
något känns fel med hur jag tolkar rummet.

om rummet är skapad, kanske. kanske inte eller så både och.
Men den finns i mitt medvetande, jag behandlar det som materia,
men vad ser jag egentligen ? min tolkning eller verklighets fragment ? eller kanske jag ser helheten i var del av rummet ?
En evigt återkommande tanke om att universum är ett holografiskt fenomen....