Vad utgör medvetandets referens?

Moderator: Moderatorgruppen

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 26 apr 2015 20:40

Att uppleva något och se något är två helt och hållet olika saker.

I en värld som såg ut och fungerade så här skulle vi inte behöva ett enda sinne. Vi skulle då se världen som den var istället för att uppleva den.

Sinnen är alltså inte till för att se något med utan för att skapa en upplevelse av något som inte existerar i den formen.

Därför upplever vi världen helt och hållet inom oss medan vi vet att den inte är på det viset, mer än i upplevelsen. Och det är ingen nyhet utan något vi vetat om länge.

Problemet med att se en värld som vore på ett speciellt sätt skulle inte ha med liv att göra. En sådan värld skulle bli statisk och exakt. Det skulle bara finnas ett enda sätt att se saker på, som de vore.

Därför får inte universum innehålla en enda sak som är något bestämt, däremot får universum innehålla något som blir till något i upplevelsen.

Användarvisningsbild
Strålöga
Inlägg: 428
Blev medlem: 02 sep 2013 22:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Strålöga » 26 apr 2015 21:29

Pilatus skrev:
Strålöga skrev:
Pilatus skrev:Grundläggande logik av Kaj B. Hansen, 480 kr på Adlibris
Detta är en lärobok i elementär logik för studenter i datavetenskaperna, matematik eller filosofi, eller för vem som helst som vill lära sig logikens grunder.

Då får man hålla sig till logiken också. För mig är det inte logiskt att objekt som inte existerar kan orsaka en påverkan. Som exempelvis vibrerande strängar. Annars skulle allt som inte existerar orsaka påverkan. Som en rosa flodhäst utanför vintergatan nyser så en supernova utlöses.,

Det är en helt korrekt anmärkning att icke existerande objekt inte har någon påverkan. Men det finns det å andra sidan ingen som har hävdat. Jag talade om endimensionella ting som strängar, vilka tänks existera. Jag syftade på M-teorins försök att skapa en hypotetisk modell av verkligheten där såväl relativitetsteorin som kvantmekaniken kunde förenas.

Men kanske säger man nu att teorin inte längre är en teori om strängar som man trodde de första 30 åren utan snarare om (mem-)bran i olika dimensioner! Detta gör inte saken så mycket enklare. Kanske skall man lämna forskningen i fred på denna punkt ett antal år. Risken är annars stor att vi amatörer trasslar till begreppen.
Det är nog bättre ja. Kvarkar känner vi till tillräckligt bra och andra små elementpartiklar. Men strängarna får ännu vara en teori. Existerar något ska det kunna observeras. Kan det inte observeras på något sätt existerar det inte., Däremot måste man ha teorier att gå efter när man söker de minsta beståndsdelarna sant.,

Användarvisningsbild
Strålöga
Inlägg: 428
Blev medlem: 02 sep 2013 22:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Strålöga » 26 apr 2015 21:34

Algotezza skrev:
De som menar att strängteorin stämmer har väl åsikten att strängar finns, eller? Finns det anhängare av denna teori som menar att strängar är icke-existerande enheter?


Det har talats om att de inte har massa eller räknas som existerande materia. Men tydligen missuppfattade jag lite. Vi låter forskningen fortskrida tills forskarna har mer information

Användarvisningsbild
Strålöga
Inlägg: 428
Blev medlem: 02 sep 2013 22:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Strålöga » 26 apr 2015 21:43

Antic skrev:Att uppleva något och se något är två helt och hållet olika saker.

I en värld som såg ut och fungerade så här skulle vi inte behöva ett enda sinne. Vi skulle då se världen som den var istället för att uppleva den.

Sinnen är alltså inte till för att se något med utan för att skapa en upplevelse av något som inte existerar i den formen.

Därför upplever vi världen helt och hållet inom oss medan vi vet att den inte är på det viset, mer än i upplevelsen. Och det är ingen nyhet utan något vi vetat om länge.

Problemet med att se en värld som vore på ett speciellt sätt skulle inte ha med liv att göra. En sådan värld skulle bli statisk och exakt. Det skulle bara finnas ett enda sätt att se saker på, som de vore.

Därför får inte universum innehålla en enda sak som är något bestämt, däremot får universum innehålla något som blir till något i upplevelsen.


Då neutronen sägs snurra 1000 varv per sekund förändras alltså varje objekt vi ser ständigt. Pennan som ligger så stilla på bordet är verkligen inte i stillhet. Genom hela pennan sker miljarder med processer hela tiden. Lägger man sen till bakteriernas processer ännu mer. Vore vi en miljondels millimeter stora och kunde gå på pennans yta skulle vi märka massor. Sen påverkas pennan i sin tur av strålningar vi inte ser. Ljus frekvenser vi inte ser. Allt förändras hela tiden även på detta plan ser vi att det knappast är en objektiv värld vi ser ,.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19598
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Pilatus » 26 apr 2015 23:24

Strålöga skrev:Existerar något ska det kunna observeras. Kan det inte observeras på något sätt existerar det inte., Däremot måste man ha teorier att gå efter när man söker de minsta beståndsdelarna sant.,

När vi talar om kvantfysik bör vi försöka lägga åt sidan vad vi lärt oss om förnuftet, kausalitet eller villkoren för existens. Kvantfysiken bryr sig inte om dina villkor för vad som tillåts existera.

För den matematiskt bevandrade är kvantfysiken något helt annat. Där har man kommit litet längre.

If I were forced to sum up in one sentence what the Copenhagen interpretation says to me, it would be 'Shut up and calculate!'. David Mermin
Moderator

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 27 apr 2015 07:56

Är en elementarpartikel beskriven som ett sannolikhetsmoln (bland andra sådana moln) materiell eller immateriell? Jag får intrycket av att "materien" på den nivån snarast är ett slags moln, dimma eller gröt där enskilda partiklar inte kan urskiljas, ett enda sannolikhetsmoln som fyller mikrorymden. Materia eller icke-materia?
Algotezza aka Algotezza

reflex
Inlägg: 1261
Blev medlem: 24 nov 2012 11:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav reflex » 27 apr 2015 08:31

Antic skrev:Att uppleva något och se något är två helt och hållet olika saker.

I en värld som såg ut och fungerade så här skulle vi inte behöva ett enda sinne. Vi skulle då se världen som den var istället för att uppleva den.

Sinnen är alltså inte till för att se något med utan för att skapa en upplevelse av något som inte existerar i den formen.

Därför upplever vi världen helt och hållet inom oss medan vi vet att den inte är på det viset, mer än i upplevelsen. Och det är ingen nyhet utan något vi vetat om länge.

Problemet med att se en värld som vore på ett speciellt sätt skulle inte ha med liv att göra. En sådan värld skulle bli statisk och exakt. Det skulle bara finnas ett enda sätt att se saker på, som de vore.

Därför får inte universum innehålla en enda sak som är något bestämt, däremot får universum innehålla något som blir till något i upplevelsen.

Det där förtjänar du en guldstjärna för. Det är riktigt begripligt.
filosofi är att göra det begripliga obegripligt

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 27 apr 2015 09:23

Antic skrev:1. Att uppleva något och se något är två helt och hållet olika saker.

2. I en värld som såg ut och fungerade så här skulle vi inte behöva ett enda sinne. Vi skulle då se världen som den var istället för att uppleva den.

3. Sinnen är alltså inte till för att se något med utan för att skapa en upplevelse av något som inte existerar i den formen.

4. Därför upplever vi världen helt och hållet inom oss medan vi vet att den inte är på det viset, mer än i upplevelsen. Och det är ingen nyhet utan något vi vetat om länge.

5. Problemet med att se en värld som vore på ett speciellt sätt skulle inte ha med liv att göra. En sådan värld skulle bli statisk och exakt. Det skulle bara finnas ett enda sätt att se saker på, som de vore.

6. Därför får inte universum innehålla en enda sak som är något bestämt, däremot får universum innehålla något som blir till något i upplevelsen.


1. Se är en form av upplevande.

2. Hur vet vi att vi inte ser världen som den är?

3. Hur vet du att världen inte har den form som uppkommer i upplevelsen?

4. Oavsett var vi menar att upplevelsen av världen äger rum, hur vet vi att världen inte har de egenskaper vi upplever att den har?

5. Varför skulle det inte ha med liv att göra om man såg världen som den är? Världen kan ju i sig vara lika levande som den framstår i upplevelsen. Varför skulle världen i sig inte kunna vara i rörelse? Varför kan det inte finnas olika sätta att uppleva detta?

6. Varför kan världen inte innehålla något bestämt?

Vem bestämmer vad som får finnas i världen i världen i sig och inte finnas där?

Om det nu hamnar om att resonera logiskt och inte om empiri här, så beror slutsatserna på vilka premisser man utgår ifrån. Så vilka är dina premisser för att nå fram till dina slutsatser?
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Strålöga
Inlägg: 428
Blev medlem: 02 sep 2013 22:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Strålöga » 27 apr 2015 11:07

Pilatus skrev:När vi talar om kvantfysik bör vi försöka lägga åt sidan vad vi lärt oss om förnuftet, kausalitet eller villkoren för existens. Kvantfysiken bryr sig inte om dina villkor för vad som tillåts existera.
För den matematiskt bevandrade är kvantfysiken något helt annat. Där har man kommit litet längre.
Har hört något liknande av en proffessor i fysik på Flashback. Funderar på om att observera icke existerande objekt är på gränsen till det övernaturliga. Låter som när vi talar om spöken. Ursäkta ett naivt inslag. Men tankarna börjar luta åt att fysiken kvantfysiken här uppträder på ett sätt som gör att man än mer kan börja tro att även andeväsen kan gå att bevisa i framtiden., När vi redan nu talar om att gå emot vårat sunda förnuft och tänka i andra termer om icke existerande objekt som påverkar världen. Precis så talar även moderna Wiccaner och häxor. Om att försätta sig ett ett förändrat tillstånd för att mottaga känslan av väsen med annan frekvens än vår fysiska materia.,

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Antic » 27 apr 2015 13:39

Algotezza skrev:1. Se är en form av upplevande.

2. Hur vet vi att vi inte ser världen som den är?

3. Hur vet du att världen inte har den form som uppkommer i upplevelsen?

4. Oavsett var vi menar att upplevelsen av världen äger rum, hur vet vi att världen inte har de egenskaper vi upplever att den har?

5. Varför skulle det inte ha med liv att göra om man såg världen som den är? Världen kan ju i sig vara lika levande som den framstår i upplevelsen. Varför skulle världen i sig inte kunna vara i rörelse? Varför kan det inte finnas olika sätta att uppleva detta?

6. Varför kan världen inte innehålla något bestämt?

Vem bestämmer vad som får finnas i världen i världen i sig och inte finnas där?

Om det nu hamnar om att resonera logiskt och inte om empiri här, så beror slutsatserna på vilka premisser man utgår ifrån. Så vilka är dina premisser för att nå fram till dina slutsatser?


1.Inte alls. Att se är att se något som det är. Att uppleva är att inte se något alls.

2.Det vet inte bara jag om utan många andra också sedan tusentals år tillbaka. Och det är för att vi upplever världen inom oss. Finns varken känsel, färger eller ens något som hörs utanför upplevelsen eftersom vi själva skapar de intrycken.

3.Därför att då skulle vi se världen istället för att uppleva den. Dessutom skulle det bara finnas ett enda rätt sätt att se något på, som det vore. Något sådant existerar inte i en upplevd värld där alla kan uppleva världen på sitt unika sätt.

4.Därför att då upplever vi inte. Vi kan inte uppleva något som redan är något, bara något som blir till något i upplevelsen. Lika lite kan vi uppleva något annat som är något, inte ens våra egna fasta mått. Så fort något är något så blir det objektivt och därmed omöjligt att uppleva.

5.Världen skulle inte alls kunna vara lika levande eftersom det bara skulle finnas ett enda sätt att se något på, som det är. Vi kan inte uppleva något som redan är något för då ser vi det som det är. Sinnen är alltså inte till för att se något utan för att skapa en upplevelse av något som blir något i upplevelsen. 10 Centimeter är alltid 10 centimeter för alla, varken mer eller mindre. 5 + 2 = 7 för alla, varken mer eller mindre. Så skulle en värld se ut om vi såg den istället för att uppleva den.

6.För att då blir det något objektivt och vi kan inte uppleva något som är objektivt.

Ändra bara lite på våra sinnen och vi bygger upplevelsen av världen annorlunda. Det är bara för att världen blir det vi upplever och saknar objektivitet utanför upplevelsen.

reflex
Inlägg: 1261
Blev medlem: 24 nov 2012 11:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav reflex » 27 apr 2015 14:04

Antic skrev:
Algotezza skrev:1. Se är en form av upplevande.

2. Hur vet vi att vi inte ser världen som den är?

3. Hur vet du att världen inte har den form som uppkommer i upplevelsen?

4. Oavsett var vi menar att upplevelsen av världen äger rum, hur vet vi att världen inte har de egenskaper vi upplever att den har?

5. Varför skulle det inte ha med liv att göra om man såg världen som den är? Världen kan ju i sig vara lika levande som den framstår i upplevelsen. Varför skulle världen i sig inte kunna vara i rörelse? Varför kan det inte finnas olika sätta att uppleva detta?

6. Varför kan världen inte innehålla något bestämt?

Vem bestämmer vad som får finnas i världen i världen i sig och inte finnas där?

Om det nu hamnar om att resonera logiskt och inte om empiri här, så beror slutsatserna på vilka premisser man utgår ifrån. Så vilka är dina premisser för att nå fram till dina slutsatser?


1.Inte alls. Att se är att se något som det är. Att uppleva är att inte se något alls.

2.Det vet inte bara jag om utan många andra också sedan tusentals år tillbaka. Och det är för att vi upplever världen inom oss. Finns varken känsel, färger eller ens något som hörs utanför upplevelsen eftersom vi själva skapar de intrycken.

3.Därför att då skulle vi se världen istället för att uppleva den. Dessutom skulle det bara finnas ett enda rätt sätt att se något på, som det vore. Något sådant existerar inte i en upplevd värld där alla kan uppleva världen på sitt unika sätt.

4.Därför att då upplever vi inte. Vi kan inte uppleva något som redan är något, bara något som blir till något i upplevelsen. Lika lite kan vi uppleva något annat som är något, inte ens våra egna fasta mått. Så fort något är något så blir det objektivt och därmed omöjligt att uppleva.

5.Världen skulle inte alls kunna vara lika levande eftersom det bara skulle finnas ett enda sätt att se något på, som det är. Vi kan inte uppleva något som redan är något för då ser vi det som det är. Sinnen är alltså inte till för att se något utan för att skapa en upplevelse av något som blir något i upplevelsen. 10 Centimeter är alltid 10 centimeter för alla, varken mer eller mindre. 5 + 2 = 7 för alla, varken mer eller mindre. Så skulle en värld se ut om vi såg den istället för att uppleva den.

6.För att då blir det något objektivt och vi kan inte uppleva något som är objektivt.

Ändra bara lite på våra sinnen och vi bygger upplevelsen av världen annorlunda. Det är bara för att världen blir det vi upplever och saknar objektivitet utanför upplevelsen.

Bra svar! Jag tror du har drabbats av "Lidnerska knäppen"
filosofi är att göra det begripliga obegripligt

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 27 apr 2015 14:22

Antic skrev:
Algotezza skrev:1. Se är en form av upplevande.

2. Hur vet vi att vi inte ser världen som den är?

3. Hur vet du att världen inte har den form som uppkommer i upplevelsen?

4. Oavsett var vi menar att upplevelsen av världen äger rum, hur vet vi att världen inte har de egenskaper vi upplever att den har?

5. Varför skulle det inte ha med liv att göra om man såg världen som den är? Världen kan ju i sig vara lika levande som den framstår i upplevelsen. Varför skulle världen i sig inte kunna vara i rörelse? Varför kan det inte finnas olika sätta att uppleva detta?

6. Varför kan världen inte innehålla något bestämt?

Vem bestämmer vad som får finnas i världen i världen i sig och inte finnas där?

Om det nu hamnar om att resonera logiskt och inte om empiri här, så beror slutsatserna på vilka premisser man utgår ifrån. Så vilka är dina premisser för att nå fram till dina slutsatser?


1.Inte alls. Att se är att se något som det är. Att uppleva är att inte se något alls.

2.Det vet inte bara jag om utan många andra också sedan tusentals år tillbaka. Och det är för att vi upplever världen inom oss. Finns varken känsel, färger eller ens något som hörs utanför upplevelsen eftersom vi själva skapar de intrycken.

3.Därför att då skulle vi se världen istället för att uppleva den. Dessutom skulle det bara finnas ett enda rätt sätt att se något på, som det vore. Något sådant existerar inte i en upplevd värld där alla kan uppleva världen på sitt unika sätt.

4.Därför att då upplever vi inte. Vi kan inte uppleva något som redan är något, bara något som blir till något i upplevelsen. Lika lite kan vi uppleva något annat som är något, inte ens våra egna fasta mått. Så fort något är något så blir det objektivt och därmed omöjligt att uppleva.

5.Världen skulle inte alls kunna vara lika levande eftersom det bara skulle finnas ett enda sätt att se något på, som det är. Vi kan inte uppleva något som redan är något för då ser vi det som det är. Sinnen är alltså inte till för att se något utan för att skapa en upplevelse av något som blir något i upplevelsen. 10 Centimeter är alltid 10 centimeter för alla, varken mer eller mindre. 5 + 2 = 7 för alla, varken mer eller mindre. Så skulle en värld se ut om vi såg den istället för att uppleva den.

6.För att då blir det något objektivt och vi kan inte uppleva något som är objektivt.

Ändra bara lite på våra sinnen och vi bygger upplevelsen av världen annorlunda. Det är bara för att världen blir det vi upplever och saknar objektivitet utanför upplevelsen.


Vad menar du med se? Något annat än att använda synen? Intuition? Inse snarare än se?

Ja, färger och ljud är något vi skapar i syn- resp. hörselcentrum i hjärnan. Gäller det även tingens form, tyngd, storlek och deras rörelser?

Vi upplever inte absolut unikt utan relativt. Ju mer likafungerande sinnesorgan vi har och ju mer vi upplevt detsamma, desto mer liknar våra bilder av världen varandra, vilket vi kan bekräfta v genom kommunikation. Bin lär se världen på annat sätt än vi. Menar du att med en viss uppsättning av sinnesorgan skulle t.ex. en dator bli en cykel, en banan bli en orm, en människa en spårvagn? Vilket överlevnadsvärde har det?

Vad menar du med att något är objektivt resp. subjektivt?

Kanske menar du att världen/universum i sig är stillhet, icke-rörelse, som en monolit, en enda alltomfattande. odelbar och objektiv helhet. Och att upplevande kräver rörelse och mångfald och att dessa är illusoriska och subjektiva. I vilken relation står då detta universum till oss upplevare och det vi upplever som vi kallar omvärlden?
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Strålöga
Inlägg: 428
Blev medlem: 02 sep 2013 22:10

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Strålöga » 27 apr 2015 14:57

Algotezza skrev:3. Hur vet du att världen inte har den form som uppkommer i upplevelsen?


Det är bevisat. Färger kräver exempelvis att de först bryts på rätt sätt av ögat och sedan tolkas rätt av vårt synsinne för att upplevas som en färg. Gör den inte det ser vi inte färgen. Finns djur som ser allt i svartvitt. Och för dom är upplevelsen inte samma som för oss efterssom vi ser färgerna. Iallafall alla färger mellan cirka 300 till 760 Nm Nanometer. Högre och lägre frekvenser ser vi inte. Undra vilka färger som finns där ? Hörsel är också bara luftvibrationer i olika våglängder. Ett avancerat sinne omvandlar dem till ljud. Sen har vi alla radio signaler och bild signaler och mobilvågor och annan strålning vi utsätts för. Skulle vi kunna se och omvandla dessa vore det en salig blandning i vårt huvud. Med andra ord är inte världen som i upplevelsen. Det är egentligen en ganska avskalad värld vi upplever trotts att vi har så utvecklade sinnen. Massa saker vi inte ser eller hör hela tiden.,

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Algotezza » 27 apr 2015 15:50

Strålöga skrev:
Algotezza skrev:3. Hur vet du att världen inte har den form som uppkommer i upplevelsen?


Det är bevisat. Färger kräver exempelvis att de först bryts på rätt sätt av ögat och sedan tolkas rätt av vårt synsinne för att upplevas som en färg. Gör den inte det ser vi inte färgen. Finns djur som ser allt i svartvitt. Och för dom är upplevelsen inte samma som för oss efterssom vi ser färgerna. Iallafall alla färger mellan cirka 300 till 760 Nm Nanometer. Högre och lägre frekvenser ser vi inte. Undra vilka färger som finns där ? Hörsel är också bara luftvibrationer i olika våglängder. Ett avancerat sinne omvandlar dem till ljud. Sen har vi alla radio signaler och bild signaler och mobilvågor och annan strålning vi utsätts för. Skulle vi kunna se och omvandla dessa vore det en salig blandning i vårt huvud. Med andra ord är inte världen som i upplevelsen. Det är egentligen en ganska avskalad värld vi upplever trotts att vi har så utvecklade sinnen. Massa saker vi inte ser eller hör hela tiden.,


Det vet jag. Jag skrev ju så här i föregående inlägg:

Ja, färger och ljud är något vi skapar i syn- resp. hörselcentrum i hjärnan. Gäller det även tingens form, tyngd, storlek och deras rörelser?

Att vår upplevda värld innebär en begränsad bild av världen håller jag med om. Men Antic påstår något mer:

Att uppleva är att inte se något alls.

Håller du med om det?
Algotezza aka Algotezza

Illusionen

Vad utgör medvetandets referens?

Inläggav Illusionen » 27 apr 2015 15:55

Algotezza skrev:Är en elementarpartikel beskriven som ett sannolikhetsmoln (bland andra sådana moln) materiell eller immateriell?
Jag får intrycket av att "materien" på den nivån snarast är ett slags moln, dimma eller gröt där
enskilda partiklar inte kan urskiljas
, ett enda sannolikhetsmoln som fyller mikrorymden.
Materia eller icke-materia?


Detta överensstämmer med min egen uppfattning.
En partikel kan betraktas som en atomär interferens-illusion inom växelverkan.
I det atomära perspektivet innefattar växelverkan resonans.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=yfQWjLVB4V8


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 37 och 0 gäster