Kants kausalitetsfälla

[Pilatus]

Tinget-i-sig: vad något är i sig (summan av egenskaper). Tinget-för-mig: de egenskaper jag lyckats erfara. Ju mer erfarenhet jag har av något, desto närmare kommer jag en komplett bild av tinget-i-sig.

Denna uppfattning kan jag inte se vara hämtad från Kant. Det liknar mer en empirisk studie av tinget. Har du en källa till denna tolkning?
Vi kan aldrig få kunskap om tinget i sig genom fler observationer, eftersom vår erfarenhet är begränsad av våra åskådningsformer och kategorier.

Hur vet man att våra åskådningsformer och kategorier inte kan ju en fullständig bild av tinget-i-sig? Eller är det bara något man antar?

Kant gör en uppdelning mellan fenomenen som vi kommer åt med våra sinnen och åskådningsformer och kategorier.

När grannen berättar om sitt strykjärn vet vi ännu nästan inget om det. När vi får se och använda det lär vi känna dess fenomen: färg, värme, tyngd, funktion. Men enligt Kant kommer vi aldrig åt strykjärnet “sådant det är i sig självt”, eftersom allt vi upplever redan filtreras genom människans sätt att erfara världen. Du har ju själv talat om att vi bär färgade glasögon vid något tillfälle, rum, tid, kausalitet, substans.

Jag har litet svårt för Kants betraktelsesätt, givetvis ser vi tingen i egenskap av att vi är människor. En hund har ett annat sätt att uppleva tingen. När vår hund frågar sig var har jag varit så sätter hon nosen mot backen och spårar några meter så hon ser riktningen. Aha mot bilen ...

[Algotezza]

Denna uppfattning kan jag inte se vara hämtad från Kant. Det liknar mer en empirisk studie av tinget. Har du en källa till denna tolkning?
Vi kan aldrig få kunskap om tinget i sig genom fler observationer, eftersom vår erfarenhet är begränsad av våra åskådningsformer och kategorier.

Hur vet man att våra åskådningsformer och kategorier inte kan ju en fullständig bild av tinget-i-sig? Eller är det bara något man antar?

Kant gör en uppdelning mellan fenomenen som vi kommer åt med våra sinnen och åskådningsformer och kategorier.

När grannen berättar om sitt strykjärn vet vi ännu nästan inget om det. När vi får se och använda det lär vi känna dess fenomen: färg, värme, tyngd, funktion. Men enligt Kant kommer vi aldrig åt strykjärnet “sådant det är i sig självt”, eftersom allt vi upplever redan filtreras genom människans sätt att erfara världen. Du har ju själv talat om att vi bär färgade glasögon vid något tillfälle, rum, tid, kausalitet, substans.

Jag har litet svårt för Kants betraktelsesätt, givetvis ser vi tingen i egenskap av att vi är människor. En hund har ett annat sätt att uppleva tingen. När vår hund frågar sig var har jag varit så sätter hon nosen mot backen och spårar några meter så hon ser riktningen. Aha mot bilen ...

Med tillräckligt många olika glasögon eller förmåga att byta från den ena till den andra, kan vi få en rikare bild av verkligheten, kanske också riktigare.

[xion]

Hur vet man att våra åskådningsformer och kategorier inte kan ju en fullständig bild av tinget-i-sig? Eller är det bara något man antar?

Kant gör en uppdelning mellan fenomenen som vi kommer åt med våra sinnen och åskådningsformer och kategorier.

När grannen berättar om sitt strykjärn vet vi ännu nästan inget om det. När vi får se och använda det lär vi känna dess fenomen: färg, värme, tyngd, funktion. Men enligt Kant kommer vi aldrig åt strykjärnet “sådant det är i sig självt”, eftersom allt vi upplever redan filtreras genom människans sätt att erfara världen. Du har ju själv talat om att vi bär färgade glasögon vid något tillfälle, rum, tid, kausalitet, substans.

Jag har litet svårt för Kants betraktelsesätt, givetvis ser vi tingen i egenskap av att vi är människor. En hund har ett annat sätt att uppleva tingen. När vår hund frågar sig var har jag varit så sätter hon nosen mot backen och spårar några meter så hon ser riktningen. Aha mot bilen ...

Med tillräckligt många olika glasögon eller förmåga att byta från den ena till den andra, kan vi få en rikare bild av verkligheten, kanske också riktigare.

Eftersom jag inte har läst Kant, så förstår jag bättre vad som menas med "tinget i sig".
"Tinget i sig"; det helt opåverkade och även oerfarna tinget.