Skogsälvan skrev:Det kan finnas en glädje i att ge, Makterna. Om du bjuder mig på en kopp kaffe tycker jag att det är charmigt, känner mig inte tvungen att bjuda dig nästa gång eller hoppa i säng med dig för den sakens skull.
Det förnekar jag inte en sekund. Jag hoppas att du inte målat upp mig i några dramaturgiska färger nu, typ "han den där som sitter på Internet och debatterar mot solidaritet"?
En kopp kaffe är såpass billigt i förhållande till vad människors tid är värd, så det är självklart att ditt exempel inte medför någon som helst tacksamhetsskuld.
Om en främling bjuder dig på en hundrakronorsdrink på en bar, kan dock problem uppstå. I t.ex. den muslimska kulturen kan detta tolkas som att en kvinna som accepterar en sådan gåva har en plikt att ge mannen det hon har skäl att tro att han vill ha (dvs i praktiken sex). Om mannen inte får sex känner han sig lurad och våldtar kanske kvinnan för att få det hon är "skyldig". Att det anses "horigt" och därmed moraliskt tveksamt för en kvinna att tala med en främmande man, komplicerar saken ytterligare. Detta utgör ytterligare en anledning att våldta henne - "horiga tjejer får man våldta" är en moralisk norm som rimmar dåligt med våra mer moderna västerländska normer.
Man oroar sig inte för att man får saker när man är en person som gärna ger också, men det ska ske spontant och inte tvunget. Det var då ditt val att bjuda mig på en kopp kaffe
Det håller jag helt med om. Det blir ju odelikat om man är alltför "in your face" med såna här saker. Om man t.ex. säger "du får låna min snöskyffel om du bjuder mig på kaffe först" med kalkylskärmmössan i högsta hugg, så har man förstört hela grejen med tacksamhetsskuld, och då kan man nästan lika gärna utbyta mikrobetalningar för tjänsterna ifråga.
