Gassendi skrev:Jag har också mina invändningar, men det finns inte stöd för det här påståendet. Först måste du definiera vad du menar med demokrati (vilket faktiskt inte är så tydligt; direkt? parlamentarisk? konstitutionell?) och därefter måste du visa på vad sätt denna är just totalitär (ett ord som används ytterst slarvigt).J R Auk skrev:Ett första steg torde vara att sluta vurma för demokrati. Demokrati är totalitär och tillåter i dagsläget bara det som når stöd på bred basis.Där har du en poäng. Urbaniseringen var ett globalt fenomen under flera decennier, för oavsett om styret var liberaldemokratiskt eller kommunistiskt så var centraliseringen dess motor. Industriell effektivisering och urbanisering var länge ett led i det kalla krigets kapprustningsekonomi.Ang befolkningstillväxt. Jag tror knappast det hade varit ett problem om den inte hade skett samtidigt som man centraliserat människor i städer som de facto inte kan sörja för sig själva. Då måste man "effektivisera" de reella försörjningsmöjligheterna med resultatet att lokala områden blir utarmade.
Däremot var det också ett oundvikligt socialt utvecklingssteg. I takt med att slaveriet avskaffades (i Sverige 1945) sökte sig landsbygdens drängar och pigor självmant bort från godsen och herrgårdarna.
Självmant? Kanske i någon metafysisk mening men det var ju knappast så att en spontan flyttvåg till städerna fick bestämma industraliseringens utveckling eller tvinga fram en effektivisering av jordbruket. Visst fanns det säkert en längtan bort från det gamla med i bilden men folk flyttade ju framförallt dit de tänkte sig att de skulle kunna försörja sig. För övrigt har vi ju även nu en pågående global trend mot mer urbanisering. Om det är för att folk är trötta på kossorna därhemma eller för att de är styrda av en ekonomi besatt av ett centrum/periferi-tänk låter jag stå osagt.