Pilatus skrev:Vertumnus skrev:Pilatus skrev:Ja, möjligen i princip. Men ett tärningskast är inte möjligt att repetera. Varje kast blir unikt och det kan finnas situationer där två utfall har tillräckligt lika sannolikhet. Ett kast kan aldrig avgöras innan det är gjort. Det är först i efterhand du kan rekonstruera variablernas verkan. En meningslös lek även om den i stora drag är deterministisk.
Livet är fyllt med sådana situationer där en händelse aldrig är möjlig att repetera. Det är inte nödvändigt att du väljer en apelsin i stället för en banan. Med tillgång till alla ingångsvärden kan du göra goda gissningar om hur och varför. Men det finns ingen möjlighet för någon att på förhand säga hur ditt val verkligen kommer att bli. Det blir i praktiken slumpartat.
Det som begränsar möjligheterna att beräkna är mängden variabler. När det gäller tärningskast kommer de flesta av dem inte spela någon som helst roll, men så finns det då gränsfall där tillsynes obetydliga störningar fäller avgörandet. Egentligen kan vi nog inte hävda att nånting sker på samma sätt två gånger utan att vi begränsar synfältet.
Determinismen är en abstraktion utan praktiskt värde i verkliga system, det är en matematisk idé som förutsätter att vi kan kontrollera kaotiska variabler.
Determinism är föreställningen om att framtiden kan bestämmas ur det närvarande, att den ligger färdig att veckla ut. Det vi kan göra inom den deterministiska världsbilden är att observera och förutse, orsak och verkan, det är den klassiska fysikens område. Det var det kvantmekaniska brottet mot den klassiska fysiken som fick Einstein att utropa "Gud spelar inte tärning". Nu skulle vi inte längre kunna göra en komplett bild av universums utveckling. A följer inte längre slaviskt ur b. Samma förutsättningar kan ge olika utfall och vi står inför det som vi gett namnet äkta slump. Allt det här strider mot det mänskliga intellektets sätt att fungera vilket förklarar våra svårigheter att i grunden förstå kvantmekaniken. Vår framgång beror på hur väl vi kan förutse det kommande och bygger på att vi kan göra och operera i modeller av verkligheten, dvs att det kommande följer ur det närvarande.