Minded skrev:Det jag är nyfiken på är deras beteende, hur de för sig, hur de rör sig, agerar, vad som är viktigt för dem osv. Jag har själv aldrig träffat någon, men hyser ett slags hopp om. Alltså någon som skulle kunna vara grandmaster.. Någon som verkligen är zen personifierad, typ. Helt, totalt, upplyst. Om möjligt, någon som skulle anses 'mest' upplyst?
Det kanske blir en luddig eller svår frågeställning, bear with me
På vilka sätt skiljer de upplysta sig åt från varandra, och på vilka sätt är de lika? Och hur skiljer de sig från sådana som inte har nått dit de har, samt hur är de lika?
De o-upplysta är som vilka människor som helst.. det ja skriver nedan är min syn och den stämmer inte överens med deras.
För det första så är det inget folk säger i zendon. "Jag är upplyst", detta beteende skulle påvisa ett ego som vi försöker meditera bort. Vi är alla där jämlika, eller snarare, vi är alla. Men man märker vilka som är befriade och vilka som inte är det. Vilka som har högt ego och vilka som inte har det. Min lärare måste vara ändå den du tänker på..
Det handlar om
kärlek.. till allt.. men säkert framförallt sorglösheten i deras ögon.. den obrytbara sorglösheten som även finns hos mig.. Och kanske kontakten till tystnaden också..
Och förstås förmågan att leva i nuet bortom begreppen hundra procent.. vara i nuet så mycket att du försvinner.. det enda som existerar är att en kopp kaffe görs, inget annat.. Det handlar inte om självutplåning utan om total kärlek till världen och sin gemenskap med den.
Sitter här o lyssnar på Van Morrison och skriver på forumet. Det är det enda som händer.. Min hjärna är totalt tyst, inte ett ljud. Förmågan att kunna ta upp någons plånbok, ge dem till dem, utan någon som helst motiv i huvudet. Förmågan till det egolösa beteendet som gör folk glada och givande och sprider sig som ringer på universums vatten...
Ja skiljer mig inte från andra när jag umgås med dem.. det enda som existerar är världen och om jag pratar med dem så är det dem som existerar.. den totala närvaron. Jo den kan man nå med meditation. Bortom alla begrepp.. (se gärna boken
, har själv inte läst den)
Att inse att skit i allt, alla jäkla tankar, föreställningar, du, jag, den, de, och bara lev för att leva. Bortom allt, bortom tänkandet i sig. (Beyond Thinking av Dogen är utomordentlig
). För mig nådde jag uppvaknande precis när jag blev nuet och sket i allt skrivet ovan. Koolt nu kommer jag ihåg det
Sen dess har huvudet varit tyst och tiden har inte existerat.. 2 år har gått på den tidlösa tiden. Det har inte ens existerat. De har bara varit ett långt nuet.
Sorry för mitt utlägg men ja gillar att skriva så ja passar på när jag får chansen
