Vad tänker du på?

[xion]

Jag tänker på ordet "avskärmad". Det verkar som ordet borde få en ny betydelse. När jag sitter på bussen eller står och väntar så ser jag mina medmänniskor ivrigt upptagna med att titta på sina mobilskärmar. Ett sätt att "avskärma" sig från omgivningen och att slippa tala med någon. Jag såg en reklamsnutt nyligen som berörde hur vi lever våra liv framför skärmar av olika slag, datorn, TV:n, mobilen, ja till och med i bilen finns en dataskärm på instrumentpanelen som matar oss med information. År det här så lyckat egentligen? Är det så vi ska leva våra liv? Avskärmade? Jag sitter ju här jag också framför dataskärmen och skriver detta inlägg. Betyder det att jag också är avskärmad? Jag har ju inte kontakt med någon annan, bara med datorn och dataskärmen. Visserligen kan ju vem som helst i hela världen gå in och läsa det jag skriver, men tänk om ingen gör det? Fast det spelar ingen roll egentligen. Jag gör det inte i något speciellt syfte, bara för att jag har lust helt enkelt.

[xion]

Sippor små, lärkor slå - drillar högt mot himlen blå....
Så sjöng vi sista april. Inte utan att den strofen kändes rätt igår när jag promenerade hem från torpet. Imponerande mattor med vitsippor som repat mod i solvärmen efter nattens frost. På flera ställen efter vägen lyste det intensivt blått av blåsippor i det gråa fjolårsgräset. Lärkan drillade förmodligen också men min hörsel är inte längre som förr. Det är säkert trettio år sen jag hörde en lärka drilla, - men än sen - jag vet ju hur det låter. Det blir ungefär en timmes promenad efter smala slingrande skogsvägar om jag väljer att gå hem från torpet. Lagom motion för en pensionär som inte har så bråttom. Hurtbullarna som tar bilen lurar sig själva. Dom får lägga ner lika mycket tid dom också på gymmet eller i motionsspåret. Men det är klart - man får ju inte så mycket "flås" av att promenera. Man får nöja sig med att flåsa i uppförsbackarna istället.

[xion]

Jag får en lite bättre känsla när det gäller forumet. Den förlamande tystnaden verkar ha kommit av sig. Det finns ju också så mycket att diskutera om man är intresserad av filosofi. En del av oss är vad jag menar med filosofer, vi tycker om att tänka och att vrida och vända på invanda föreställningar. Det är annars väldigt vanligt att människor vill ha "ordning och reda", "var sak på sin plats".
Det är viktigt att ifrågasätta. Det finns nämligen inga sanningar. Om vi inte ifrågasatte skulle vi alltid gå i samma hjulspår. Det tråkiga är bara att "Ifrågasättaren" ofta är en "vän av ordning" som egentligen hatar själva ifrågasättandet. Man kan se det här genom att studera hur människor påverkar sin närmaste fysiska omgivning. Att vilja ha ordning är egentligen en följd av vårt kontrollbehov och en förlängning av vårt behov av trygghet. Vi vill kunna kontrollera vår omgivning så att inga oförutsedda faror kan dyka upp.

[Anders]

Jag tänker på det här med klass. Det tänker jag säkert alldeles för mycket på.

[Zokrates]

Jag tänker på det här med klass. Det tänker jag säkert alldeles för mycket på.

Klassfrågan är alltjämt aktuell även om en del inbillar sig att vi lever i ett klasslöst samhälle... Fast klass idag har knappt något större samband med finare ättarlinjer att göra, utan nästintill enbart individers ekonomiska status och tyvärr ser vi alltför många exempel på maktmissbruk när det gäller att sko sig själv på andras bekostnad. Ja, det har väl mer eller mindre alltid varit de besuttnas självhävda rätt som de tagit sig utifrån platsen i hierarkin, men skillnaden idag så som jag ser det, är att förr lade dessa styrande människor mer vikt på ett hållbart samhälle där resurserna sågs som viktiga i sig självt att bevara oavsett om det gällde liv eller kapital, man byggde för framtiden till skillnad från dagens kortsiktiga vinning. Jag upplever i varje fall en distansering mellan de rika och de fattiga på ett sätt som historiskt sett inte har någon direkt liknelse, det närmaste jag kan jämföra detta fenomen med är råttor som lämnar ett sjunkande skepp genom att hoppa i den enda livbåten samt tar med sig allt av värde medan resten av råttorna ombord utan minsta samvetsbetänklighet offras. Jämlikhetstanken är död, likaså idén om solidaritet, så även samhällets anspråk på likvärdig behandling utifrån en mängd aspekter som t.ex utbildning, vård, arbete, boende och rättvisa.

[klorofyll]

Jag tänker på det här med klass. Det tänker jag säkert alldeles för mycket på.

Klassfrågan är alltjämt aktuell även om en del inbillar sig att vi lever i ett klasslöst samhälle... Fast klass idag har knappt något större samband med finare ättarlinjer att göra, utan nästintill enbart individers ekonomiska status och tyvärr ser vi alltför många exempel på maktmissbruk när det gäller att sko sig själv på andras bekostnad. Ja, det har väl mer eller mindre alltid varit de besuttnas självhävda rätt som de tagit sig utifrån platsen i hierarkin, men skillnaden idag så som jag ser det, är att förr lade dessa styrande människor mer vikt på ett hållbart samhälle där resurserna sågs som viktiga i sig självt att bevara oavsett om det gällde liv eller kapital, man byggde för framtiden till skillnad från dagens kortsiktiga vinning. Jag upplever i varje fall en distansering mellan de rika och de fattiga på ett sätt som historiskt sett inte har någon direkt liknelse, det närmaste jag kan jämföra detta fenomen med är råttor som lämnar ett sjunkande skepp genom att hoppa i den enda livbåten samt tar med sig allt av värde medan resten av råttorna ombord utan minsta samvetsbetänklighet offras. Jämlikhetstanken är död, likaså idén om solidaritet, så även samhällets anspråk på likvärdig behandling utifrån en mängd aspekter som t.ex utbildning, vård, arbete, boende och rättvisa.

Jan Guillou tror jag sa i en intervju att, klass är inget man uppnår utan något man föds i... Det låter lite knepigt, men jag vet inte om jag vill avfärda det helt, beror på hur man ser på begreppet klass.

[xion]

Jag tänker på det här med klass. Det tänker jag säkert alldeles för mycket på.

Jag tänker aldrig på "det här med klass". För mig är alla människor i grunden likvärdiga. Sen kan den ene vara rik och någon annan kanske "fattig". Vem som födde en till världen har egentligen ingen betydelse i sig. Det viktiga är den inverkan man har på sin omgivning den grundinställning man har till denna inverkan. Att dela in människor i "klasser" tycker jag är en sjuk företeelse.

[Pilatus]

Att dela in människor i "klasser" tycker jag är en sjuk företeelse.

Nej, det är inte så sjukt att studera hur människorna har det i samhället. Sociologer gör analyser av hierarkiska strukturer. Även i de fall man verkligen försökt så har man aldrig lyckats att skapa ett klasslöst samhälle. De som har makten brukar förse sig. De som lyckats bäst (med att skapa samhällen utan alltför stor stat) kan man läsa om i George Woodcocks Anarkismen (Prisma Magnum 1993). En mycket intressant redogörelse för olika försök att skapa samhällen med stor frihet.

Hög tid att sätta potatis. Äntligen litet värme.

[Pilatus]

Att dela in folk i "klasser" är absolut nödvändigt ifall man studerar samhället annars kommer man ingenvart.

Jag tror att klassbegreppet används sparsamt numera, det är mest kommunister som gör sådana indelningar i proletariat, småborgerskap, mellanskikt och bourgeoisie. Sociologer har ett bredare perspektiv än Marx som mest ser till hur människorna är relaterade till varandra i produktionen.

[Pilatus]

Dagens samhällsvetare kanske inte använder ordet "klass" men vad spelar det för roll då de ändå i grunden är tvingade att gruppera folk? De har väl annat ord.

De är framför allt inte lika fixerade vid ägandet av produktionsmedel. Makt, pengar och status kan man få på flera sätt.

"Proletärer" i dag har villa, stor Volvo, hund, sommarstuga, familj och barn. Om någon föreställer sig att de skulle dra igång ett uppror mot kapitalägarna, så har de missförstått den historiska utvecklingen de senaste 150 åren.

[Anders]

Har redogjort för min syn på klassbegreppet förr, det blir bara tydligare då åren går:

Den huvudsakliga klassindelningen kan göras i livsmål.

1. Du funderar på, och är av dina föräldrar och omgivning uppmuntrad till att fundera på vad du vill göra med ditt liv. Du är överklass
2. Du har på samma sätt målet att hitta ett jobb med något som kan försörja dig. Som läkare, städare, snickare eller sjuksköterska. Du är medelklass.
3. Du har inga mål alls, du och din omgivning har gett dig bilden att du inte ens duger för ett jobb. Du är underklass.

Faktiskt så enkelt som så. 1 kommer från att någon några generationer tillbaka har gett dig som efterkommande bilden av att pengar inte är en trång sektor.

Gränsen mellan klasserna är djupt orättvis. Alla borde verkligen få börja från scratch och med egen glöd skapa sitt liv. Och det är lååångt ifrån så i dagens Sverige. Inbilla er inget annat. Att t.ex. starta ett företag är eoner lättare om du kommer från grupp 1 än två/tre med ungefär samma begåvingsprofil och ambition. Eller all livnära sig på sådant som konst... Eller filosofi.

[Pilatus]

Men jag tror han var rebell, min teori är att han greps så starkt av Hegels tänkande, han hade inget val efter detta.

Kanske påverkades Marx mer av unghegelianerna, t ex Teser om Feuerbach (1845). Men han behöll en del annat metafysiskt krafs från Hegel, dialektiken. Och Trofim Lysenko var (på sin tid) inte sen att haka på, michurinismen garanterade att inga gener stod i vägen för avskaffandet av klassamhället. De påföljande katastroferna tystades ner och det tog lång tid att få bort Lysenkos inflytande. Nikolaj Vavilov var en framstående rysk och sovjetisk botaniker och genetiker. Men han undvek att tillämpa den dialektiska metoden och dog därför i Saratovfängelset.

[Anne]

Jag tycker att Zokrates och Anders ska komma ihåg att jag åtminstone har klassat er som lämpliga att ta hand om det här forumet, vilket är lite av mitt hjärtebarn också. Det är helt och hållet pga era egna meriter.

[Anne]

Jag själv är uppväxt under enklare förhållanden, men jag har ju ändå klass och stil. Snarare har nog min livserfarenhet ökat min empati och det är det som är viktigast i sociala sammanhang. Spiller någon sås på slipsen är det den som påtalar det som begår det verkliga etikettsbrottet.

[Anne]

Jag tycker att homofil är ett bra ord som borde få en renässans.