Jag skulle inte kalla Harald för en idiot. Jag har sett för mycket av honom för att göra det.
Däremot tycker jag att du resonerar och agerar tokigt ibland, Harald, men det vet du ju.
FMS, du verkar gå på en helhet som känns lite främmande svartvit för mig. Helheten innefattar ur mitt perspektiv delar. Trots att jag är över 40 har jag inte träffat på en enda människa som har varit, vad jag då uppfattar, totalt genom-ultimat. Att älska innefattar att uppmärksamma den andres brister och ändå älska. Annars kan vi knalla runt i en falsk ytlighet och låtsas vara perfekta och då skulle vi må dåligt för att då kan vi aldrig bli älskade på riktigt. Förstår du hur jag resonerar?
Men det får mig att tänka på att jag läste att du var inlagd på psyket nu - har de såna där eländiga noppiga plädar där du är? Min erfarenhet är att det är medpatienterna som bidrar till tillfrisknandet. Vårdarna går mest runt och lallar som någon skrev som kommentar till min lilla berättelse om en psykvistelse. Det är ju ett hån - att som jag berättade där att som vårdare dutta en människa som mår förskräckligt dåligt på axeln och säga "men det är kanske något bra på TV?"
Trött på ytlighet och förställande och framhävningar över så otroligt perfekta merparten vill framstå. Kolla facebook. Ja jäklar, det har varit så myyyysigt och de har bakat sjuttioelva sorters kakor och det var så roooligt. Så mycket yta att det står mig upp i halsen. Hur som helst, här är min berättelse om en psykvistelse, vilket är en ärlig varm händelse som förhoppningsvis visar att det finns hopp för mänskligheten
http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1132989