Logik - och det tredje "sanningsvärdet"

[xion]

Vara ateist är väl knappast i sig en livsåskådning men kan vara en del av en sådan. Jag har svårt att se att ateister har något annat gemensamt än sin ateism. Så om man är fyrkantig eller mer rund beror väl på personligheten. Samma sak om man är troende. Det finns mycket fyrkantighet på religionens område.

Så ateister är utan fördomar? Ateister har saknar onödiga rädslor och är bortom alla villoläror?

Ateister saknar religiösa fördomar.
Att vara religiös är att tro på en skapare
Att tro på en skapare är att tro på Gud.
Att tro på Gud ger tro på en högre makt som är god.
Att tro på en högre makt som är god leder till tro på en högre makt som är ond.
Att tro på högre makter (andar) leder till rädsla och otrygghet.

Man kan ha fördomar mot religion som ateist. Och man kan ha fördomar mot ateister som religiös och man kan ha fördomar mot andra religioner som religiös. Ateister kan ha fördomar mot andra ateister. Förutom att vara ateist kan man vara antiteist och mena att tron på Gud ligger bakom de flesta problem genom historien och idag och att det är höjden av osundhet att tro på Gud eller något övernaturligt.

När det gäller Gud kan man vara monoteist, panteist, polyteist, panenteist, deist och säkert på många fler sätt.

Att vara religiös kan även vara att förhålla sig till verkligheten via tro och att tro på auktoriteter. Man kan förhålla sig till både politik och vetenskap via tro.

Ja, att tro på att det finns en övergripande skapare är att tro på Gud då Gud brukar definieras som världsalltets skapare, en första rörare, en primus motor. Men vem har sagt att det finns en sådan faktor och att kosmos har en början och att ett intet före kosmos?

Indisk syn på tid och gudar

https://www.youtube.com/watch?v=Svq0kF3pdgY


Varför skulle tron på en högre god makt leda till tron på en högre ond makt? Ja, det är vanligt i en del religiösa kretsar att skylla det onda på djävulen, men gör man det generellt?

Gott och ont är mänskliga beteckningar på varelser och företeelser. Vad betyder dessa? Jag menar att Gud, om Gud alls finns, snarare befinner sig bortom mänskliga begrepp som gott och ont.

Varför skulle tro på högre makter leda till rädsla och otrygghet? Denna tro leder dock ofta till rädsla och otrygghet därför att religiösa ledare använder religionen för att tämja människor mentalt så att de blir lättare att leda. Det görs via bl.a. skapande av rädsla och otrygghet.

Idag används klimathot och krigshot av politiska ledare på samma sätt. Rädda människor är lätta att leda och accepterar lättare extrema åtgärder för att "rädda världen och demokratin". Åtgärder som riskerar leda till just det som de skall förhindra.

Man kan ha fördomar om många saker, men knappast mot något. Med fördomar menar man vanligen missuppfattningar.
Det handlar om dualitet. Den behövs för att definiera vad som är ont respektive gott.

[Anders]

Det finns sånt som är ont och sånt som är gott. Och så finns det sånt som är krångligt också.

[Algotezza]

Ateister saknar religiösa fördomar.
Att vara religiös är att tro på en skapare
Att tro på en skapare är att tro på Gud.
Att tro på Gud ger tro på en högre makt som är god.
Att tro på en högre makt som är god leder till tro på en högre makt som är ond.
Att tro på högre makter (andar) leder till rädsla och otrygghet.

Man kan ha fördomar mot religion som ateist. Och man kan ha fördomar mot ateister som religiös och man kan ha fördomar mot andra religioner som religiös. Ateister kan ha fördomar mot andra ateister. Förutom att vara ateist kan man vara antiteist och mena att tron på Gud ligger bakom de flesta problem genom historien och idag och att det är höjden av osundhet att tro på Gud eller något övernaturligt.

När det gäller Gud kan man vara monoteist, panteist, polyteist, panenteist, deist och säkert på många fler sätt.

Att vara religiös kan även vara att förhålla sig till verkligheten via tro och att tro på auktoriteter. Man kan förhålla sig till både politik och vetenskap via tro.

Ja, att tro på att det finns en övergripande skapare är att tro på Gud då Gud brukar definieras som världsalltets skapare, en första rörare, en primus motor. Men vem har sagt att det finns en sådan faktor och att kosmos har en början och att ett intet före kosmos?

Indisk syn på tid och gudar

https://www.youtube.com/watch?v=Svq0kF3pdgY


Varför skulle tron på en högre god makt leda till tron på en högre ond makt? Ja, det är vanligt i en del religiösa kretsar att skylla det onda på djävulen, men gör man det generellt?

Gott och ont är mänskliga beteckningar på varelser och företeelser. Vad betyder dessa? Jag menar att Gud, om Gud alls finns, snarare befinner sig bortom mänskliga begrepp som gott och ont.

Varför skulle tro på högre makter leda till rädsla och otrygghet? Denna tro leder dock ofta till rädsla och otrygghet därför att religiösa ledare använder religionen för att tämja människor mentalt så att de blir lättare att leda. Det görs via bl.a. skapande av rädsla och otrygghet.

Idag används klimathot och krigshot av politiska ledare på samma sätt. Rädda människor är lätta att leda och accepterar lättare extrema åtgärder för att "rädda världen och demokratin". Åtgärder som riskerar leda till just det som de skall förhindra.

Man kan ha fördomar om många saker, men knappast mot något. Med fördomar menar man vanligen missuppfattningar.
Det handlar om dualitet. Den behövs för att definiera vad som är ont respektive gott.

Det är vi människor som är fast i dualistiskt tänkande, dualitetstänkande, i synnerhet i västerlandet. Ont och gott är ju också filter vi människor använder för vi har behov av att sätta etiketter på det vi upplever och vårt behov av att värdera, och det hänger väl ihop med överlevnadsinstinkten. Gott = det som främjar överlevnaden, ont = det som hotar överlevnaden. Gud blir då den yttersta garanten för liv och lycka och Djävulen det yttersta hotet mot liv och lycka. Enkelt och självklart, eller hur?

Men är det nu kanske dags att få en vuxnare syn på livet?

[xion]

Det är vi människor som är fast i dualistiskt tänkande, dualitetstänkande, i synnerhet i västerlandet. Ont och gott är ju också filter vi människor använder för vi har behov av att sätta etiketter på det vi upplever och vårt behov av att värdera, och det hänger väl ihop med överlevnadsinstinkten. Gott = det som främjar överlevnaden, ont = det som hotar överlevnaden. Gud blir då den yttersta garanten för liv och lycka och Djävulen det yttersta hotet mot liv och lycka. Enkelt och självklart, eller hur?

Men är det nu kanske dags att få en vuxnare syn på livet?

Inte alls enkelt och självklart egentligen.
Det kan vara så att det som främjar överlevnaden på kort sikt i själva verket hotar densamma på lång sikt.
Överlevnaden kan vara något ont.
Om man lyckades stoppa åldrandet och få oss att leva avsevärt mycket längre så vore detta en katastrof.
Det är naturens ordning att vi ska födas, leva, fortplanta oss och sedan lämna plats åt det kommande släktet.

[Anders]

Och rent battletrench om rätt och fel kan vara rätt ansträngande. Att det finns några ”fasta punkter” kan ju vara bra dock. Som de stora politiska ideologierna. En del tycks ju våldföra sig på dem genom att anamma dem, men annars är de rätt praktiska, något att diskutera utidrån, en referensram. Och varför inte kärnkraft och vindkraft? Eller elbil och fossilbil? Västerländsk tänkande ger inte nödvändigtvis rätt och fel.

[Algotezza]

Det är vi människor som är fast i dualistiskt tänkande, dualitetstänkande, i synnerhet i västerlandet. Ont och gott är ju också filter vi människor använder för vi har behov av att sätta etiketter på det vi upplever och vårt behov av att värdera, och det hänger väl ihop med överlevnadsinstinkten. Gott = det som främjar överlevnaden, ont = det som hotar överlevnaden. Gud blir då den yttersta garanten för liv och lycka och Djävulen det yttersta hotet mot liv och lycka. Enkelt och självklart, eller hur?

Men är det nu kanske dags att få en vuxnare syn på livet?

Inte alls enkelt och självklart egentligen.
Det kan vara så att det som främjar överlevnaden på kort sikt i själva verket hotar densamma på lång sikt.
Överlevnaden kan vara något ont.
Om man lyckades stoppa åldrandet och få oss att leva avsevärt mycket längre så vore detta en katastrof.
Det är naturens ordning att vi ska födas, leva, fortplanta oss och sedan lämna plats åt det kommande släktet.

Vi människor tänker tämligen kortsiktigt i de flesta fall. Att vi kallar något gott eller ont är främst betingat av våra känsloreaktioner, vad vi tror skall främja vår existens och vad som är ett hot. Det menar jag är själva grunden eller basen. Sedan kan vi lägga på en överbyggnad mer baserad på förnuft och andra faktorer än kortsiktighet, som du gör.

Människan har väl nästan i alla tider försökt gå emot det du beskriver som naturens ordning, strävat efter att undkomma döden via religionerna (om du tror på rätt sätt) eller uppnå ett odödligt rykte och alltid minnas av eftervärlden, detta också som ett sätt att undgå döden.

Människor har i regel både dödsrädsla och överlevnadsinstinkt vilket nog kan förklara det mesta av vårt beteende och våra värderingar, vår moral, våra bedömningar.

[Algotezza]

Och rent battletrench om rätt och fel kan vara rätt ansträngande. Att det finns några ”fasta punkter” kan ju vara bra dock. Som de stora politiska ideologierna. En del tycks ju våldföra sig på dem genom att anamma dem, men annars är de rätt praktiska, något att diskutera utidrån, en referensram. Och varför inte kärnkraft och vindkraft? Eller elbil och fossilbil? Västerländsk tänkande ger inte nödvändigtvis rätt och fel.

Ideologier är väl rätt plastiska, menar jag. På vad sätt är de fasta punkter?

Rätt och fel, gott och ont - är betingat av vilken kultur man tillhör, vilken grupp man känner gemenskap med, egen personlig erfarenhet, uppväxt... ja, egentligen så mycket att et är svårt att få överblick. Man landar väl då i att ens egen moral knappast är vare sig absolut eller giltig i alla tider och att tolerans gentemot andra sätt att tänka och vara är en viktigt egenskap som människa att ha.

[Anders]

Och rent battletrench om rätt och fel kan vara rätt ansträngande. Att det finns några ”fasta punkter” kan ju vara bra dock. Som de stora politiska ideologierna. En del tycks ju våldföra sig på dem genom att anamma dem, men annars är de rätt praktiska, något att diskutera utidrån, en referensram. Och varför inte kärnkraft och vindkraft? Eller elbil och fossilbil? Västerländsk tänkande ger inte nödvändigtvis rätt och fel.

Ideologier är väl rätt plastiska, menar jag. På vad sätt är de fasta punkter?

Rätt och fel, gott och ont - är betingat av vilken kultur man tillhör, vilken grupp man känner gemenskap med, egen personlig erfarenhet, uppväxt... ja, egentligen så mycket att et är svårt att få överblick. Man landar väl då i att ens egen moral knappast är vare sig absolut eller giltig i alla tider och att tolerans gentemot andra sätt att tänka och vara är en viktigt egenskap som människa att ha.

Inte helt plastiska ändå. Tyvärr, tyvärr är inte den politiska filosofin lika spänstig som den var på 70-talet i USA. Då skrevs flera verk som faktiskt har lite av programförklarande karaktär, tänker främst på A Theory of Justice av Rawls och Anarchy State and Utopia av Nozick. De håller rätt bra för tidens tand. Vad Milei håller på med i Argentina är ju ungefär ett experiment med att köra Nozick. Även om det kanske är på mer nationalekonomisk nivå än vad Nozick skrev. Och socialismen håller ändå ganska väl för tidens tand.

De stora ideologierna togs ju fram tidigt, I samband med och ganska snart efter Franska Revolutionen och Hegel. Och ingen ny har tillkommit. Tycker mig ha en bra bild av grunden för Liberalism, socialism och Konservatism, och det ger mig en tydlighet då politiska spörsmål kommer upp.

Ett bra initiativ tog Jacob Söderbaum, uppsalakonservativ då han skrev Modern Konservatism härom året. Skulle gärna se liknande verk på svenska för Liberalism och Socialism.

Visst de är plastiska, och det har ju blivit uppdelningar som fött Revisionism, Nyliberalism, Socialliberalism och annat. Men jag tycker ändå att de är plastiska som en boj i havet, fäst vid botten av en lång lina. De speglar en del grundläggade synsätt på fördelning och styrelse. Jag GILLAR inte alla, men det är grundläggande tänk.

[Algotezza]

Och rent battletrench om rätt och fel kan vara rätt ansträngande. Att det finns några ”fasta punkter” kan ju vara bra dock. Som de stora politiska ideologierna. En del tycks ju våldföra sig på dem genom att anamma dem, men annars är de rätt praktiska, något att diskutera utidrån, en referensram. Och varför inte kärnkraft och vindkraft? Eller elbil och fossilbil? Västerländsk tänkande ger inte nödvändigtvis rätt och fel.

Ideologier är väl rätt plastiska, menar jag. På vad sätt är de fasta punkter?

Rätt och fel, gott och ont - är betingat av vilken kultur man tillhör, vilken grupp man känner gemenskap med, egen personlig erfarenhet, uppväxt... ja, egentligen så mycket att et är svårt att få överblick. Man landar väl då i att ens egen moral knappast är vare sig absolut eller giltig i alla tider och att tolerans gentemot andra sätt att tänka och vara är en viktigt egenskap som människa att ha.

Inte helt plastiska ändå. Tyvärr, tyvärr är inte den politiska filosofin lika spänstig som den var på 70-talet i USA. Då skrevs flera verk som faktiskt har lite av programförklarande karaktär, tänker främst på A Theory of Justice av Rawls och Anarchy State and Utopia av Nozick. De håller rätt bra för tidens tand. Vad Milei håller på med i Argentina är ju ungefär ett experiment med att köra Nozick. Även om det kanske är på mer nationalekonomisk nivå än vad Nozick skrev. Och socialismen håller ändå ganska väl för tidens tand.

De stora ideologierna togs ju fram tidigt, I samband med och ganska snart efter Franska Revolutionen och Hegel. Och ingen ny har tillkommit. Tycker mig ha en bra bild av grunden för Liberalism, socialism och Konservatism, och det ger mig en tydlighet då politiska spörsmål kommer upp.

Ett bra initiativ tog Jacob Söderbaum, uppsalakonservativ då han skrev Modern Konservatism härom året. Skulle gärna se liknande verk på svenska för Liberalism och Socialism.

Visst de är plastiska, och det har ju blivit uppdelningar som fött Revisionism, Nyliberalism, Socialliberalism och annat. Men jag tycker ändå att de är plastiska som en boj i havet, fäst vid botten av en lång lina. De speglar en del grundläggade synsätt på fördelning och styrelse. Jag GILLAR inte alla, men det är grundläggande tänk.

Styrs politik idag utifrån en ideologisk bas? Det är väl snarare så att ideologier mest är verktyg för behålla makten, liksom etablerad, traditionell religion mest är ett sätt att försöka styra folks tänkande och känslor och därmed beteende.

[Pilatus]

Ideologier är väl rätt plastiska, menar jag. På vad sätt är de fasta punkter?

Ideologier är ofta förknippade med politiska manifest, filosofiska skrifter och speciella personer. De blir till punkter i historien och är ibland knutna till politiska händelser, ibland omvälvande. De stora ideologierna har väl en mycket fast grund? Men vissa politikers budskap är mer tidsbundna, följer någon idé på modet och blir populära genom någon karismatisk ledare.

[Algotezza]

Ideologier är väl rätt plastiska, menar jag. På vad sätt är de fasta punkter?

Ideologier är ofta förknippade med politiska manifest, filosofiska skrifter och speciella personer. De blir till punkter i historien och är ibland knutna till politiska händelser, ibland omvälvande. De stora ideologierna har väl en mycket fast grund? Men vissa politikers budskap är mer tidsbundna, följer någon idé på modet och blir populära genom någon karismatisk ledare.

Varje tid gör väl sin tolkningar och nyttjande av skrifterna, oavsett om de är filosofiska, politiska eller religiösa och varje individ tolkar på sitt sätt utifrån både vilken nytta man ka ha, vilken förståelse de kan ge av hur världen fungerar, vilken etik de förespråkar och hur man bör handla... Relativt fasta punkter men knappast absolut fasta... sådana finns väl bara i religionens föreställningsvärld, eller...?

[xion]

Ideologier är väl rätt plastiska, menar jag. På vad sätt är de fasta punkter?

Ideologier är ofta förknippade med politiska manifest, filosofiska skrifter och speciella personer. De blir till punkter i historien och är ibland knutna till politiska händelser, ibland omvälvande. De stora ideologierna har väl en mycket fast grund? Men vissa politikers budskap är mer tidsbundna, följer någon idé på modet och blir populära genom någon karismatisk ledare.

Tidsbundenhet kan tolkas på flera sätt. Liberalismen och socialismen växte fram ur de förhållanden som rådde vid den tiden. Mycket har förändrats och den grund de stod på har på många sätt vittrat ner och förlorat sin motivbild. Nu behöver vi se framåt istället och bestämma oss för vilken värld vi och våra eventuella barn kommer att tvingas leva i.

[Claude-sooca]

Vad är det som verkligen är nödvändigt för att skapa mening i våra liv? Är det våra relationer, våra ambitioner, eller kanske något helt annat? Kan det vara så att det som vi anser vara nödvändigt bara är sociala konstruktioner som vi lärt oss att acceptera?