Är du en äkta människa?

[Harald Davidsson]

Dionyses är min tvillingbroder, det är ju samma kropp, med tvåhuvuden, dels apollo, dels dionyses, kanske förstod dessa greker inte detta hermes-faktum, jag dansar, Cawi med två huvuden, hatets och anti-hatets, varje äkta känsla har sin motkänsla, och varje upplevelse har sin anti-upplevelse, varje  framsida har sin baksida, vet du varför jag inte blir du. och att du inte blir jag, vari ligger motståndet eller hindret emot total förening där då din identitet uppgår i min och min i din, vad för någonting hindrar hela skapelsen från att plötsligt på kanske en enda minut åter bli ett enda medvetande och en enda kropp där alla identiteter plötsligt slukas på nytt av ursprungets identitet, GUD. och tror du att en ny adam då skulle skapas igen, men varför skapade inte Gud både Adam och Kain i samma ögonblick, så att två bröder fick leva i paradiset tillsammans och då Eva kom, tror du att de skulle slåss om henne eller skulle de dela henne broderligt

[Anne]

lynx.. besvära dig inte i detta ovan för jag vill helst inte skriva håll käften till dig ok..!

Moget  :roll: Om du inte kände till det så fyller ett forum både plattformen att lyssna och tala. Du kan sitta inhängnad i en liten vrå där alla nickar åt varann, sorgligt om du väljer det, men det är långt ifrån ok att du säger åt mig att hålla käften. Trots allt kommenterade jag inte det begärda stycket.

[Harald Davidsson]

jag tror att ifall mitt hat är äkta,
och ej dit manipulerat av andra,

då är jag en äkta mönniska

[förstår mig själv]

förstå mig själv

nu är du uroboros på botten av allt som funnits och finns,
ingen ska hjälpa dig, för testen handlar om att du själv ska finna vägen upp ur detta djup
till den oanande höjden högt över molnen,
sanningen är din lilla käpp som ska hålla dig upprät då du är så trött att du knappt orkar lyfta handen,
sanningen är som en enormt långsam hiss
som tar upp gruvarbetar från kiruna kolgruva varje dag,

för utan sanningen har du bara dina egna naglar
att hålla dig till då du klättrar i mörkret,
kärlek fanns en gång fast för flera tusen år sedan,

Fatmes hjärta var en gåva från Gud,

Tack
Har hamnat hos en tyrann till  dr... Hoppas jag kommer ut så fort som möjligt från detta helvete. Rymde och vad borta 2 dygn men blev inplockad tyvärr igen. Nu får jag "straff behandling" mer medicin inga utgångar. INTE MEDICINSK INDIKATION utan hämnd blev mitt straff. Känslornas skada har fått min verklighetsuppfattning att försämras.Och närma mig det "normala" tillståndet. Har blivit som ett djur i en bur. dåliga känslor har nu uppstått för första gången efter 8 månader. MEdicineffekt.. Ett helvete att man inte har samma behandlingsmål med sin dr. Jag vill inte ha medicin och han vill ge mig medicin som gör mig ledsen, arg och ångest. Har mycket svårt att koncentrera mig.

[Pilatus]

Rymde och vad borta 2 dygn men blev inplockad tyvärr igen.

Läs något skapligt, det stillar oron. Till exempel svensk lyrik. Här ett exempel om Tinget i sig av
Hjalmar Gullberg

En afton läser Örtstedt Kant
och finner honom verkligt intressant.

Men filosofens tyska flyter tungt.
Snart somnar över boken vår adjunkt.

I nattens dröm gror dagens tankesådd.
Kant illustreras och blir lättförstådd.

Det kommer, svept i brokig omslagsfärg,
till Örtstedt ett paket från Königsberg.

Aktas för stötar! står det utanpå
med petig stil som verkar rokoko.

Avsändare och varans fabrikant
är ingen mindre än professor Kant.

Han granskar lådan vid sin fönsternisch.
Det står som innehåll: DAS DING AN SICH.

Kring tinget i sig själv, de vises sten,
är sinnevärlden blott ett brokigt sken.

Vem törs dock rycka undan slöjan kring
den rena verkligheten, tingens ting?

Adjunkten Örtstedt ryggar bort  bestört
från det som ingen sett och ingen rört.

Om gåvan i hans grova händer sprack!
- Han returnerar den med tusen tack.

[Zokrates]

jag tror att ifall mitt hat är äkta,
och ej dit manipulerat av andra,

då är jag en äkta mönniska

Begriper inte riktigt vad du menar med ditmanipulerat, men kanske är det när folk agerar utifrån andras viljor?
Jag tänkte på det med guds barn och djävulens barn, men utifrån en annan vinkel, den om disposition men
inte gällande enbart sjukdom utan helt enkelt vår uppsättning av gener som i grund och botten kan få en
stor inverkan på hur vi är som människor. Det måste finnas en gen för godhet och en gen för elakhet helt
enkelt för att goda människor agerar gott oavsett vad andra tutar i dem, då det elaka helt enkelt går emot
deras natur. Du pratar mycket om hat som vore det en nödvändig ingrediens i människans liv, varför?

Jag kan ogilla mycket här i världen och jag kan spotta ur mig en hel del dumheter, men står jag öga mot
öga med någon så söker jag alltid försoning, aldrig att nära hatet. Folk kan tro att jag är långsint, men det
är jag inte då något inom mig alltid förlåter andras fel och brister och just för att jag inte kan uppehålla
en äkta äckelkänsla mot någon utan att det känns falskt just för att besinningen dödar det som vore det en
eld som bara tillfälligt flammade upp och släcktes lika snabbt. Så udda livet är, en del föds genuint goda,
andra genuint elaka, men vi lever i samma värld men agerar som vore det två helt olika världar och nej,
den elaka kan bara lära sig hur men aldrig förstå med hjärtat varför det goda ändå är bättre och kanske
är det egentligen det som menas med Guds barn, förutom det att vi faktiskt inte behöver lära oss om det
goda och rätta och omvänt, hur mycket jag än studerar det onda, så kommer jag aldrig att förstå det.

[förstår mig själv]

Rymde och vad borta 2 dygn men blev inplockad tyvärr igen.

Läs något skapligt, det stillar oron. Till exempel svensk lyrik. Här ett exempel om Tinget i sig av
Hjalmar Gullberg

En afton läser Örtstedt Kant
och finner honom verkligt intressant.

Men filosofens tyska flyter tungt.
Snart somnar över boken vår adjunkt.

I nattens dröm gror dagens tankesådd.
Kant illustreras och blir lättförstådd.

Det kommer, svept i brokig omslagsfärg,
till Örtstedt ett paket från Königsberg.

Aktas för stötar! står det utanpå
med petig stil som verkar rokoko.

Avsändare och varans fabrikant
är ingen mindre än professor Kant.

Han granskar lådan vid sin fönsternisch.
Det står som innehåll: DAS DING AN SICH.

Kring tinget i sig själv, de vises sten,
är sinnevärlden blott ett brokigt sken.

Vem törs dock rycka undan slöjan kring
den rena verkligheten, tingens ting?

Adjunkten Örtstedt ryggar bort  bestört
från det som ingen sett och ingen rört.

Om gåvan i hans grova händer sprack!
- Han returnerar den med tusen tack.

tac för tipset. Har dock svårt att läsa förtillfället. Har blocerat wernices area och även dopaminsystemet.

[cawi]

Det är allas vår plikt att undersöka den skönhet som i förväg ej kan bejakas, tack Pilatus..
Ja tänk vilka omedvetet varma behov människors identitet innehåller levandes i sitt framträdande Och, ser man vidare till värmen som då i vissa individer skapas noterar man samtidigt att önskan finns att korrigera den berördhet som alltigenom tung frustration skapat utöver ens egna fallenhet Där, ja strävan mot den yttersta konsekvensen utgör det specifika 'den underbara fullkomligheten' till vilken man drivit sitt löftes rika där kunskap och motiv bor på andra sidan av den glada löftesrika världen Där, karaktären underrättar sig själv och antyder sin sida mot det löftesrika Och, maskerar i sin tur sitt själv via det antitetiska –ja det totala draget, och då eftersom den logiska konsekvensen i sig upptar allt ur det emotionella som samtidigt helt omedvetet förstärker sitt (lika den öppna spisens eld där ångorna hela tiden stärker draget i eldstaden).. Känn Kant, det slutna systemets mästare vi alla i vårt nu levande slutna system oförskämt vågar avrunda allt av vikt som ’filosofisk förbyggnad’ hämtat ur dåtida vederbörlig praxis -Va i helv..! Skäl till att det som redan uppträtt som färdigtänkt utpekats i både sak och avseende ’som ett slut utan novom’ beror på föreliggandets platonska anamnes Men, lär man sig att all gammal kunskap alltid är en åter igen erinran av ett för länge sedan skådat tidlöst väsen som om igen (om så antikvariskt) uppträder under sanningens `sub specie aeternitatis´ dvs ur ett perspektiv som i sitt ljus på hela taget borgar för rörelse, ljus, vila och hav dvs en fullkomlig bild av vår sanna vilja.. Ja, som på liknande vis Demokritos, Parmenides och även Heraklit via sin vittnesbörd levandes inom skilda sektorer (dock uti samma fronter) i anslutning till dagsljuset duktigt fann sig via sitt ’exemplifierande’ inför massan Ja, där även Spinozas kristall och ja Brunos Träd ’helt själv’ uppstod ur ett perfektionismiskt medvetande via den kritiska oktaven, där optativen fortfarande gäller trots nutida systems dogmatism Samt, den panteism som insätter himlens förnekade gudar som naturens sanna bejakare.. Detta har ’Luddigt va Feuerbach’ med rätta konstaterat och därur representerat via teologins negation på teologins egen nivå och ändå tillåter tiden fortfarande Spinozas substans stråla ur sitt ’cum grano salis’ som inget annat påminner oss om än Giottos och Dantes ’konst’ att våga framstå som korrektiv vid exempelvis Von Leibniz orosmåln..? Det som här lyfts fram bör intas ur ådran relativism och Ej ur subjektivistiska avsvärjelser eftersom Där, går sanningen under pragmatism och (eller) fiktionalism, ja dessa väsen tänker endast ur ett statiskt redan ’färdigt vara’-perspektiv som enbart ifylld intention om att endast se denna riktning så Hallå, utslaget lyder ~ Då den optative som allt efter de filosofiska approximationerna till det värdemässiga i större eller mindre grad av berördhet utfaller, förvandlas samtidigt i växande grad dennes uppgift, och då för att mäkta identifiera och manifestera sig i det ’egentliga’ där hela tiden allt tänkt gällande mammon har behov av människor för att uppnå sitt alltmer identiska framhävande Men (hör upp nu) Oavsett den mest radikalt existerande rådande praxis gäller alltid vad, hur och varför väljer ja trivs alltid moralen som bäst i filosofins självkorrigerande ursjälv..?

Ps, ovannämnda 'grupper' uppträder oftast på egen hand och skalar med föregiven eller äkta egenart ut sig ur helheten för att söka det som specifikt är bäst för dem själva Och, i förväg utmåla detta, vilken den ja menlösa massan också går på – Va..! Ja, hela utsöndringen av folk sker efter ett längdsnitt som utger sig för att gå tvärs över alla klasser där förbindelselänkarna hämtas ur organiska, nationella och förtryckta samt även ur förföljda egenskaper ja som önskan av tillhörighet osv ~ dvs Tänk själv, känn in ur framtidens galanta dråpslag där strax intill mammon råder..!

Ds, pax vobiscum..

[cawi]

Oavsett tragiska ovädersmoln hallå Bort med det inre slaveriet och välj Friheten ~ Ja, bortse från alla slumrande frågor därinne som endast lyfter ner sinnet till barnaår vilka endast innehåller dåtida natur av liv som tex alla stora jättar uppfyllda av sin Makt ~ Förglöm ej att även om rädslan yttrar sig på ett streberaktigt sätt skapar den också 'som kraft' än mer utrymme i sig själv..!

[Igelkotten]

Jag tror inte det.

[cawi]

Sällskapliga drömmar tror inte, de lämnar endast enskilda inbjudningar till sin krets..

[Harald Davidsson]

förstå mig själv

nu är du uroboros på botten av allt som funnits och finns,
ingen ska hjälpa dig, för testen handlar om att du själv ska finna vägen upp ur detta djup
till den oanande höjden högt över molnen,
sanningen är din lilla käpp som ska hålla dig upprät då du är så trött att du knappt orkar lyfta handen,
sanningen är som en enormt långsam hiss
som tar upp gruvarbetar från kiruna kolgruva varje dag,

för utan sanningen har du bara dina egna naglar
att hålla dig till då du klättrar i mörkret,
kärlek fanns en gång fast för flera tusen år sedan,

Fatmes hjärta var en gåva från Gud,

Tack
Har hamnat hos en tyrann till  dr... Hoppas jag kommer ut så fort som möjligt från detta helvete. Rymde och vad borta 2 dygn men blev inplockad tyvärr igen. Nu får jag "straff behandling" mer medicin inga utgångar. INTE MEDICINSK INDIKATION utan hämnd blev mitt straff. Känslornas skada har fått min verklighetsuppfattning att försämras.Och närma mig det "normala" tillståndet. Har blivit som ett djur i en bur. dåliga känslor har nu uppstått för första gången efter 8 månader. MEdicineffekt.. Ett helvete att man inte har samma behandlingsmål med sin dr. Jag vill inte ha medicin och han vill ge mig medicin som gör mig ledsen, arg och ångest. Har mycket svårt att koncentrera mig.

det luktar rasism, är du invandrare,
ditt första omedelbara mål måste vara att  försöka bli FRISKFÖRKLARAD,
och det första steget är att bli fri från tvånmgsintagningen,att du så snabbt som möjligt kan bli dags-patient,kanske ta bussen till sjukhuset varje dag för att få din dos mediciner,
för att detta ska bli möjligt måste du spela teater, och undvika att öppet bekämpa dem,
de kontrollerar tydligen dig då du ska ta medicinen,
ifall du skapar en öppen konflikt till dem kmmer de bara dra åt repet hårdare runt dina axlar och du kanske kommer att sjunka in i det kroniska diset och aldrig mera komma ut ur detta onda rum,
du befinner dig på ett dårhus, det är den sista instansen i det mörkaste helvetet,
men kom i håg att i samhället är du något av kung därför att du är läkare,
och nu sitter din legitmation kanske i kläm,men försök få sympati från en professor i psykiatri, som är antagligen anställd på sjukhuset eller associerad dit, du måste försöka skapa en slags vönskap till honom,låt han bli din biktfar,
för han kan ge dig alla rättigheter tillbaka utan några restriktioner,

[Harald Davidsson]

jag tror att ifall mitt hat är äkta,
och ej dit manipulerat av andra,

då är jag en äkta mönniska

Begriper inte riktigt vad du menar med ditmanipulerat, men kanske är det när folk agerar utifrån andras viljor?
Jag tänkte på det med guds barn och djävulens barn, men utifrån en annan vinkel, den om disposition men
inte gällande enbart sjukdom utan helt enkelt vår uppsättning av gener som i grund och botten kan få en
stor inverkan på hur vi är som människor. Det måste finnas en gen för godhet och en gen för elakhet helt
enkelt för att goda människor agerar gott oavsett vad andra tutar i dem, då det elaka helt enkelt går emot
deras natur. Du pratar mycket om hat som vore det en nödvändig ingrediens i människans liv, varför?

Jag kan ogilla mycket här i världen och jag kan spotta ur mig en hel del dumheter, men står jag öga mot
öga med någon så söker jag alltid försoning, aldrig att nära hatet. Folk kan tro att jag är långsint, men det
är jag inte då något inom mig alltid förlåter andras fel och brister och just för att jag inte kan uppehålla
en äkta äckelkänsla mot någon utan att det känns falskt just för att besinningen dödar det som vore det en
eld som bara tillfälligt flammade upp och släcktes lika snabbt. Så udda livet är, en del föds genuint goda,
andra genuint elaka, men vi lever i samma värld men agerar som vore det två helt olika världar och nej,
den elaka kan bara lära sig hur men aldrig förstå med hjärtat varför det goda ändå är bättre och kanske
är det egentligen det som menas med Guds barn, förutom det att vi faktiskt inte behöver lära oss om det
goda och rätta och omvänt, hur mycket jag än studerar det onda, så kommer jag aldrig att förstå det.

det fnns en tid för hat,
det finns en tid för vända kinden till,
det finns en tid för kärlek,
det finns en tid för flykt,
det fnns en tid för begrundan
allting handlar om ens eget omdömme, för det finns inga regler för någonting,

annat än att toppen på allt, alltså det absoluta, själva syntesen skulle vi kunna kalla för den goda genen,

och fusket, manipulationen, tvånget skulle vi kunna kalla för fallet ner i skummet, alltså den elaka genen,

och den goda genen inrangeras i vad Jung kallade det kollektivt omedvetna,

du minns orden

och allt var gott, detta menas att allt är absolut
det finns ingenting högre finare och riktigare än den goda handlingen,

den är krönet på allt

[Harald Davidsson]

jag är alla bönderna som alltid offras först i alla krig,
deras sår är mina sår sa Marx,
jag är naken nu när rummet är borta,
jag kan bara se evigheten runt omkring mig,

[Marko]

Om jag är äkta eller falsk, får ni avgöra,
och jag skiter i vad ni kommer fram till ; )