Vad är tid?

[Antic]

Genom uppskattning, ja.

Objektivitet däremot handlar bara om en sak, att veta exakt.

[Pilatus]

Genom uppskattning, ja.

Objektivitet däremot handlar bara om en sak, att veta exakt.

Nej, vad som avses med objektivitet är inte din uppfattning av ordet, utan hur det normalt används.

objektivitet = egenskapen att vara objektiv; opartiskhet, saklighet, oväld. SAOB

Du talar om exakthet, skriv "exakthet" då!

[klorofyll]

(ja, eftersom vi inte kan uppleva något som är objektivt, fysik är objektiv)

Jag tror att verkligheten är objektiv, men att vi inte kanske inte kan uppleva den objektivt... var det så du menade?

[Pilatus]

Ett citat av Lars-Göran Johansson (Tidens gång- en illusion?) som verkar enkelt, lätt att förstå och som jag ställer mig bakom:

I.) i ett universum som är helt oföränderligt finns heller ingen tid.

II.) tid används för att jämföra tillståndsförändringar hos fysiska objekt, antingen förflyttningar i rummet eller inre tillståndsförändringar

[Antic]

(ja, eftersom vi inte kan uppleva något som är objektivt, fysik är objektiv)

Jag tror att verkligheten är objektiv, men att vi inte kanske inte kan uppleva den objektivt... var det så du menade?

Upplevelsen bygger världen som "ständigt föränderlig".

Därför kan vi inte uppleva fasta mått till exempel. Ett fast mått förändras ju inte, det är alltid precis likadant. Upplevelsen hanterar bara något som förändras hela tiden.

Och lika lite som vi kan uppleva ett fast mått skulle vi kunna uppleva något annat som vore objektivt.

[klorofyll]

(ja, eftersom vi inte kan uppleva något som är objektivt, fysik är objektiv)

Jag tror att verkligheten är objektiv, men att vi inte kanske inte kan uppleva den objektivt... var det så du menade?

Upplevelsen bygger världen som "ständigt föränderlig".

Därför kan vi inte uppleva fasta mått till exempel. Ett fast mått förändras ju inte, det är alltid precis likadant. Upplevelsen hanterar bara något som förändras hela tiden.

Och lika lite som vi kan uppleva ett fast mått skulle vi kunna uppleva något annat som vore objektivt.

Det var jävligt intressant. Du måste ha ett "originellt psyke" då du tänker så självständigt och udda, jag känner igen mig i det. Du har nog rätt också.

Skulle man kunna ändra sista meningen till: Upplevelsen hanterar bara något som "ständigt läggs till"? (En förändring är väl antingen när något läggs till eller tas ifrån?)

Man kan tänka som så att för att våra sinnesorgan skall reagera så måste de stimuleras, d.v.s. av en förändring.

[Antic]

Precis. Objektivitet skulle inte ha något med liv att göra överhuvudtaget. Det är tur att vi kan sätta ut fasta mått men vi skulle aldrig kunna uppleva ett enda av dem.

[Illusionen]

Hej,

Har i dag, 27 feb 2016 12:34, besvarat frågan, Vad är tid ?, i tråden
Vad utgör medvetandets referens ?

/ Illusionen

[klorofyll]

Det är tur att vi kan sätta ut fasta mått men vi skulle aldrig kunna uppleva ett enda av dem.

Hur går det till, kan man undra? Varför kan man bestämma avstånd något sånär?

Jag tror att det har att göra med hur objekten påverkar omgivningen. En själv, exempelvis... D.v.s. likhet i verkligheten uppstår när objekten skapar likadana bilder i våra huvuden.

Vad är det som konstituerar de mentala bilderna?

[Antic]

En del finns nog i generna på oss och vi upplever ju världen intersubjektivt där vi uppfattar saker ganska likt i stora drag men ändå får en personlig uppfattning av allt vi är med om.

Att vi kan sätta ut mått beror på...

Det vi sätter ut mått på är egentligen vår egen upplevelse. Vi bestämmer att något har ett visst mått efter mått som vi satt upp själva. Vi tar helt enkelt likadana delar och sätter ihop till större mått. Detta kallar vi för 1 centimeter, och 100 sådana blir en meter. Måttet blir då exakt likadant för alla eftersom ingen kan uppleva måttet. Något som är objektivt går bara att veta om. Vi vet att detta är precis 10 meter och 37 centimeter, men vi kan aldrig uppleva den exakta längden eftersom upplevelsen skapar allt som ständigt föränderligt. Kunde vi inte sätta ut mått alls så skulle världen bli väldigt förvirrande för oss och alla skulle ha sina egna "mått" på allting beroende på hur något upplevdes just nu. Men utan allt som "ständigt föränderligt" så skulle världen vara lika statisk som ett av våra egna mått och skulle inte ha något med liv att göra överhuvudtaget.

Så det vi måttsätter är egentligen bara vår egen upplevelse. Sen kan måtten se ut och heta vad som helst. Och måtten kommer bara gälla för oss själva och vår egen upplevelse.

[Illusionen]

VAD ÄR TID ?

Skriver detta inlägg med anledning av att Antic återupptagit frågan, Vad är tid.
Inlägget är hämtat från tråden, Vad utgör medvetandets referens ?
Förhoppningsvis är det lättare att förstå följande text om texten läses parallellt med mina senaste inlägg.

En av de absolut största bristerna inom fysiken, är att begreppet/fenomenet TID fortfarande, vare sig är definierat
eller förklarat på ett bra sätt av forskarvärlden. Som stöd för denna uppfattning citeras följande från Wikipedia.

Tiden innefattas vanligtvis som en del av universums grundläggande struktur, en dimension i vilken händelser
sker i sekvens. Liksom en sträcka anger avståndet mellan två platser i rummet, anger ett tidsintervall "avståndet"
mellan två händelser i tiden, alternativt ett händelseförlopps varaktighet.
Den moderna fysiken sammanför rummets dimensioner och tiden till ett gemensamt begrepp
- rumtiden - och slår med detta undan intuitiva begrepp som samtidighet och objektiv absolut tid.

Den gängse synen på Big bang är, att även tiden skapades då.
Men vår förståelse av tiden är minst sagt både trevande och skakig.
Och mer intressant blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före?
I fysik är tid, något förenklat, definierad som avståndet mellan händelser längs den fjärde axeln i rumtiden.
Speciella relativitetsteorin visade att tid inte kan tolkas på annat sätt än som del av rumtiden,
en kombination av rum och tid.
Avståndet mellan händelser beror då på observatörernas relativa hastighet till händelserna.
Något allmänt objektivt tidsbegrepp finns alltså inte.

Viktiga frågor i filosofin inkluderar: Är tid absolut eller bara relativ?
Är oföränderlig tid konceptuellt omöjlig eller finns det möjliga tolkningar?
Är tiden en statisk dimension eller "går" tiden i någon verklig mening?
Är föreställningar om dåtid, nutid och framtid helt och hållet subjektiva, enbart beskrivningar utifrån våra sinnen?

Kyrkofadern Augustinus menade att Gud, som är den högsta verkligheten, är ett enda tidlöst evigt nu.
Tidsflödet är något som enbart kännetecknar människans erfarenheter.
De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop
med hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan och minne.
Kant diskuterade detta i sin Kritik der reinen Vernuft . Där kommer han till slutsatsen att tiden och dess gång
(och även rummet!) är subjektiva "a priori" begrepp som ger oss möjlighet att begripa omvärlden men som
egentligen inte existerar utanför vår inre tankevärld.
Delta-konceptet är en indirekt bekräftelse av hur djupa dessa tankar var och är.

Tid är alltså ett fundamentalt begrepp i vår tillvaro som är svårt att definiera, och frågan om dess natur är
något som har engagerat vetenskapsmän och filosofer i alla tider.
TID är även det mest intressanta och fundamentala fenomenet i föreliggande koncept.
Det är mot denna bakgrund förvånande att dagens fysiker, trots avsaknad av förklaring av medvetandet
inkl fenomen som tid och kraft, likväl försöker förmedla en bild av hur universum ”ser ut”.

Föreliggande koncept redogör för hur våra sinnens interna atomstruktur utgör en del av universums
i grunden balanserade struktur. Sinnets interna struktur kan ej ”förnimma” sin egen struktur i G.
Den interna strukturen introducerar därigenom en strukturobalans i förhållande till sin egen struktur.
Enligt konceptet härrör vårt medvetande, inkl vårt ”jag” och fälten till denna strukturobalans.
För att balansera, av strukturobalans genererad skalfaktordifferens, i grundstrukturen, G, krävs
en typ av ”balanssubstitut”. Fenomenet TID utgör ett exempel på sådant substitut.

I tråden “Vad utgör medvetandets referens ?” har begreppet/fenomenet TID förklarats utförligt och
detaljerat utgående från balanskriteriet, ΔØ, och redovisade definitioner.
Dessa definitioner är,

NORMERAT: Den G-värde-densitet som ingår i universell växelverkan.
FENOMEN: Differens/relation mellan NORMERAD och EJ NORMERAD ”G-densitet”.
FÖRNIMMELSE: f(ej normerad ”G-densitet”), beroende av valda definitioner.

Redan i konceptets inledningen tas frågan, ”Vad är tid ?” upp, som ett huvudargument för konceptets tillblivelse.
För att trovärdigt förklara fenomenet TID förutsätts att principen för jagets ”IDENTITET” inkluderas
i resonemanget, vilket i konceptet sker via MP och MR.
Från bl a mina senaste inlägg är följande hämtat/citerat.

”Atomen kan således via aktuell balansstruktur, inom vxv, INDIREKT ”kopplas” till medvetandets
jag-förnimmelse, p g a att växelverkan genererar INDIVIDUELLA G-avvikelser åtskilda av rumtiden.
Växelverkan är förankrad via MaskeringsPrincipen, MP, varigenom de individuella G-avvikelserna
ges en atomär JAG-FÖRNIMMELSE-IDENTITET, i relation till MP och Medvetandets Referens, MR.”

Utifrån jagets identitet beskrivs därefter sambandet mellan grundtillståndet, G, i balans, och vår verklighet
i rum-tiden (obalans), via Eulers formel. Formeln beskrivs kortfattat i kapitel 4, NÅGRA MATEMATISKA SAMBAND.
Genom att betrakta formeln som gällande ”individuellt” för i en kommunikation ingående atomer, kan en tabell,
”EULER-tabellen”, visande den individuella obalansen i rummet arrangeras.
Notera att denna för konceptet viktiga atomära tabell (sid 47 i konceptet),

http://simplest-image-hosting.net/jpg-0-img17

är uppbyggd av DERIVATOR (= förändringar i G).
Tabellen beskriver således samband ur det atomära perspektivet, som ger ett individuellt komplext resultat
till konsekvens p g a beroendet av MP och MR.
Balanskriteriet ΔØ anger hur detta sammantaget balanserar varandra.

RUMTIDEN (≈ rum & tid) länkar (via ΔØ) samman de INDIVIDUELLA referenssambanden i tabellen.

I konceptet redovisas hur hänsyn tas till obalanserna i G via två metafor-fenomen vid växelverkan,
• Mängdkontakt mellan motriktade referensberoende funktioner.
• Avvikelsefördelning/tänjningsfördelning mellan motriktade funktioner.

Mängdkontakt erhålls via PRODUKT-bildning.
Avvikelsefördelning erhålls via KVOT-bildning.

Det är den sammantagna balanseffekten av PRODUKT och KVOT vi är intresserade av.
Kombinationen av produkt och kvot BALANSERAR alltså varandra under vissa förutsättningar.
För att beskriva växelverkan kombineras (”summeras”) därför i tabellen PRODUKT och KVOT.

I tidigare inlägg skriver jag även citat,
”Den ovan beskrivna låsningsmekanismen medför således att strukturen ΔØ ombildas till en ny likaså
balanserad struktur ΣΔØ. Dessa strukturer är åtskilda av/med C, och utgör tillsammans grund för RUM-TID.
RUM-TID kan, via detta enkla resonemang, betraktas som en effekt av skilda balansstrukturer.
De balanserade strukturerna har sitt ursprung i överskott och underskott i det abstrakta grundtillståndet, G.”
Observera att balansstrukturerna är individuellt beroende av respektive MP och MR.

När man nu åter börjar spekulera kring vad fenomenet tid representerar, samtidigt som man undviker att förklara
vad som ev är fel i Delta-konceptets redovisade förklaring, tyder det på att ingen förstår det jag skriver fullt ut.
För mig personligen är detta inte så viktigt. Skälet till det är att ovanstående, inkl senaste inläggen i denna tråd,
i förlängningen, innebär att disciplinerna naturvetenskap och filosofi länkas samman på ett för mig fascinerande sätt.
Denna sammanlänkning öppnar hisnande perspektiv, inte minst vad gäller hur bibeln kan tolkas.

/ Illusionen

[Antic]

Tid existerar bara i upplevelsen. Även den byggs som ständigt föränderlig, därför varierar tidsuppfattningen kontinuerligt precis som allt annat som upplevelsen bygger. Först när vi mäter ut tid kan vi få en konstant tid som inte kan upplevas.

Men den måttsatta tiden är precis som alla de andra andra måtten vi sätter ut och enbart gjord att passa vår egen upplevelse. Universum självt har ingen tid och den tid som upplevandet skapar skulle kunna upplevas på hur många olika sätt som helst beroende på hur upplevandet bygger upplevelsen av tid och var man upplever något.

Och jag håller med de andra filosoferna om att dåtid, framtid och nutid endast existerar i ett medvetande som är utrustat med ett minne. Hade vi inte en reaktionstid och buffer (troligen minnet) så skulle vi inte ens kunna uppfatta nutid då den lilla punkt som är nutid, skulle vara oändligt kort. Så kort att den vore lika omöjlig att uppleva som matematisk förflyttning skulle vara i Zenon's tudelningsparadox.

Skulle tro att vi upplever allt genom minnet och det är det som ger oss mycket av den intersubjektiva upplevelsen där vi färgas genom allt som vi har upplevt före.

[Illusionen]

Tid existerar bara i upplevelsen. Även den byggs som ständigt föränderlig, därför varierar tidsuppfattningen kontinuerligt precis som allt annat som upplevelsen bygger. Först när vi mäter ut tid kan vi få en konstant tid som inte kan upplevas.

Men den måttsatta tiden är precis som alla de andra andra måtten vi sätter ut och enbart gjord att passa vår egen upplevelse. Universum självt har ingen tid och den tid som upplevandet skapar skulle kunna upplevas på hur många olika sätt som helst beroende på hur upplevandet bygger upplevelsen av tid och var man upplever något.

Och jag håller med de andra filosoferna om att dåtid, framtid och nutid endast existerar i ett medvetande som är utrustat med ett minne. Hade vi inte en reaktionstid och buffer (troligen minnet) så skulle vi inte ens kunna uppfatta nutid då den lilla punkt som är nutid, skulle vara oändligt kort. Så kort att den vore lika omöjlig att uppleva som matematisk förflyttning skulle vara i Zenon's tudelningsparadox.

Skulle tro att vi upplever allt genom minnet och det är det som ger oss mycket av den intersubjektiva upplevelsen där vi färgas genom allt som vi har upplevt före.

Det är ingen FÖRKLARING av vad tid är Antic, utan det är ett PÅSTÅENDE !

[Antic]

Upplevandet skapar världen som ständigt föränderlig. Det i sin tur skapar upplevelsen av tid, som också skapas som ständigt föränderlig. Och inte bara det, upplevelsen av det som har varit, det som är och det som kommer att hända (tack vare minnet).

Att allt sker i sekvenser skapar upplevelsen av tid, att något förs framåt. Men tittar vi i det stora hela förs ingenting framåt, bara runt runt då samma upplevda energi kommer att anta en annan form för ett tag och sedan bli samma som det var igen, om och om igen.

Tid är alltså en produkt av upplevandet, precis som rummet och allt annat vi upplever.

Det finns med andra ord ingen oberoende (utanför upplevandet) tid, bara "upplevelsen av" tid, att något förs framåt.

Vi mäter ut både världen och tiden som vi upplever anpassat efter vår egen upplevelse. De skulle inte fungera för någon annan typ av upplevelse. När man inser det så inser man också att tid är en produkt av själva upplevelsen och det finns inget fel sätt att uppleva tid på.

[Illusionen]

Upplevandet skapar världen som ständigt föränderlig. Det i sin tur skapar upplevelsen av tid, som också skapas som ständigt föränderlig. Och inte bara det, upplevelsen av det som har varit, det som är och det som kommer att hända (tack vare minnet).

Att allt sker i sekvenser skapar upplevelsen av tid, att något förs framåt. Men tittar vi i det stora hela förs ingenting framåt, bara runt runt då samma upplevda energi kommer att anta en annan form för ett tag och sedan bli samma som det var igen, om och om igen.

Tid är alltså en produkt av upplevandet, precis som rummet och allt annat vi upplever.

Det finns med andra ord ingen oberoende (utanför upplevandet) tid, bara "upplevelsen av" tid, att något förs framåt.

Vi mäter ut både världen och tiden som vi upplever anpassat efter vår egen upplevelse. De skulle inte fungera för någon annan typ av upplevelse. När man inser det så inser man också att tid är en produkt av själva upplevelsen och det finns inget fel sätt att uppleva tid på.

Det rör sig fortfarande om PÅSTÅENDEN, som både saknar definitioner och beskrivning.
För att det ska gå att ha en uppfattning om det du hävdar bör du förklara vad du UTGÅR ifrån,
och utifrån detta sedan beskriva hur du kommer fram till dina påståenden och slutsatser.

Som exempel på vad jag menar kan vi ta ordet ”skapa”.
Då är mina frågor,
• Skapat av vad ?
• Hur går skapandet till ?
• Är skapandet en funktion av något annat än tid ?

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=qc-oba0Hvvs