Var levde vi själar INNAN vi hamnade i det befruktade ägget?

Moderator: Moderatorgruppen

Jiva

Inläggav Jiva » 07 aug 2009 18:55

Marksa skrev:
Jiva skrev:
Samtidigt som själar i människokroppar ökar, så kan själar minska i djurkroppar, växtkroppar, och på andra himlakroppar!

Finns nämligen liv på alla himlakroppar!


Vadå "alla himlakroppar" även solen och kometerna och massa annat spännande? Vad jag förstår så är många av dessa rätt ogynnsamma för liv. Kan du beskriva detta liv?

Jiva skrev:Sedan finns ju 9/10 av alla själar i den eviga andliga världen, i den andliga dimensionen, bortom vår relativa rumtid!


Och denna självklart intressanta fördelning. Hur har du kommit fram till de? Och vet du detta borde du också veta det totala antalet själar?


Ogynnsamma om man har kolbaserade kroppar, ja...

Står i Veda-skrifterna!

Antalet själar är oändligt!

Jiva

Inläggav Jiva » 07 aug 2009 18:58

Anders skrev:Själar ja...

Till att börja med - Det här med vad själen är verkar ha varit med på top 10 av filosofiska frågor genom tiderna. Är själen nån slags energi? bara nåt kemiskt något som blir då hjärnatomerna reagerar? Jag undrar - varför bry sig? Jag blir trevligare med sprit i kroppen så nåt kemiskt är det i alla fall.

Och det är ju en grundförutsättning för jivans frågeställning. Själen måste ju vara nåt Platonskt mystiskt något för att frågeställningen över huvud taget kan ställas.

Det här touchar lite det här med "energi" kontra "materia". Materian är ju liksom lite mer gripbar än kraft, energi. Visst, Einstein och andra RÄKNADE ju sig till lite saker som kan förklara energi, men det är förbaskat svårt att föreställa sig vad energi är, på samma sätt som att materian är uppbyggd av små bollar som det står + och - på.

Och själen tycker jag spelar samma ballgame. Den liksom bara är. Cogito osv.

Jag vill faktiskt inte svar på Länkfrågan! Dels för att jag tror att vi vet för lite om det här, ur ett förnuftsmässigt perspektiv. Ur ett andligt, religiöst så kan det förefalla trösterikt med att vi är några slags monader (är det rätt ord här?) som har ett liv före och efter, men drar man ut det i evighetsperspektivet blir det inte fullt så myspysigt.

Jag nöjer mig med att tänka på här och nu, vare sig jag är kemi eller nån slags gud.

Men det är en faschinerande tanke, Jiva, att jag kanske har legat och skräpat på Pluto innan jag ploppade upp här. Passar på och njuter, klimatet är rätt skönt här på jorden.


Ja, själen består av den medvetna levande andliga energin, till skillnad mot våra materiella kroppar som vi bebor, som består av den omedvetna livlösa materiella energin!

Vi är de facto eviga andevarelser, evighetsvarelser, och för oss finns ingen början eller slut, eftersom anden bara ÄR!

Jiva

Inläggav Jiva » 07 aug 2009 19:04

Liam skrev:Så att om människan blir superduper advancerade en dag och börjar befolka universum. Menar du att det en dag kommer att bara födas "själösa (döda)" barn och inget nytt liv kan skapas förns något annat dör och en ny "själ" släpps lös.

Dessutom finns det ju inte alls liv på alla Himlakroppar. Ifall det inte finns någon annan sorts liv vi inte kan upptäcka.

Så rent teoretiskt sätt finns det X själar som alltid har funnits och aldrig dör? Det låter bra. Men vad händer om alla själar hamnar i t.ex den levande världen. Lite små surt för den första som dör och får traska runt i "himlen" helt ensam!

Varför vet jag inte allt som har hänt före jag "föddes" in i den här kroppen? Inget kul att vara evig om man "startar om" varje gång man föds?


Inget som saknar liv kan födas!

Bara besjälade varelser som "föds" och "dör"!

Om alla återvänder till den reella andliga världen?

Vore ju super, eller hur?

Det är en välsignelse att Gud inte låter oss komma ihåg allt vad vi gått igenom under de tusentals miljoner liv vi har levt...man skulle inte kunna fokusera på livet här och nu, om man hade alla trauman, katastrofer, olyckor, dödsfall osv levande på näthinnan...

Användarvisningsbild
Marksa
Inlägg: 1658
Blev medlem: 27 dec 2003 21:44

Inläggav Marksa » 07 aug 2009 19:35

Jiva skrev:Ogynnsamma om man har kolbaserade kroppar, ja...


Du menar alltså att det finns liv på alla himlakroppar och att detta liv har kropp? För du kan väl inte blanda ihop"den eviga andliga världen" tillvaron med liv på en himlakropp? Vad är dessa andra kroppar bestående av?

Jiva skrev:Antalet själar är oändligt!


Om du tar en oändlig summa själar och delar detta antal med 10 så har du 10 oändligheter alltså en paradox. Du kan lika gärna säga att det finns ett oändligt antal själar i kroppar som liksom utan kroppar. 9/10 av en oändlighet existerar inte.
Varje dag är en resa.

EggHead
Inlägg: 118
Blev medlem: 04 jul 2009 00:09

Inläggav EggHead » 10 aug 2009 14:43

Varför försöka resonera om en plats där tid inte existerar? Om gud finns har han både sett början och slutet eller evigheten. Om själar är eviga och i vårt "normala" tillstånd existerar utanför rummet så måste vi också existera utanför tiden. Då kan våra själar också leva flera liv samtidigt vilket bara upplevs vara olika ur våran tidsbestämda relativa synvinkel.

Lite för skoj skull kan man säga att du skulle kunna vara din egen partner men du lever två separata liv endast relativt till dig själv.

Ännu roligare skulle kunna vara att säga att alla är vi gud eller hans undersåte som bara lever separat ur en relativ synvinkel, låter ganska nära min egen tro om att vi alla är ett. Skada någon annan så skadar du dig själv, är det inte något liknande bibeln säger?

MVH

Jiva

Inläggav Jiva » 14 sep 2009 16:51

Marksa skrev:Du menar alltså att det finns liv på alla himlakroppar och att detta liv har kropp? För du kan väl inte blanda ihop"den eviga andliga världen" tillvaron med liv på en himlakropp? Vad är dessa andra kroppar bestående av?

Om du tar en oändlig summa själar och delar detta antal med 10 så har du 10 oändligheter alltså en paradox. Du kan lika gärna säga att det finns ett oändligt antal själar i kroppar som liksom utan kroppar. 9/10 av en oändlighet existerar inte.


Tja, exempelvis på Solen så har man kroppar som är anpassade till dess betingelser, på Månen till dess betingelser osv...  :wink:

Oändligheten är en konstant!

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 15 sep 2009 01:08

En massa själar...
En massa kroppar...
Ingen respekt  :)
Kan det bottna i ett försök att motarbeta rädslan för döden  :roll:
Kan det bero på en bagatellisering av den skändning man tycker att man utsatt den egna kroppen för,och en kompensation för detta , ett försök till rättfärdigande...? :roll:
Och när vi ändå inte vet...varför inte tro att hela jäkla universum har en enda själ - en enda kropp ...istället för att stycka upp det och slakta det och hålla på? :wink:
Den teorin är inte ens  vacker :(
...en massa själar överallt...och kroppsdelar... :P
...smutsigt och schizigt.... :lol:


mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.

Jiva

Inläggav Jiva » 27 sep 2009 01:27

LJUSUPPLEVELSE skrev:En massa själar...
En massa kroppar...
Ingen respekt  :)
Kan det bottna i ett försök att motarbeta rädslan för döden  :roll:
Kan det bero på en bagatellisering av den skändning man tycker att man utsatt den egna kroppen för,och en kompensation för detta , ett försök till rättfärdigande...? :roll:
Och när vi ändå inte vet...varför inte tro att hela jäkla universum har en enda själ - en enda kropp ...istället för att stycka upp det och slakta det och hålla på? :wink:
Den teorin är inte ens  vacker :(
...en massa själar överallt...och kroppsdelar... :P
...smutsigt och schizigt.... :lol:


mvh


Denna ENDA själ, universums själ, det är Vishnu, Brahmans själ!


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster