Pengar eller livet

[reflex]

"Pengar eller livet".
Smaka på det uttrycket. Vilka associationer ger det.

Kanske tänker du på en rånare som rusar fram och hotar dig med en pistol.

Det går också att se denna valmöjlighet i ett annat perspektiv.

Pengar eller livet, Vilket av dessa två är viktigast för oss?

Om vi sänker skatterna så får vi mer pengar att handla för. Samtidigt innebär det att mindre pengar finns att överföra till skola, vård och andra saker som vi behöver i livet, men som vi inte alltid kan klara på egen hand.

Pengar eller livet.

Ska vi satsa på att få mera pengar, eller är det kanske bättre att satsa på "livet".

Politiken syfte måste ju vara att vi människor ska få ett så bra liv som möjligt och detta är inte alltid samma sak som att vi får mer pengar i plånboken att handla för.

[freddemalte]

Det är en balansgång - handlar om hur resurserna används - oavsett om pengarna finns i den enskildes ficka eller hos det samhälleliga systemen. En klok användning av skattemedlen (t ex välfungerande vårt, omsorg och skola etc) talar för höga skatter och mindre i plånboken. En klok användning av det egna kapitalet (i t ex bra investeringar, start av välfungerande bolag eller god och medveten konsumtion) talar för låga skatter och mer i plånboken. Följdfrågan blir - vem är smartast och bäst lämpad att hålla i pengarna: Staten eller privatpersonen?

[reflex]

Det är en balansgång - handlar om hur resurserna används - oavsett om pengarna finns i den enskildes ficka eller hos det samhälleliga systemen. En klok användning av skattemedlen (t ex välfungerande vårt, omsorg och skola etc) talar för höga skatter och mindre i plånboken. En klok användning av det egna kapitalet (i t ex bra investeringar, start av välfungerande bolag eller god och medveten konsumtion) talar för låga skatter och mer i plånboken. Följdfrågan blir - vem är smartast och bäst lämpad att hålla i pengarna: Staten eller privatpersonen?

Å ena sidan kan vi ha ett samhälle typ "satsa på dig själv", vilket är den ena ytterligheten, eller också ett samhälle byggt på solidaritet där vi är beredd att fördela välståndet jämnare med styrmedel istället för med allmosor och soppkök. (När det gäller att "se om mitt eget hus" är jag givetvis smartast själv.)

[freddemalte]

Det är en balansgång - handlar om hur resurserna används - oavsett om pengarna finns i den enskildes ficka eller hos det samhälleliga systemen. En klok användning av skattemedlen (t ex välfungerande vårt, omsorg och skola etc) talar för höga skatter och mindre i plånboken. En klok användning av det egna kapitalet (i t ex bra investeringar, start av välfungerande bolag eller god och medveten konsumtion) talar för låga skatter och mer i plånboken. Följdfrågan blir - vem är smartast och bäst lämpad att hålla i pengarna: Staten eller privatpersonen?

Å ena sidan kan vi ha ett samhälle typ "satsa på dig själv", vilket är den ena ytterligheten, eller också ett samhälle byggt på solidaritet där vi är beredd att fördela välståndet jämnare med styrmedel istället för med allmosor och soppkök. (När det gäller att "se om mitt eget hus" är jag givetvis smartast själv.)

Visst - mentaliteten i samhället är nog så viktig som de ekonomiska systemens konfiguration. Hur når vi en ökad solidaritet och en minskad egoism?

[Zokrates]

En man, utan pengar, framtid, hopp. Lägger sig för att dö på en trappa i Mexiko,
han ser ut som en koncentrationslägerfånge, ett skelett. Vill familjen ha kroppen
kostar det 1200 dollar, annars blir det en kremering på närmaste förbränningsstation.
Oktober 2013.

[reflex]

Det är en balansgång - handlar om hur resurserna används - oavsett om pengarna finns i den enskildes ficka eller hos det samhälleliga systemen. En klok användning av skattemedlen (t ex välfungerande vårt, omsorg och skola etc) talar för höga skatter och mindre i plånboken. En klok användning av det egna kapitalet (i t ex bra investeringar, start av välfungerande bolag eller god och medveten konsumtion) talar för låga skatter och mer i plånboken. Följdfrågan blir - vem är smartast och bäst lämpad att hålla i pengarna: Staten eller privatpersonen?

Å ena sidan kan vi ha ett samhälle typ "satsa på dig själv", vilket är den ena ytterligheten, eller också ett samhälle byggt på solidaritet där vi är beredd att fördela välståndet jämnare med styrmedel istället för med allmosor och soppkök. (När det gäller att "se om mitt eget hus" är jag givetvis smartast själv.)

Visst - mentaliteten i samhället är nog så viktig som de ekonomiska systemens konfiguration. Hur når vi en ökad solidaritet och en minskad egoism?

Då röstar vi på Socialdemokraterna i nästa val. (något som jag själv aldrig har gjort)
Egoismen är nämligen Moderaternas grundideologi.

[freddemalte]

Å ena sidan kan vi ha ett samhälle typ "satsa på dig själv", vilket är den ena ytterligheten, eller också ett samhälle byggt på solidaritet där vi är beredd att fördela välståndet jämnare med styrmedel istället för med allmosor och soppkök. (När det gäller att "se om mitt eget hus" är jag givetvis smartast själv.)

Visst - mentaliteten i samhället är nog så viktig som de ekonomiska systemens konfiguration. Hur når vi en ökad solidaritet och en minskad egoism?

Då röstar vi på Socialdemokraterna i nästa val. (något som jag själv aldrig har gjort)
Egoismen är nämligen Moderaternas grundideologi.

Ja, så har det antagligen varit - åtminstone förr i tiden (synnerhet under Olof Palmes tid) - hur det är nu vet jag faktiskt inte.

[Anders]

Epikuros hade svaret, det gäller fortfarande.
Lev måttfullt och njut av nuet. Om alla kunde leva stilla, inte jobba så mycket och njuta av att bara leva, inte resa, förverkliga en massa drömmar, kräva en massa prylar, skaffa en massa ungar så borde det kunna vara rätt juste att leva för alla. Inte nån stenålder eller flower power, utan nåt slags stilla liv bara, med affärer, TV osv men med måtta. Om folk kunde låta bli att leva ut, utan leva i sig istället, och tillsammans med vänner.

[Pilatus]

Å ena sidan kan vi ha ett samhälle typ "satsa på dig själv", vilket är den ena ytterligheten, eller också ett samhälle byggt på solidaritet där vi är beredd att fördela välståndet jämnare med styrmedel istället för med allmosor och soppkök.

Det finns inget svenskt riksdagsparti som vill avskaffa välfärdssamhället. Sverige är även efter Alliansens regeringstid ett högskattesamhälle som endast överträffas av Danmark. Det svenska samhället är mycket solidariskt.

Kanske skall man fråga sig vilken skattekvot som verkar rimlig. För det finns inte någon regering eller företagsledning som kan hantera en välfylld kassakista på ett riktigt bra sätt. Det leder ofelbart till att skattepengar går till sådant som staten egentligen inte behöver syssla med. Totalt finns det omkring tusen myndigheter, verk och statligt ägda bolag i Sverige, vilket gör den svenska staten till den enskilt största arbetsgivaren i landet.

En före detta riksdagsledamot som är över 50 år och har suttit i tolv år kan kvittera ut cirka 37 000 kronor i månaden fram till pensionsdagen utan krav på att aktivt söka nya arbeten. Än mer vidlyftiga är villkoren för före detta statsråd där ersättningarna under vissa omständigheter är hela 67 000 kronor i månaden till pensionen.

Kraven på en god vård av sjuka och en mänsklig omsorg om gamla, en god skola som sätter kunskap främst löser vi inte genom att öka skatterna till fullkomligt absurda nivåer.

En rimligare ordning är att staten hanterar de medel den redan drar in. Läste du inte om Christina Lugnet och de fullkomligt okontrollerade representationskostnader som Tillväxtverkets ansåg att skattebetalarna gott kunde betala med spa-behandlingar, skärgårdsturer och middagar på Grand Hotel?

[reflex]

Å ena sidan kan vi ha ett samhälle typ "satsa på dig själv", vilket är den ena ytterligheten, eller också ett samhälle byggt på solidaritet där vi är beredd att fördela välståndet jämnare med styrmedel istället för med allmosor och soppkök.

Det finns inget svenskt riksdagsparti som vill avskaffa välfärdssamhället. Sverige är även efter Alliansens regeringstid ett högskattesamhälle som endast överträffas av Danmark. Det svenska samhället är mycket solidariskt.

Kanske skall man fråga sig vilken skattekvot som verkar rimlig. För det finns inte någon regering eller företagsledning som kan hantera en välfylld kassakista på ett riktigt bra sätt. Det leder ofelbart till att skattepengar går till sådant som staten egentligen inte behöver syssla med. Totalt finns det omkring tusen myndigheter, verk och statligt ägda bolag i Sverige, vilket gör den svenska staten till den enskilt största arbetsgivaren i landet.

En före detta riksdagsledamot som är över 50 år och har suttit i tolv år kan kvittera ut cirka 37 000 kronor i månaden fram till pensionsdagen utan krav på att aktivt söka nya arbeten. Än mer vidlyftiga är villkoren för före detta statsråd där ersättningarna under vissa omständigheter är hela 67 000 kronor i månaden till pensionen.

Kraven på en god vård av sjuka och en mänsklig omsorg om gamla, en god skola som sätter kunskap främst löser vi inte genom att öka skatterna till fullkomligt absurda nivåer.

En rimligare ordning är att staten hanterar de medel den redan drar in. Läste du inte om Christina Lugnet och de fullkomligt okontrollerade representationskostnader som Tillväxtverkets ansåg att skattebetalarna gott kunde betala med spa-behandlingar, skärgårdsturer och middagar på Grand Hotel?

Det du beskriver ser jag som exempel på girighet och egoism, som nästan luktar korruption. Det har i alla fall väldigt lite med solidaritet att göra. Politiken lyckas dåligt med att fördela välfärden på ett rimligt sätt till medborgarna. Man glömmer att samhällets syfte är att ge så många som möjligt ett så bra liv som möjligt. Jag instämmer gärna i Anders definition av detta. Men tyvärr är det tydligen viktigast med en stark krona och skattesänkningar och mer konsumtion.

[Pilatus]

Det du beskriver ser jag som exempel på girighet och egoism, som nästan luktar korruption.

Du får gärna argumentera för dina åsikter.

Det har i alla fall väldigt lite med solidaritet att göra.

Vad är det som har "väldigt lite med solidaritet att göra"?

Politiken lyckas dåligt med att fördela välfärden på ett rimligt sätt till medborgarna. Man glömmer att samhällets syfte är att ge så många som möjligt ett så bra liv som möjligt.

Något sådant syfte (att ge så många som möjligt ett så bra liv som möjligt) finns nog inte definierat någonstans. Men du skrev inte någonting om vad du faktiskt skulle vilja ändra på, konkret? Blir någonting bättre om vi betalar mer skatt? Betyder det att skolorna blir bättre på att lära barnen lösa och skriva? Finns det verkligen ett samband mellan skatteuttag och skolresultat? Har Finland högre skatter än Sverige?

[reflex]

Finns det verkligen ett samband mellan skatteuttag och skolresultat? Har Finland högre skatter än Sverige?

Jo, visst finns det ett sådant samband.
Kommunen får en påse pengar för varje elev från staten. Nu gäller det för kommunen att få pengarna att räcka till så att inte skolan går back. Det gäller alltså som vanligt att hushålla med resurserna.
De flesta håller med om att lärarlönerna är för låga. Höjer man dessa löner så måste det sparas någon annanstans.
Skollokalerna kostar pengar. Därför lägger man ner mindre skolor och koncentrerar undervisningen till färre skolor.

De faktorer som mest påverkar skolresultatet är dels den låga statusen på läraryrket vilket gör att vi får sämre lärare.
Dels bristen på disciplin i skolan. Det enda sättet att höja disciplinen är att öka lärartätheten.
Alla åtgärder som skulle kunna förbättra situationen kostar mycket pengar.
Hur löser vi det utan skatteuttag.
Enligt den väg högerkrafterna slagit in på så kommer säkert snart ett förslag att ta bort förbudet mot elevavgifter. Då kan den som har råd ha sina barn i bättre skolor.

[Pilatus]

Finns det verkligen ett samband mellan skatteuttag och skolresultat? Har Finland högre skatter än Sverige?

Jo, visst finns det ett sådant samband.
Kommunen får en påse pengar för varje elev från staten. Nu gäller det för kommunen att få pengarna att räcka till så att inte skolan går back. Det gäller alltså som vanligt att hushålla med resurserna.
De flesta håller med om att lärarlönerna är för låga. Höjer man dessa löner så måste det sparas någon annanstans.
Skollokalerna kostar pengar. Därför lägger man ner mindre skolor och koncentrerar undervisningen till färre skolor.

De faktorer som mest påverkar skolresultatet är dels den låga statusen på läraryrket vilket gör att vi får sämre lärare.
Dels bristen på disciplin i skolan. Det enda sättet att höja disciplinen är att öka lärartätheten.
Alla åtgärder som skulle kunna förbättra situationen kostar mycket pengar.
Hur löser vi det utan skatteuttag.
Enligt den väg högerkrafterna slagit in på så kommer säkert snart ett förslag att ta bort förbudet mot elevavgifter. Då kan den som har råd ha sina barn i bättre skolor.

Så allt detta du räknar upp ger oss sämre förutsättningar än vad eleverna har i finska skolor? Det tror jag knappast på.
Den bild som Lärarnas Riksförbund ger av skolan är naturligtvis politiserad. Normala löner för en grundskolelärare senare år är 28.000 kronor och för gymnasielärare i allmänna ämnen 29.600 kronor.
Den brist som är påtaglig är att det saknas ett stort antal behöriga lärare. Men är det den faktor som förklarar svenska elevers sjunkande skolprestationer? Antagligen har resultaten mer att göra med skolans inriktning på läxor och lärande.

[reflex]

Finns det verkligen ett samband mellan skatteuttag och skolresultat? Har Finland högre skatter än Sverige?

Jo, visst finns det ett sådant samband.
Kommunen får en påse pengar för varje elev från staten. Nu gäller det för kommunen att få pengarna att räcka till så att inte skolan går back. Det gäller alltså som vanligt att hushålla med resurserna.
De flesta håller med om att lärarlönerna är för låga. Höjer man dessa löner så måste det sparas någon annanstans.
Skollokalerna kostar pengar. Därför lägger man ner mindre skolor och koncentrerar undervisningen till färre skolor.

De faktorer som mest påverkar skolresultatet är dels den låga statusen på läraryrket vilket gör att vi får sämre lärare.
Dels bristen på disciplin i skolan. Det enda sättet att höja disciplinen är att öka lärartätheten.
Alla åtgärder som skulle kunna förbättra situationen kostar mycket pengar.
Hur löser vi det utan skatteuttag.
Enligt den väg högerkrafterna slagit in på så kommer säkert snart ett förslag att ta bort förbudet mot elevavgifter. Då kan den som har råd ha sina barn i bättre skolor.

Så allt detta du räknar upp ger oss sämre förutsättningar än vad eleverna har i finska skolor? Det tror jag knappast på.
Den bild som Lärarnas Riksförbund ger av skolan är naturligtvis politiserad. Normala löner för en grundskolelärare senare år är 28.000 kronor och för gymnasielärare i allmänna ämnen 29.600 kronor.
Den brist som är påtaglig är att det saknas ett stort antal behöriga lärare. Men är det den faktor som förklarar svenska elevers sjunkande skolprestationer? Antagligen har resultaten mer att göra med skolans inriktning på läxor och lärande.

I Finland har man inte släppt disciplinen (ännu). En kommentar från en lärare i en grupp som var över och studerade den finska skolan var att svenska elever verkade (jag minns inte ordalydelsen) gladare och friare än de finska. (tror jag det!)
När det gäller behöriga lärare så anser jag att du har helt fel.
Min egen erfarenhet av lärare säger mig att en lärares duglighet i sitt yrke inte har något med behörighet att göra. Det handlar till 90% om lämplighet. Den nuvarande fokuseringen på behörighet kommer bara att bli ännu en spik i kistan på den svenska skolan. Den kommer att avskräcka många kompetenta människor att jobba inom skolan på grunda av risken att bli betraktade som tillhörande ett B-lag.
Som det är nu gör arbetsmiljön (bristen på ordning och disciplin) att utbildade lärare slutar och vikarier av typen barnvakter sätts in istället. Vad sägs om spanskalärare som inte kan ett ord spanska, eller samhällslärare som tycker att det är demokratiskt att dra lott och att kunskap och intelligens är samma sak.