Ekonomi en begränsning?

[J R Auk]

Är våran ekonomi en begränsning för vårt samhällsbygge?
Är det ekonomin vi ska skylla på för att slippa realisera det vi vill?

Jag ser tre faktorer för konstruktiv produktion.

Arbetskraft, har vi gott om.
Råmaterial, har vi gott om och borde kunna byta till det vi saknar, skog mot bauxit osv osv.
Intellektuellt kapital, detta finns om vi anser att vi har någon kapabel och bör inte vara svårt att avynglas.

Resten, det som oftast benäms kapital, är väl i grund och botten en försäkran till den byggande att under deras ansträngning till byggande kommer deras behov förses och efter så kommer deras behov förses tills ny produktion påbörjas igen.

Varför talas det tex om att vi inte har råd, med mer personal i vården?
Vi har ju arbetslösa, dom skall ju överleva med allt det innebär.
För att dom skall bli produktiva inom vården krävs:
A. utbildning, intellektuell kapital, detta borde inte vara svårt att avsätta (många praktiserande finns ju idag) för att vid senare tillfälle ha ökat detta kapital.
B. Fördelning av produktionen. Detta kan ju inte vara ett problem då staten har våldsmonopol och världen och dess invånare är rikare än någonsin. Vill inte dom besuttna dela med sig är det ju bara att kalla in kavalleriet.
C. ?

Vari ligger problemet?

Är det månne som det blåa tåget sjunger?
"Kapitalet behöver arbetskraft då är staten leverantör, den ena handen vet precis vad det är som den andra gö ör."

Men om inte det är kapitalet som behöver arbetskraften? Är då ekonomin en begränsning? Det är ju VI alla som behöver det, ochd et är ju vi alla som skall förse det. Var ligger bromsklossen?

"så bygger vi ett samhälle efter korporativa principer
och lär oss att respektera sånt som vi inte begriper
åt var och en hans beskärda del av det växande överflödet
kapitalet åt kapitalisterna, och åt understödstagarna - understödet."

En gammal slagdänga men kanske är tiden nu redo för dess sanningar?

[offe]

Det är inte resurser som saknas, även om politikerna försöker få oss att tro det. Vi kommer dit vi satsar. Tyvärr satsar vi nu på att maximera tillväxten, tvinga alla till arbete och tävla om vem som har flest prylar när han dör. Jag skulle satsa annorlunda om det var jag.

Jag var på fin middag för några år sedan. Några gäster var från Indien. Mittemot mig satt en indisk sjuksköterska. Jag berättade att jag arbetade som lärare och hon undrade hur det var att arbeta som det i Sverige. "Det är saknas pengar för att skolan ska fungera bra", svarade jag. "Har ni lika lite pengar som en skola i Indien?", frågade hon. Det gav mig en tankeställare.

Det är inte pengarna som saknas.

[Kallekula]

Det är inte pengarna som saknas.

¨

Gillade ditt exempel. Vad som är intressant är vad som får att driva på framåt. Tillväxt, förändring och förbättring. Varför säger vi inte:
Nu är vi nöjda så här ska vi ha det. Se vilket samhälle vi skapat ingen behöver svälta alla får gå i skolan.

Finns det en inneboende mekanism, genetisk kanske, hos oss människor att utforska nytt,skapa nytt, förbättra och förändra. Klassisk psykologi. Eller är det ett tidens tecken, det kaptalistiska samhällets inneboende logik, som som styr oss. Som styr allting, även de politsika spelet/partierna. Hur mycket av det kan och vill vi ändra. Klassisk sociologisk frågeställning. Finns massvis med intressanta böcker som brottas med denna fråga mycket mer intressant och ingående än jag kan göra. Habermas brukar nämnas. senfrankfurterskolan, div franska filosofer. Så kan man väva in lite mer liberala tänkare i det hela. Surt och sött. Så har du en smaskig god kinarätt.

Du är förvisso lärare, så detta känner du till, men det kan vara tips till andra.