Justin skrev något om Orwell i en annan tråd och fokuserade just på övervakningsbiten i "1984" som det centrala. Det fick mig att tänka på en artikel som jag läste för några veckor sedan:
http://www.dn.se/dnbok/rent-orwellskt-1.951088
Det här var ju faktiskt en riktigt intressant artikel för en som har haft Orwell bland sina favortiförfattare ända sedan trettonårsåldern. Men tyvärr går artikelförfattaren inte vidare in på det spår som han påbörjar. Kanske är jag ensam om min tolkning, men "1984" har för mig alltid framstått som framförallt en kritik av klassamhället, om än i det här fallet åskådliggjort genom en parodi på det alltför tydligt klassindelade Sovjetunionen?
Är det inte uppenbart vid en närmare läsning av boken att kontrollmekanismerna som spelar en så central roll är mekanismer för att dölja den latenta intressekonflikten som är sprungen ur samhällets produktionsordning? Mer än att "varna för politiker som vill kontrollera sina medborgare" så handlar ju boken om en struktur som finns här och nu, och som Orwell lyfter fram och tydliggör genom sin dystopi. Och det är ju en ödets ironi att somliga har sökt använda den som ett vapen mot de som fortsätter att lyfta fram och åskådliggöra denna struktur.
Låt oss citera Hegel (Andens fenomenologi 2008) här: "Den olikhet som i medvetandet råder mellan jaget och den substans som är dess föremål, är deras skillnad, det negativa i allmänhet".
Citatet är något taget ur sin kontext, men jag anser ändå att man kan dra en parallell till läsningen av 1984, och den tendens som finns att läsa boken som beskrivande något totalt väsensskilt från dagens värld, istället för att peka på de totalitära tendenser som finns även idag, här och nu. Och då är det inte bara de övervakningstendenser som Andersson pekar på som är värda att ta upp, utan även det underliggande telos som finns i dagens offentliga debatt, nämligen individens totala undergivenhet gentemot den ekonomiska tillväxten och marknadens krav. Och här är kontrollen och ideologiseringen, normaliseringen av det rådande, så otroligt mycket mer subtil än den någonsin var i Orwells roman. Eller för att citera Sven Lindqvist (Nu dog du, 1999):
"Både ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt brukar redovisas i procent, vilket döljer det väsentliga: den ekonomiska tillväxten i varor och tjänster räknat sker framförallt i den rika världen, befolkningstillväxten i människor räknat i de fattida länderna. Allt fler människor föds till fattigdom, okunnighet och svält. Allt fler människor föds överflödiga, värdelösa i de ömsesidiga beroendenas ekonomi, men ändå utsatta för deras verkningar. Alltfler föds med våld som enda utväg.
Alla hitillsvarande sätt att försörja fler människor och höja deras levnadsstandard förbrukar ändliga resurser och belastar luft, mark och vatten med avfall. Under hela detta sekel har det stått klart att industriländernas levnadsstandard inte kan multipliceras med världens befolkning. Vi har skapat oss ett sätt att leva som för alltid måste begränsas till ett fåtal.
Detta fåtal kan utgöras av en bred medelklass i några få länder och en liten överklass i de övriga. Medlemmarna känner igen varandra på köpkraften. De har ett gemensamt intresse av att bevara sina privelegier, med våld när så blir nödvändigt. Även de föds till våldet.
Ur detta våld, både det redan utövade och det ännu slumrande, spirar seklets folkmordsdrömmar. De orättvisor vi försvarar tvingar oss att behålla folkmordsvapnen varmed fantasierna när som helst kan förverkligas. Den globala våldssituationen är den hårda kärnan i vår existens."
Orwell
Moderator: Moderatorgruppen
Orwell
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
Hejsan!
Visst var det så att Orwell egentligen kritiserade kapitalismen under sin samtid i boken "1984". Att den även kritiserade den dåtida kommunismen ingick också, men främst var kritiken riktad mot det reella kapitalistiska samhället i Storbritannien och annorstädes!
Denna bok har även mycket att säga oss idag, att som Storbritannien och USA angripa två "ondskefulla" system såsom Saddam H i Irak och "Talibanerna" i Afghanistan ses ju av de lättlurade och marknadens duktiga idioter som en kamp mot ondskan.
I själva verket har den västerländska terrorn bara i dessa två asiatiska stater inneburit ett utdraget folkmord där åtminstone 6-7 miljoner människor sedan 1991 har tagits av daga på olika sätt!
Att sedan Alliansregimen för ökad fattigdom sänder svenska soldater att underhålla denna terror är ju direkt osmakligt! Här kan man ju faktiskt tala om Orwells nyspråk när våran moderate krigsminister predikar i medierna att det svenska uppdraget i Afghanistan är ett "fredsuppdrag". Alltså har krig och terror blivit synonymt med krig i alliansregimens nyspråk a la Orwell......
MVH
bigj
Visst var det så att Orwell egentligen kritiserade kapitalismen under sin samtid i boken "1984". Att den även kritiserade den dåtida kommunismen ingick också, men främst var kritiken riktad mot det reella kapitalistiska samhället i Storbritannien och annorstädes!
Denna bok har även mycket att säga oss idag, att som Storbritannien och USA angripa två "ondskefulla" system såsom Saddam H i Irak och "Talibanerna" i Afghanistan ses ju av de lättlurade och marknadens duktiga idioter som en kamp mot ondskan.
I själva verket har den västerländska terrorn bara i dessa två asiatiska stater inneburit ett utdraget folkmord där åtminstone 6-7 miljoner människor sedan 1991 har tagits av daga på olika sätt!
Att sedan Alliansregimen för ökad fattigdom sänder svenska soldater att underhålla denna terror är ju direkt osmakligt! Här kan man ju faktiskt tala om Orwells nyspråk när våran moderate krigsminister predikar i medierna att det svenska uppdraget i Afghanistan är ett "fredsuppdrag". Alltså har krig och terror blivit synonymt med krig i alliansregimens nyspråk a la Orwell......
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Re: Orwell
Logos skrev:Kanske är jag ensam om min tolkning, men "1984" har för mig alltid framstått som framförallt en kritik av klassamhället, om än i det här fallet åskådliggjort genom en parodi på det alltför tydligt klassindelade Sovjetunionen?
Är det inte uppenbart vid en närmare läsning av boken att kontrollmekanismerna som spelar en så central roll är mekanismer för att dölja den latenta intressekonflikten som är sprungen ur samhällets produktionsordning? Mer än att "varna för politiker som vill kontrollera sina medborgare" så handlar ju boken om en struktur som finns här och nu, och som Orwell lyfter fram och tydliggör genom sin dystopi. Och det är ju en ödets ironi att somliga har sökt använda den som ett vapen mot de som fortsätter att lyfta fram och åskådliggöra denna struktur.
Som jag ser det är det människans naturliga strävan efter att maximera sina överlevnadschanser - en strävan som i sin tur ger strävan efter makt över andra människor (att få mer makt har alltid ökat individens överlevnadschanser) - kombinerat med människans långt komna teknikutveckling, som skapar risken för en global Orwell-diktatur. Det spelar mindre roll om strävan efter makt drivs i form av en Lenin eller en M. Stahlin, socialism eller kapitalism, rasister eller feminister, kyrkor eller upphovsrättslobbys. Det är makthavare, av all slag, makthavare som antingen direkt eller indirekt (genom kontakter bland politiker eller genom ekonomisk makt över människor eller på annat sätt) har monopol på våld, tvång, övervakning, censur etc., som är faran för folket. Folket skulle kunna avskaffa denna fara genom att bli sina egna makthavare, skapa en "platt" mänsklighet där ingen är mer chef/president/minister/polis över någon än vad denne är chef/president/minister/polis tillbaka.
"Både ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt brukar redovisas i procent, vilket döljer det väsentliga: den ekonomiska tillväxten i varor och tjänster räknat sker framförallt i den rika världen, befolkningstillväxten i människor räknat i de fattida länderna. Allt fler människor föds till fattigdom, okunnighet och svält. Allt fler människor föds överflödiga, värdelösa i de ömsesidiga beroendenas ekonomi, men ändå utsatta för deras verkningar. Alltfler föds med våld som enda utväg.
...och alltfler föds också till på det hela taget riktigt trevliga, lyckliga liv. U-länders över- och medelklass, som mår relativt bra, blir t.ex. större och större, vilket innebär att världen innehåller mer och mer lycka. Att även allt fler föds till eländiga liv kan väl helt enkelt bero på att det föds allt fler människor överhuvudtaget? Om förhållandet mellan antalet lyckliga och antalet olyckliga människor i världen förblivit konstant "trots" befolkningsökningen, har befolkningsökningen i så fall bara ökat överskottet av lycka över lidande i världen, och i så fall förbättrat världen. Enligt befintlig lyckoforskning är de flesta människor mer lyckliga än olyckliga.
Alla hitillsvarande sätt att försörja fler människor och höja deras levnadsstandard förbrukar ändliga resurser och belastar luft, mark och vatten med avfall. Under hela detta sekel har det stått klart att industriländernas levnadsstandard inte kan multipliceras med världens befolkning. Vi har skapat oss ett sätt att leva som för alltid måste begränsas till ett fåtal.
Teknikutvecklingen har gjort att vi kunnat försörja fler och fler mer och mer effektivt. Om teknikutvecklingen får fortsätta accelerera i samma takt som hittills, kommer dess positiva effekter (i fråga om hur effektivt vi kan försörja världens befolkning) snart att gå om befolkningsökningens negativa effekter, för teknikutvecklingens acceleration är snabbare än befolkningsökningens. Att detta leder till en lyckligare värld (tidigare än bara på väldigt, väldigt lång sikt) förutsätter dock att vi behåller en någorlunda hög grad av demokrati, tror jag.
De orättvisor vi försvarar tvingar oss att behålla folkmordsvapnen varmed fantasierna när som helst kan förverkligas.
Teknikutvecklingens fortsatta acceleration kommer att göra att massförstörelsevapen som kan förinta mänskligheten lätt kan byggas av nästan vem som helst om några årtionden, om vi inte hittar ett vettigt sätt att förhindra att det blir så. Orättvisor ökar risken för att viljan kommer att finnas att använda vapnen, men risken finns även om man skulle lösa orättvisorna. Det stora problemet är inte orättvisorna, det stora problemet är hur man bygger ett demokratiskt samhälle där ingen kan förinta mänskligheten oavsett hur lättbyggda massförstörelsevapen teknikutvecklingen gör möjliga. Det tycks krävas ett Orwell-samhälle för att möta en sådan utveckling, men om folket får övervaka makthavarna lika mycket som vice versa, kan vi få ett "alla-övervakar-alla"-samhälle som kan bli riktigt bra.
Hejsan!
Intressant av Justin Case, ehuru jag inte riktigt håller med dig här. Visst strävar människan efter att söka överleva och ha ett innehållsrikt liv. Men en sådan strävan innebär alls inte att man skulle stäva efter en särskilt stor makt. Finns inga historiska belägg för det, snarare tvärtom. Makt strävar bara ett fåtal människor efter, de finns främst i gruppen företagare och politiker samt samhällsadministratörer - många i dessa grupperingar lider av det vi skulle kalla för ett psykopatiskt tillstånd. Visserligen i olika grader, men det finns där latent, de är alltså på sätt och vis lite avvikande från normaliteten! Men denna grupp är inte så stor och kan balanseras väl av en reell demokrati!
Folk vill leva normala liv, under lugna förhållanden. Det är vi som art predisterade att göra, men samtidigt är vi som art även skapade till att lösa olika problem. Och det är här det kan bli farligt, om vi släpper på demokratin och låter oss förledas av diverse idiotier såsom objektivismen eller rent av liberalism eller kommunism - kort sagt diverse totalitära samhällsmodeller! Det många missar är att männniskan faktiskt är en social varelse, ingen flockvarelse dock, men en varelse som trivs i grupper. Och i grupper som är starka fostras människor till ett beteende som både gynnar gruppen och henne själv. Idag är vi allt för långt ifrån en sådan uppfostran, och det gick snett redan för 5000-6000 år sedan, och sedan dess har det blivit allt värre.
Teknologin är också denna full av risker, ett exempel får duga! Men vi har anammat ett felaktikt perspektiv! Iran påstås skapa sig kärnanläggningar för att skaffa sig atombomber, och det vill väst förhindra. Men med vilken rätt? Iran har inte släppt atombomber över civila, det har väst gjort, nämligen USA, år 1945! Vilket torde innebära att den som är värst först avväpnas, eller hur?!
Problemet är inte att få Iran att skrota sitt program, och skall sådant i längden alls lyckas måste de stater som redan ha atombomber skrota sina först. Samtliga stater med atombomber alltså, vilket torde bli USA, England, Frankrike, Ryssland, Ukraina, Kina, Israel, Pakistan och Indien. Först när dessa skrotar sina atomvapen, kan Iran lägga ned sitt program. Men innan de övriga gör det, så finns det inga hinder för att Iran skulle stoppa sin utveckling på detta område! Eller andra länder för den delen! För inga av de stater som idag har atombomber är ju i praktiken några demokratier mer än möjligen till namnet! De har aldrig för någon humanistisk politik i världen utan tvärtom en maktpolitik där de ytterst har hotat med just atombomber!
Vad jag vill säga med detta är följande, en teknologisk utveckling där vissa går förbi andra, folk eller stater, är inget alls att sträva efter, tvärtom bör vi förhindra sådant. Det innebär alls inte att vi skulle sätta P för utvecklingen, bara att se till att alla är med i båten snarare! Sedan bör vi inse att en sådan utveckling kräver mycket av oss, inte minst så vill olika grupper av människor kanske inte ta till sig all teknologisk utveckling - och då skall de slippa det! Och även slippa att bli påverkade av den! Så det krävs en hel del, men det går, eftersom människan är just så bra på att lösa olika probelm!
Så nej, vi behöver inget orwellskt samhälle, det har vi delvis redan, utan vi behöver ett humanistiskt och demokratiskt samhälle. Det är bara den vägen vi kan gå, alla andra vägar är i längden kontraproduktiva mot den männskliga artens normala tilltsånd! Och då menar jag en långt mer fördjupad demokrati än idag, inte minst på näringslivets område! :)
MVH
bigj
Intressant av Justin Case, ehuru jag inte riktigt håller med dig här. Visst strävar människan efter att söka överleva och ha ett innehållsrikt liv. Men en sådan strävan innebär alls inte att man skulle stäva efter en särskilt stor makt. Finns inga historiska belägg för det, snarare tvärtom. Makt strävar bara ett fåtal människor efter, de finns främst i gruppen företagare och politiker samt samhällsadministratörer - många i dessa grupperingar lider av det vi skulle kalla för ett psykopatiskt tillstånd. Visserligen i olika grader, men det finns där latent, de är alltså på sätt och vis lite avvikande från normaliteten! Men denna grupp är inte så stor och kan balanseras väl av en reell demokrati!
Folk vill leva normala liv, under lugna förhållanden. Det är vi som art predisterade att göra, men samtidigt är vi som art även skapade till att lösa olika problem. Och det är här det kan bli farligt, om vi släpper på demokratin och låter oss förledas av diverse idiotier såsom objektivismen eller rent av liberalism eller kommunism - kort sagt diverse totalitära samhällsmodeller! Det många missar är att männniskan faktiskt är en social varelse, ingen flockvarelse dock, men en varelse som trivs i grupper. Och i grupper som är starka fostras människor till ett beteende som både gynnar gruppen och henne själv. Idag är vi allt för långt ifrån en sådan uppfostran, och det gick snett redan för 5000-6000 år sedan, och sedan dess har det blivit allt värre.
Teknologin är också denna full av risker, ett exempel får duga! Men vi har anammat ett felaktikt perspektiv! Iran påstås skapa sig kärnanläggningar för att skaffa sig atombomber, och det vill väst förhindra. Men med vilken rätt? Iran har inte släppt atombomber över civila, det har väst gjort, nämligen USA, år 1945! Vilket torde innebära att den som är värst först avväpnas, eller hur?!
Problemet är inte att få Iran att skrota sitt program, och skall sådant i längden alls lyckas måste de stater som redan ha atombomber skrota sina först. Samtliga stater med atombomber alltså, vilket torde bli USA, England, Frankrike, Ryssland, Ukraina, Kina, Israel, Pakistan och Indien. Först när dessa skrotar sina atomvapen, kan Iran lägga ned sitt program. Men innan de övriga gör det, så finns det inga hinder för att Iran skulle stoppa sin utveckling på detta område! Eller andra länder för den delen! För inga av de stater som idag har atombomber är ju i praktiken några demokratier mer än möjligen till namnet! De har aldrig för någon humanistisk politik i världen utan tvärtom en maktpolitik där de ytterst har hotat med just atombomber!
Vad jag vill säga med detta är följande, en teknologisk utveckling där vissa går förbi andra, folk eller stater, är inget alls att sträva efter, tvärtom bör vi förhindra sådant. Det innebär alls inte att vi skulle sätta P för utvecklingen, bara att se till att alla är med i båten snarare! Sedan bör vi inse att en sådan utveckling kräver mycket av oss, inte minst så vill olika grupper av människor kanske inte ta till sig all teknologisk utveckling - och då skall de slippa det! Och även slippa att bli påverkade av den! Så det krävs en hel del, men det går, eftersom människan är just så bra på att lösa olika probelm!
Så nej, vi behöver inget orwellskt samhälle, det har vi delvis redan, utan vi behöver ett humanistiskt och demokratiskt samhälle. Det är bara den vägen vi kan gå, alla andra vägar är i längden kontraproduktiva mot den männskliga artens normala tilltsånd! Och då menar jag en långt mer fördjupad demokrati än idag, inte minst på näringslivets område! :)
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Jag håller med, i stort. Alla ska helst vara med i båten. Men om det inte är möjligt att få med alla, är det väl bättre att få med de flesta, eller väldigt många i alla fall, än att bara det fåtal individer som idag har en orimligt stor makt över mänskligheten får fortsätta ha sitt orimligt stora maktmonopol kvar. De som inte vill vara med i teknikutvecklingen kan få slippa utnyttja den till egen fördel, men de kommer inte att slippa bli övervakade med den av andra. Ingen kan ju veta att inte t.ex. den där eremiten, som säger sig vara helt ointresserad av allt vad teknik och politik heter, och bara vill vara för sig själv, i själva verket sitter i sin grotta och tillverkar ett massförstörelsevapen för att göra slut på mänskligheten. Än så länge är det inte möjligt för vilken eremit som helst att tillverka sådana massförstörelsevapen, och naturligtvis är det sällsynt med eremiter som skulle vilja göra det även om det vore möjligt, men problemet är att när tekniken kommit så långt (och det kommer den göra inom några årtionden om inte övervakningen ökar extremt mycket) att vem som helst lätt kan svänga ihop en liten apparat (t.ex. nanorobotfabrik) som kan döda mänskligheten i ett nafs, räcker det med att det på hela jorden finns en enda eremit för vilken det slår slint så att han/hon får för sig att göra slut på oss alla, så ligger vi alla risigt till. Sådana scenarior kommer man att försöka förhindra i förväg, när man börjar inse att teknikutvecklingen kommit så långt att den börjat göra sådant möjligt. Frågan är bara vilka "man" kommer att vara. Något fåtal mäktiga människor som har makten över alla andra, eller en bred sammanslutning bestående av många miljoner, kanske miljarder människor? Om det blir det sistnämnda, är chansen mycket större att besluten blir till mänsklighetens överlevnads fördel, eftersom det är mindre risk att miljoner eller miljarder människor samtliga missar att tänka på en avgörande eventualitet, än att en eller några få enstaka människor missar att tänka på en avgörande eventualitet, och eftersom det är mindre risk att majoriteten av miljarder människors vilja skulle kunna hamna på kollisionskurs med mänsklighetens överlevnad än att någon enstaka ledares vilja (beträffande vad denne vill göra med mänskligheten) skulle det.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Det viktiga är att främja mänsklighetens överlevnad, snarare än att hjälpa de människor som har det svårt idag. Teknikutvecklingen går inte att hejda, och den hotar ganska snart hela mänsklighetens existens. Det är ett mer akut problem än vad någon som helst hungersnöd i världen idag är. Men ludditism är inte rätt väg. Ludditer kommer snart att vara maktlösa. Endast de, som bejakar och utnyttjar ny teknik i sin kamp för demokrati, kan främja demokratin i tillräcklig grad i vår tid och de närmaste årtiondena.
Hejsan!
Hallå......Justin Case:
"den där eremiten, som säger sig vara helt ointresserad av allt vad teknik och politik heter, och bara vill vara för sig själv, i själva verket sitter i sin grotta och tillverkar ett massförstörelsevapen för att göra slut på mänskligheten......"
Kom igen nu.....vad är detta? :arrow: :lol:
Det som du skriver nedan håller jag alls inte med om, det ser jag som klockren fascism:
"Det viktiga är att främja mänsklighetens överlevnad, snarare än att hjälpa de människor som har det svårt idag."
Vem skall avgöra vilka som skall med, efter vilka kriterier? Nej, inte en chans att jag köper det, alla skall med, och det går att ordna, även om det tager längre tid!
MVH
bigj
Hallå......Justin Case:
"den där eremiten, som säger sig vara helt ointresserad av allt vad teknik och politik heter, och bara vill vara för sig själv, i själva verket sitter i sin grotta och tillverkar ett massförstörelsevapen för att göra slut på mänskligheten......"
Kom igen nu.....vad är detta? :arrow: :lol:
Det som du skriver nedan håller jag alls inte med om, det ser jag som klockren fascism:
"Det viktiga är att främja mänsklighetens överlevnad, snarare än att hjälpa de människor som har det svårt idag."
Vem skall avgöra vilka som skall med, efter vilka kriterier? Nej, inte en chans att jag köper det, alla skall med, och det går att ordna, även om det tager längre tid!
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Justin Case skrev:Det viktiga är att främja mänsklighetens överlevnad, snarare än att hjälpa de människor som har det svårt idag. Teknikutvecklingen går inte att hejda, och den hotar ganska snart hela mänsklighetens existens. Det är ett mer akut problem än vad någon som helst hungersnöd i världen idag är. Men ludditism är inte rätt väg. Ludditer kommer snart att vara maktlösa. Endast de, som bejakar och utnyttjar ny teknik i sin kamp för demokrati, kan främja demokratin i tillräcklig grad i vår tid och de närmaste årtiondena.
Fast (de historiska) ludditerna var ju snarare en rörelse som reagerade på ett ekonomiskt förtryck än de teknikfientliga satar som de ofta framställs som.
Hur som helst så har mänskligheten "i sig" inget värde om du inte antar att den är en metafysisk storhet. Med ditt synsätt tar du egentligen helt bort människan ur bilden och ersätter henne med en symbol för en "högre rättvisa" istället för att se till konkreta lidanden här och nu. Grattis, du har återuppfunnit Gud.
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Logos skrev:Fast (de historiska) ludditerna var ju snarare en rörelse som reagerade på ett ekonomiskt förtryck än de teknikfientliga satar som de ofta framställs som.
Det har du säkert rätt i. Jag trodde att termen luddit idag mest användes för att beskriva teknikfientliga. Man får ju acceptera när ord förändrar innebörd med tiden.
Hur som helst så har mänskligheten "i sig" inget värde
Nej. Till exempel en mänsklighet som bestod uteslutande av människor helt utan förmåga att någonsin känna något som helst välbefinnande, lycka eller andra trevliga/sköna/positiva/glada/uppåt känslor, och som för alltid vore helt utan förmåga att i någon som helst mån någonsin göra universum lyckligare sammantaget, vore inte en mänsklighet jag skulle se någon mening med att bevara. Det är bara lycka som har något värde i sig. Och minskning av lidande. Men mänskligheten har på sikt en enorm potential att öka lyckan och minska lidandet i universum, och är därför enormt mycket värd att bevara.
om du inte antar att den är en metafysisk storhet. Med ditt synsätt tar du egentligen helt bort människan ur bilden och ersätter henne med en symbol för en "högre rättvisa"
Nej. Om jag framställde rättvisa som något önskvärt i sig var det ett misstag. Men ett stort mått av rättvisa i fråga om hur makten är fördelad i mänskligheten är nog ett ganska bra lackmuspapper på hur goda överlevnadschanser mänskligheten har.
istället för att se till konkreta lidanden här och nu.
Jag prioriterar inte, som du, lidanden här och nu framför t.ex. lidanden om några hundra år eller miljoner år eller googoler år. Det vore moraliskt oförsvarlig tidsbaserad diskriminering. Ett lidande är intrinsikalt lika dåligt oavsett när det äger rum.
Grattis, du har återuppfunnit Gud.
Nej, men människor kommer snart att uppfinna/bli gudar, genom fortsatt teknikutveckling som möjliggör framtagandet av övermänskligt intelligent och såsmånginom gudomligt intelligent AI och dito cyborgs.
Och så gick vi från Orwell och kom in på Asimov...
Problemen här och nu kan du se och försöka åtgärda. Detta måste bli grundbulten för lösningen av morgondagens problem. Jag ser ingen anledning att vänta på att robotarna ska fixa allt.
Problemen här och nu kan du se och försöka åtgärda. Detta måste bli grundbulten för lösningen av morgondagens problem. Jag ser ingen anledning att vänta på att robotarna ska fixa allt.
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Hejsan!
Kan bara hålla med de båda föregående talarna. Problemen är här och nu, i framtiden får framtiden lösa sina problem. Att offra några för ett kommande paradis är ju direkt skrämmande! Och vi har hört sådana deviser förr, hoppas sådana tankegångar får vila ifred på historiens sophög! Det är där de hör hemma! :)
MVH
bigj
Kan bara hålla med de båda föregående talarna. Problemen är här och nu, i framtiden får framtiden lösa sina problem. Att offra några för ett kommande paradis är ju direkt skrämmande! Och vi har hört sådana deviser förr, hoppas sådana tankegångar får vila ifred på historiens sophög! Det är där de hör hemma! :)
MVH
bigj
Den goda sidans försvarare
Justin Case skrev:Jag håller med, i stort. Alla ska helst vara med i båten.
Och om båten inte rymmer alla utan börjar ta in vatten är det den som förfäras mest av detta och snyftar som ryker. Om det sedan fortfarande är problem med bärkraften får den som upprördes över att så godtyckligt slänga någon överbord följa efter.
Till sist kommer vi förstås ha en trevlig båt som flyter bra, där alla ständigt är lyckliga, njuter av att plågas, och av att plåga. I en fin socialdarwinistisk anda.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
biggj skrev:Kan bara hålla med de båda föregående talarna. Problemen är här och nu, i framtiden får framtiden lösa sina problem. Att offra några för ett kommande paradis är ju direkt skrämmande! Och vi har hört sådana deviser förr, hoppas sådana tankegångar får vila ifred på historiens sophög! Det är där de hör hemma! :)
Är du vegan? Annars offrar du, du med. Det gör du förresten även om du är vegan. Vi alla offrar. Om folk är på väg att offra A, B, C, D, E, F, G (dock utan att hittills kanske ha sett det som att offra), och det kommer en utilitarist och säger att det vore bättre att offra endast F, G, H istället, eftersom det vore ett mindre omfattande offrande - vad får han då för respons? Jo, då skjuter man budbäraren, då anklagar man utilitaristen för att vilja offra H, som om offrandet av A, B, C, D, E, F, G inte vore ett offrande! När utilitaristen visar att vi alla offrar, och att det bästa vi kan göra, givet detta, är att offra så lite som möjligt, ja då framställer man det som om det bara vore utilitaristen som var en offrare, och som om utilitaristens förslag vore ett förslag att börja offra, som om inte vi alla redan vore i full färd med att offra och alltid hade varit det. Nästan ingen icke-utilitarist vill erkänna att han själv offrar, men det gör han. Vi alla offrar andra, hur vi än lever - och vi alla offrar fler än vad som enligt utilitarismen är acceptabelt. Utilitaristen vill minska det sammanlagda offrandet. Men han anklagas tvärtom för att vilja offra mer än de andra. Det blir så, därför att det, i icke-utilitaristers ögon, märks mycket tydligare på utilitaristens sätt att offra att det är ett offrande, än vad det, i icke-utilitaristers ögon, märks på icke-utilitaristers sätt att offra att det är ett offrande. I utilitaristens ögon syns det tvärtom att det är icke-utilitaristens offrande som är mer omfattande än utilitaristens.
Angående ditt påstående att framtiden får lösa framtidens problem. Vad skulle det innebära för till exempel vårt klimatbeteende idag, om vi följde en sådan moral? Då skulle vi äta hur mycket nötkött vi ville, flyga hur mycket vi ville, köra hur mycket bil vi ville, strunta i att källsortera, strunta i att lämna batterier och annat miljöfarligt till återvinning, etc. Framtiden får ju lösa framtidens problem. Är det verkligen din moral?
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 7 och 0 gäster