Jag tror att vi behöver bli mer specifika i vårt språkbruk till varandra. Det känns som att du aldrig förstår mig längre =\
Eftersom jag är lite inne på att världen är förutbestämd så hittar jag ingen riktigt definition av kreativ så som jag skulle vilja använda ordet(och om det inte var det skulle det ju bara vara slumpmässigt nonsense) men när jag använder språket och säger kreativ så har jag en värdeladdning till ordet.
det är en illusion, men en smidig sådan =)
Ehm.. hm.. Nej gitarren var ett dåligt beskrivande iakttagelse! Det var kanske mer känslan av att känna sig mekanisk. Kanske det är lättare att känna sig kreativ när man är fri?(och antagligen är man det också)
värdet av förutbestämdhet borde rimligen vara 100%. Vi kan inte värdera det som kommer att ske för vi vet att det kommer att ske.. hur värderar jag min död ?, 0% 23% eller 100% ?
vad vi än tycker så förhindrar det ingenting, ifall världen är förutbestämd och med det saknar världen en mening.
(min död är förutbestämd, men inte mitt liv och mina val)
slumpen är inte nonsens. slumpen är det vi inte känner till. (sen tror inte alla på att slumpen existerar, men det tyds på att så är fallet att äkta slump existerar med osäkerhetsprinciper och kvantmekaniken) Så du får väl värdera in din uppfattning mot vad som empiriskt verkar ske.
Själv tror jag att slumpen existerar. och jag är väldigt säker på att min mjukvara i huvvet har förmågan att skapa saker som inte har något ursprung från tidigare händelser. Visst, jag använder inlärda ord, beteenden mm, Men valet är i mitt beslut och hur jag uttrycker mitt inre och vad jag skapar.
Men man ska nog inte jobba med det man tycker är roligt. Det tog ett år innan jag ens ville peta på en dator efter jag jobbat med det i några år.. kämpar än idag med att få lusten att vakna till liv. Jag är kreativ utan att ha lust många gånger.
Det känns som att du aldrig förstår mig längre =\
Jag är ledsen om jag rullar på i mitt eget tempo.
ofta vänder jag på diskutioner och argument, jag ser inte filosofi som att klia varandra på ryggen utan är en debatt för att hitta nya vinklar och fakta.. kliar jag dig på ryggen och säger, jag tycker med du så har vi fastnat i ingenting mer än social vänskap, och filosofin i det fallet är död.
jag har själv funderat snart i ett halvår på fredriks solipsism, först nu börjar det mogna och min tanke är snart redo för ett par rader om det. när jag skriver det jag kommit fram till så vill jag inte bli kliad under hakan som duktig liten pojke. Jag vill att min ide ska mosas ner till dess beståndsdelar utan nåd
(men du behöver inte mosa mig...)
[-X :smt102
