Nietzsche

[Mlw]

Kaos som en avfallsprodukt? Möjligtvis kan man gödsla med sådant åtminstone i den fysiska verkligheten, för att få små växter att blomstra. Kaos som mental avfallsprodukt kan kanske därmed vissa få näring ur...

Det är riktigt. För att behålla ett system i ordning måste oordningen (entropin) exporteras till omgivningen. Detta kan beskrivas som: "Ett system kan bara upprätthålla sin inre ordning genom att exportera oordning till sin omgivning."

Några exempel på det är att en levande organism skapar ordning internt men avger värme och avfall till omgivningen. Ett städat rum blir bara rent genom att smutsen flyttas någon annanstans. En fungerande organisation kan skapa struktur genom att "exportera" stress och konflikter till andra delar av samhället. Det senare märks speciellt hos klankulturerna.

Men entropilagarna säger att den exporterade oordningen alltid är större än den genererade ordningen, vilket gör att oordningen alltid ökar i omgivningen som helhet.

[Smisk]

Wilbers integralteori kan kopplas till New Age-rörelsen och dess nyandliga strömningar. Teorin fokuserar på hur det individuella medvetandet utvecklas genom olika stadier, vilket gör den till en form av individualism. Den kretsar kring det personliga "jaget" och individens egen utveckling, där målet är en sorts individuell frälsning. Detta påminner om gnosticismen, en livsåskådning som varken erbjuder en lösning för världens utmaningar eller för individens sanna befrielse. Ken Wilbers teorier kan avfärdas som ett avslutat kapitel i idéhistorien.

Det verkar inte stämma att den fokuserar på det individuella. Den fokuserar på att göra en karta över all idéhistoria inklusive det individuella/kollektiva och interna/externa. Det är en meta-teori som integrerar alla teorier på ett meningsfullt sätt i ett försök att inte förvränga eller avfärda några som helt värdelösa.

Jag ber AI ge en överblick av teorin:

Ken Wilbers integralteori är en omfattande metateori som syftar till att förena en mängd olika västerländska teorier och modeller med österländska meditationspraktiker inom en enda konceptuell ram1.

Kärnan i Wilbers teori är AQAL-modellen (All Quadrants All Levels), som introducerades 1995. AQAL står för en holistisk metod som omfattar:

Alla kvadranter (dimensioner av verkligheten: inre/yttre, individuell/kollektiv)
Alla nivåer (av utveckling)
Alla linjer (av utveckling)
Alla tillstånd (av medvetande, men även andra tillstånd)
Alla typer (som personlighetstyper, men även andra typer)

Integralteorin strävar efter att vara en universell metateori där alla akademiska discipliner, kunskapsformer och erfarenheter sammanfogas på ett sammanhängande sätt.

Om du inte känner till den är det lurigt att summera den kort då det är en omfattande modell minst sagt
Den använder dock mental utveckling friskt i sitt sätt att förhålla olika uppfattningar/förmågor till olika saker inom psykologi, filosofi, vetenskap och kultur.

Jag är ingen expert på Nietzsche men jag upplever det som att han gör ett mentalt skutt ut i "ingenstans med sin makt" och inte landar någonstans riktigt. Varför väljer han just dem sakerna han väljer i sin filosofi? Det verkar som att han uppenbart vill provocera på ett liknande sätt som tonåringar gör. Som Alexander Bard gjorde förr men som han delvis slutat med faktiskt

[Vertumnus]

Nietzsche, liksom amatörfilosofen Jordan Peterson, hävdar att allt uppstår ur kaos. I själva verket är kaos endast en mindre komplex form av ordning, som fortfarande följer naturlagarna. Enligt termodynamikens lagar uppstår kaos som en biprodukt när högre ordning skapas. Således strider Nietzsches tankegångar mot både vetenskapliga principer och augustinsk teologi.

En mindre komplex form av ordning är fortfarande en ordning. Kaos ligger bortom vad som är möjligt att beskriva, kaos följer inga lagar.

[Pilatus]

Nietzsche, liksom amatörfilosofen Jordan Peterson, hävdar att allt uppstår ur kaos. I själva verket är kaos endast en mindre komplex form av ordning, som fortfarande följer naturlagarna. Enligt termodynamikens lagar uppstår kaos som en biprodukt när högre ordning skapas. Således strider Nietzsches tankegångar mot både vetenskapliga principer och augustinsk teologi.

En mindre komplex form av ordning är fortfarande en ordning. Kaos ligger bortom vad som är möjligt att beskriva, kaos följer inga lagar.

Kanske beror det på vad slags oordning som avses. Man kan kanske säga att termiskt brus som genereras av elektronernas slumpmässiga rörelser i mottagarens komponenter, kan beskrivas som statistisk mekanik och följer en normalfördelning. Mer brus uppstår om komponenterna har låga Q-värden.

Kvantmekaniken verkar innehålla genuint stokastiska processer, där vissa händelser inte kan förutsägas ens i princip.

[Algotezza]

Nietzsche, liksom amatörfilosofen Jordan Peterson, hävdar att allt uppstår ur kaos. I själva verket är kaos endast en mindre komplex form av ordning, som fortfarande följer naturlagarna. Enligt termodynamikens lagar uppstår kaos som en biprodukt när högre ordning skapas. Således strider Nietzsches tankegångar mot både vetenskapliga principer och augustinsk teologi.

En mindre komplex form av ordning är fortfarande en ordning. Kaos ligger bortom vad som är möjligt att beskriva, kaos följer inga lagar.

Ändå har du gjort ett slags beskrivning.

[Anders]

Var hävdar Nietzsche att allt uppstår ur kaos? Låter inte som en typisk Fritz.

[Pilatus]

Var hävdar Nietzsche att allt uppstår ur kaos? Låter inte som en typisk Fritz.

"Man måste ännu ha kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna."

Nietzsche betraktade världen som en dynamisk och oförutsägbar process, snarare än som något styrt av absoluta lagar eller en given ordning. Citatet om kaos och den dansande stjärnan kommer från Sålunda talade Zarathustra (1883–1885). Boken är fylld med poetiska och filosofiska reflektioner kring skapelse, övermänniskan och livets dynamiska natur.

[Mlw]

Det verkar inte stämma att den fokuserar på det individuella. Den fokuserar på att göra en karta över all idéhistoria inklusive det individuella/kollektiva och interna/externa. Det är en meta-teori som integrerar alla teorier på ett meningsfullt sätt i ett försök att inte förvränga eller avfärda några som helt värdelösa.
[...]

Det är ett systematiskt försök att sammanföra och integrera kunskap från flera områden, däribland psykologi, andlighet, sociologi, antropologi och systemteori. Han försöker förena österländskt och västerländskt tänkande.

Men projektet är dömt att misslyckas eftersom många av dessa system är oförenliga i grunden, och uppgiften överstiger vad en enskild människa kan åstadkomma. Hans strävan efter att integrera all kunskap resulterar i slutänden i en gnostisk lära om individuell andlig utveckling. I hans system saknas centrala kristna element som Guds nåd, uppenbarad sanning och frälsning genom tron.

Ken Wilber representerar den moderna rationalistiska människan drabbad av hybris. Det är individualism, för det handlar om utvidgandet av "min" kunskap såsom frälsningsväg. Jag begriper inte att någon kan ta honom på allvar.

[Mlw]

En mindre komplex form av ordning är fortfarande en ordning. Kaos ligger bortom vad som är möjligt att beskriva, kaos följer inga lagar.

Sådant kaos finns inte, enligt vetenskapen. Ett kaotiskt system följer lagar, men vi kan inte i praktiken förutsäga deras exakta tillstånd över tid, för det finns en inbyggd obestämbarhet trots den underliggande determinismen.

[Anders]

Var hävdar Nietzsche att allt uppstår ur kaos? Låter inte som en typisk Fritz.

"Man måste ännu ha kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna."

Nietzsche betraktade världen som en dynamisk och oförutsägbar process, snarare än som något styrt av absoluta lagar eller en given ordning. Citatet om kaos och den dansande stjärnan kommer från Sålunda talade Zarathustra (1883–1885). Boken är fylld med poetiska och filosofiska reflektioner kring skapelse, övermänniskan och livets dynamiska natur.

Also spracht är ju inte kristallklar precis, han ser den ju själv som lite av poesi. Skulle säga att han där inte går längre än Bergson går i sin kritik av materialismen, att en människas inre har en rörighet som i princip omöjliggör att förurse tankar. Inte så mycket mer än så, inget vitt brus. Nietzsche kallar ju människans situation efter ”guds död” för kaos också, men det är som jag läste det inte så mycket värre än ”vad skall jag nu tro på, då”. Han är ju inte underdrifternas man, tar ifrån tårna ibland.

Och kaoset i båda fallen är snarast i människans inre. Och det är ju rätt grötigt, tankarna.

[Pilatus]

"Man måste ännu ha kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna."

Nietzsche betraktade världen som en dynamisk och oförutsägbar process, snarare än som något styrt av absoluta lagar eller en given ordning. Citatet om kaos och den dansande stjärnan kommer från Sålunda talade Zarathustra (1883–1885). Boken är fylld med poetiska och filosofiska reflektioner kring skapelse, övermänniskan och livets dynamiska natur.

Also spracht är ju inte kristallklar precis, han ser den ju själv som lite av poesi. Skulle säga att han där inte går längre än Bergson går i sin kritik av materialismen, att en människas inre har en rörighet som i princip omöjliggör att förurse tankar. Inte så mycket mer än så, inget vitt brus. Nietzsche kallar ju människans situation efter ”guds död” för kaos också, men det är som jag läste det inte så mycket värre än ”vad skall jag nu tro på, då”. Han är ju inte underdrifternas man, tar ifrån tårna ibland.

Och kaoset i båda fallen är snarast i människans inre. Och det är ju rätt grötigt, tankarna.

Bortom gott och ont (1886) Nietzsche är ju kritisk till den västerländska filosofin och dess tendens att söka ordning i världen. Även här tycks han förespråka en mer kaotisk och kanske viljestyrd verklighet?

[xion]

En mindre komplex form av ordning är fortfarande en ordning. Kaos ligger bortom vad som är möjligt att beskriva, kaos följer inga lagar.

Sådant kaos finns inte, enligt vetenskapen. Ett kaotiskt system följer lagar, men vi kan inte i praktiken förutsäga deras exakta tillstånd över tid, för det finns en inbyggd obestämbarhet trots den underliggande determinismen.

Jag måste hålla med.
Kaos är bara sånt vi inte begriper.
Slumpen finns inte.
Ingenting kommer ur intet.
Om du ställer något på en knivsegg så är det ingen slump åt vilket håll det faller.

[Pilatus]

Jag måste hålla med.
Kaos är bara sånt vi inte begriper.
Slumpen finns inte.
Ingenting kommer ur intet.
Om du ställer något på en knivsegg så är det ingen slump åt vilket håll det faller.

Det är inte utan att man frågar sig från vilken källa du hämtat dessa påståenden?
Klassisk fysik ser ofta slump som en fråga om okunskap (deterministiskt kaos).
Däremot säger de som beskrivit kvantmekaniken att den verkar innehålla genuint stokastiska processer, där vissa händelser inte kan förutsägas ens i princip.
Se exempelvis artikeln Kvantfysikens absoluta slump, Den moderna fysiken har raserat drömmen om exakt kunskap.
Text Ulf Danielsson, Publicerad i Forskning & Framsteg 2001-04-01

[xion]

Jag måste hålla med.
Kaos är bara sånt vi inte begriper.
Slumpen finns inte.
Ingenting kommer ur intet.
Om du ställer något på en knivsegg så är det ingen slump åt vilket håll det faller.

Det är inte utan att man frågar sig från vilken källa du hämtat dessa påståenden?
Klassisk fysik ser ofta slump som en fråga om okunskap (deterministiskt kaos).
Däremot säger de som beskrivit kvantmekaniken att den verkar innehålla genuint stokastiska processer, där vissa händelser inte kan förutsägas ens i princip.
Se exempelvis artikeln Kvantfysikens absoluta slump, Den moderna fysiken har raserat drömmen om exakt kunskap.
Text Ulf Danielsson, Publicerad i Forskning & Framsteg 2001-04-01

Källan för ett påstående är oftast erfarenhet av något slag.
Att något inte kan förutsägas är inget bevis för slump.

[Vertumnus]

Nietzsche, liksom amatörfilosofen Jordan Peterson, hävdar att allt uppstår ur kaos. I själva verket är kaos endast en mindre komplex form av ordning, som fortfarande följer naturlagarna. Enligt termodynamikens lagar uppstår kaos som en biprodukt när högre ordning skapas. Således strider Nietzsches tankegångar mot både vetenskapliga principer och augustinsk teologi.

En mindre komplex form av ordning är fortfarande en ordning. Kaos ligger bortom vad som är möjligt att beskriva, kaos följer inga lagar.

Ändå har du gjort ett slags beskrivning.

Varje beskrivning måste innehålla någon slags logisk struktur om den skall vara begriplig, något sådant hittar vi inte i kaos. Vi kan alltså inte beskriva kaos utan att ordna det, lite som att tända lampan för att bättre se mörkret.