Allas lika människovärde

[Anna Sara]

Vill människor säga "alla är lika värda" för att boxas med sitt höga självvärde, är detta ett offentligt trix i mycket högre utsträckning än med andra ideal? Jag har alltid upplevt att det är så.

"allt finns - allt är samma sak" osv?

Jag kan inte säga att du har fel. Men du väljer att se från väldigt negativt perspektiv.

Väljer att se det ifrån ett väldigt negativt perspektiv? Försök förklara vad du menar.

Det finns väl kanske ungefär 15 miljoner sätt man kan reagera själsligt på då man får höra påståendet "alla är lika värda". Den reaktion du berättar om upplevde jag som negativ, i bemärkelse framkallar känslor som t ex nedlåtenhet, mungipor nedåt. Det var min spontana reaktion. Men det var kanske slarvig feltolkning från min sida.

Jag tror många andra människor känner det som jag känner.
Hur ska jag förstå ett värde om jag inte har en förståelse för vad som definierar värde -människovärde, i första, andra, tredje person?



Vad händer när människan börjar profilera "slarv" i sökandet (i sin kollektiva självbild)? På vilket sätt kommer vi framåt?

På vilket sätt spelar individens känsla av eget värde roll i presentationen av människovärde? Finns det inte flera vägar/perspektiv för att nå samma essens?





Ibland har jag t.ex. känt en ångest över min obalans som västerländsk medelklass och undrat om vi har en skörhet pga skulden i vår avskärmade roll/gemenskap. Om vi har en skörare relation till fysiskt kapital eftersom det är så laddat, att om någon skulle ta detta från oss även fast vi avvisat oss glamouren skulle vi reagera med förlust av identitet på ett taskigare sätt, än hos någon i tredje världen som har ett mer synligt behov av t.ex. pengar. Att min tidiga harmoni förvridits till en nonchalerad vulgär-pervers tomhet. Vad har nu detta med människovärde att göra? För det första genomsyrar kapitalets brister alltid frågan om människans lika värde. Pratar inte om ett banalt religiöst utdelande utan grunder, men åt det hållet fast med twisten i filmen. Religion försöker "släta ut" alla faktum och filosofi gör tvärtom, förutom t.ex. Buddhism.

[Minded]

Fan, jag vet verkligen inte vad jag ska säga  :D

[Minded]

Och det i sig är så jävla fundamentalt...

[Minded]

Haha, jag kunde inte hålla mig

[Minded]

Jag brukar aldrig vara uppe såhär jävla sent mitt i natten annars, jag har för mycket jag måste hinna med om dagarna. Men just i natt (och i viss mån igår natt också) har det gått överstyr, jag har fan för mycket att göra om nätterna också

När jag ska ligga och sova, så börjar jag tänka skitmycket.. och det har varit en del häftiga grejer som nyligen kommit till mig. Så nu är jag uppe i varv, känns som det är en vanlig dag, bara mörkare.. fast inte, för det är den jävla vintern..

[nuddle]

Människors lika värde är viktigt att betona om och om igen. Ser man historiskt har vi slaveri, träldom, rasism osv
som är resultat av att värdera människors olika värde.

du verkar vara något vis,
du har inte sagt mycket om dig,
men jag tycker i din gärning att du är vis,
vem är du,
spelar ingen roll,

det var ett bra svar,
en fin iaktagelse,
och sant.

[nuddle]

Människan är inte värd någonting...

det händer mig då o då att jag har en stark dödslängtan

det handlar om att försvinna från människo-kroppen, det självviska

jag orkar inte äta, och så vidare..


men sedan tänker jag att människan ändå har en funktion fast hon är självvisk
hon kan bli en barmhärtighet för naturen och djuren, hon har en viktig funktion..


och då hjälper mig detta att leva vidare..

[David H]

Vill människor säga "alla är lika värda" för att boxas med sitt höga självvärde, är detta ett offentligt trix i mycket högre utsträckning än med andra ideal? Jag har alltid upplevt att det är så.

"allt finns - allt är samma sak" osv?

Jag kan inte säga att du har fel. Men du väljer att se från väldigt negativt perspektiv.

Väljer att se det ifrån ett väldigt negativt perspektiv? Försök förklara vad du menar.

Det finns väl kanske ungefär 15 miljoner sätt man kan reagera själsligt på då man får höra påståendet "alla är lika värda". Den reaktion du berättar om upplevde jag som negativ, i bemärkelse framkallar känslor som t ex nedlåtenhet, mungipor nedåt. Det var min spontana reaktion. Men det var kanske slarvig feltolkning från min sida.

Jag tror många andra människor känner det som jag känner.
Hur ska jag förstå ett värde om jag inte har en förståelse för vad som definierar värde -människovärde, i första, andra, tredje person?



Vad händer när människan börjar profilera "slarv" i sökandet (i sin kollektiva självbild)? På vilket sätt kommer vi framåt?

På vilket sätt spelar individens känsla av eget värde roll i presentationen av människovärde? Finns det inte flera vägar/perspektiv för att nå samma essens?





Ibland har jag t.ex. känt en ångest över min obalans som västerländsk medelklass och undrat om vi har en skörhet pga skulden i vår avskärmade roll/gemenskap. Om vi har en skörare relation till fysiskt kapital eftersom det är så laddat, att om någon skulle ta detta från oss även fast vi avvisat oss glamouren skulle vi reagera med förlust av identitet på ett taskigare sätt, än hos någon i tredje världen som har ett mer synligt behov av t.ex. pengar. Att min tidiga harmoni förvridits till en nonchalerad vulgär-pervers tomhet. Vad har nu detta med människovärde att göra? För det första genomsyrar kapitalets brister alltid frågan om människans lika värde. Pratar inte om ett banalt religiöst utdelande utan grunder, men åt det hållet fast med twisten i filmen. Religion försöker "släta ut" alla faktum och filosofi gör tvärtom, förutom t.ex. Buddhism.

Oj, Anna Sara, nu diskuterar du verkligen på djupet.
Jag får svårt att hänga med dig på noterna då. Blir en intellektuell utmaning att försöka förstå vad du verkligen menar. Jag babblar på från ett annat perspektiv:

Kanske värt att betona, att jag tror flesta människor inte tänker så djupt med påståendet "alla är lika värda".  Många som säger "alla är lika värda" tror jag inte fäster så stor vikt huruvida påståendet är rationellt eller motsägelsefritt. När jag själv får höra det tänker jag väl lite som BoS, att det är lite nonsens, makes no sense vid kritisk granskning. Men jag ger det min fria tolkning, försöker fånga nån sorts andemening i det. Kan inte heller minnas att någon kritiserat mig specifikt för att inte värdera lika (om det händer är jag beredd att ta diskussion).

[Plecto]

Fan vad filosofi är bajs.


Åsikter.




That is all ladies and gentllemen...

[David H]

nej, någonting annat.

[Mr.M]

Fan vad filosofi är bajs.


Åsikter.




That is all ladies and gentllemen...

jag ser filosofi lite som vägen till att finna bra vägar till förståelse.

och en metod jag brukar använda är att gå till ytterligheterna, då blir kontrasten bättre och vi ser saker mer tydligt.
I detta fallet skulle det kunna bli att en människa som har det missärt ska få ett liv i lyx, en villa med betjänt och betalda utlandsresor varannan vecka, äta på lyxhotell kostrik mat, och få en egen andlig mentor. De ska ha rätt till vad helst dom önskar, utan att du själv ska få det ett dugg bättre... om vi accepterar det, då accepterar vi samtidigt att vi inte sätter värde på människor.

min gissning är att de flesta skulle reagera kraftigt, inte alla, många humanister skulle nog bara le åt situationen,
men överlag så blir reaktionen att dom inte ska ha det bättre än vad du själv har det.

[nytt namn]

Kanske värt att betona, att jag tror flesta människor inte tänker så djupt med påståendet "alla är lika värda".  Många som säger "alla är lika värda" tror jag inte fäster så stor vikt huruvida påståendet är rationellt eller motsägelsefritt. När jag själv får höra det tänker jag väl lite som BoS, att det är lite nonsens, makes no sense vid kritisk granskning. Men jag ger det min fria tolkning, försöker fånga nån sorts andemening i det. Kan inte heller minnas att någon kritiserat mig specifikt för att inte värdera lika (om det händer är jag beredd att ta diskussion).

utifrån ett buddhistiskt perspektiv så kan man säga att alla har en "buddhanatur", vilket innebär att alla är upplysta trots att de inte vet m det. Det är alltså inte som i kristendomen eller andra abrahamska religioner där man tillhör "det utvalda folket", i judendomen så är ju denna föreställning viktig, och den kan tolkas på förra sätt vilket jag återkommer till. I kristendomen så har det funnits en missionsidé att kristendomen är den rätta läran och att människor som inte erkänner kristendomen kommer att brinna i helvetet för sina synder-trots att de inte vet om det, och det är detta som driver missionären att konvertera andra till kristendom, denna tanke har varit viktig rent historiskr då vi koloniserade mer "primitiva folkslag". Denna ide skapar alltså en viss sorts projektion på andra människor. Angående Judndomens utvalda folket, så kan man tolka ur ett nietzcheanskt perspektiv som slavmoral, dvs judarna var slavar i Egypten men "vände" på värdet. Slavmoralen är en slags "konspiratorisk" ide, att för slavar skapa ett självvärde i sin utsatthet, dvs att de var slavar eftersom de representerade en "förtryck och mörkad" sanning, andra exempel på denna konspiratoriska slavmoral är feminism och konspiratorisk högerextremism, det handlar om ett idealiserande av sina egna egenskaper i ett försök att själen/psykets värde. Tanken av "utvaldhet" är alltså en spegling av slavens utsatthet. DEt är även denna mekanism som gör att brotslingar inte känner skam inför sina övergrepp - de ser sig själva som offer för systemet och att andra ska tycka synd om dem. Problemet med dettta är att brottslingen hela tiden återskaparr förövar/offer relationen som en "psykets desperata kamp", för att försöka övervinna traumat genom att återskapa situatinen mEn istället vara den med makt, brottslingen känner ingen skam, eftersom anledningen att han agerar förövare är för han ser sig som ett offer.  judendomens "utvalda folk", så kan man ta ett Wilbereanskt perspektiv, att utvaldheten kan förstås på 3 olika nivåer: egocentrisk, ethnocentrisk eller världcentrisk. Den kristna Tåget är försenat med en halvtimme änsålänge missionsidén är ett exempel på den ethnocentriskÀ. Men utvalda folket kan även förstås utifrån den världscentriska, och genom att förstå den buddhistiska versionen så blir det tydligare. I buddhism menar man att alla besitter buddhanatur, men det är deras egna ignorans som hindrar dem från att inse detta - det är alltså inte i fråga om någon grupp i kontrast till annat (som i ethnocentrisk) utan som ett förhÅllningsätt till sitt eget psyke, och psykets egna historia. en felaktig identifikation av vad jaget eller själen består av, dvs en felaktig syn av vad vi ser som värdefullt hos själva, att vi försvarar något som inte är det mest fundamentalt, och därför gör oss fåfänga och lättkränkta. I buddhismen så är det viktiga buddhanaturen, och detta förstås bäst som "levande intelligens" dvs förmåga att vara närvarande, medveten och delaktig.
, till kontrast mot att vara betingad att försvara en betingad identitet. Denna identitet kan förstås som en inlärd fetisch, en betingad/programmerad "kärlek" till sitt "land"/"grupp"/"utvaldhet-av-given-egnskAp". Frigörelsen innebär att inse att inte bara "jag" eller min "grupp" är utvald/upplyst, utan att denna intelligens är genomgripande för hela universum, att vi kan känna igen den i ett skrattande barn, en klok kvinna, en strävande och ansvarstagande man, osv.

P.s jobbigt att skriva inlägg på iphone d.s.

[Zokrates]

Fan vad filosofi är bajs.


Åsikter.

Jaha, var det din åsikt i frågan?

[David H]

Kanske värt att betona, att jag tror flesta människor inte tänker så djupt med påståendet "alla är lika värda".  Många som säger "alla är lika värda" tror jag inte fäster så stor vikt huruvida påståendet är rationellt eller motsägelsefritt. När jag själv får höra det tänker jag väl lite som BoS, att det är lite nonsens, makes no sense vid kritisk granskning. Men jag ger det min fria tolkning, försöker fånga nån sorts andemening i det. Kan inte heller minnas att någon kritiserat mig specifikt för att inte värdera lika (om det händer är jag beredd att ta diskussion).

utifrån ett buddhistiskt perspektiv så kan man säga att alla har en "buddhanatur", vilket innebär att alla är upplysta trots att de inte vet m det. Det är alltså inte som i kristendomen eller andra abrahamska religioner där man tillhör "det utvalda folket", i judendomen så är ju denna föreställning viktig, och den kan tolkas på förra sätt vilket jag återkommer till. I kristendomen så har det funnits en missionsidé att kristendomen är den rätta läran och att människor som inte erkänner kristendomen kommer att brinna i helvetet för sina synder-trots att de inte vet om det, och det är detta som driver missionären att konvertera andra till kristendom, denna tanke har varit viktig rent historiskr då vi koloniserade mer "primitiva folkslag". Denna ide skapar alltså en viss sorts projektion på andra människor. Angående Judndomens utvalda folket, så kan man tolka ur ett nietzcheanskt perspektiv som slavmoral, dvs judarna var slavar i Egypten men "vände" på värdet. Slavmoralen är en slags "konspiratorisk" ide, att för slavar skapa ett självvärde i sin utsatthet, dvs att de var slavar eftersom de representerade en "förtryck och mörkad" sanning, andra exempel på denna konspiratoriska slavmoral är feminism och konspiratorisk högerextremism, det handlar om ett idealiserande av sina egna egenskaper i ett försök att själen/psykets värde. Tanken av "utvaldhet" är alltså en spegling av slavens utsatthet. DEt är även denna mekanism som gör att brotslingar inte känner skam inför sina övergrepp - de ser sig själva som offer för systemet och att andra ska tycka synd om dem. Problemet med dettta är att brottslingen hela tiden återskaparr förövar/offer relationen som en "psykets desperata kamp", för att försöka övervinna traumat genom att återskapa situatinen mEn istället vara den med makt, brottslingen känner ingen skam, eftersom anledningen att han agerar förövare är för han ser sig som ett offer.  judendomens "utvalda folk", så kan man ta ett Wilbereanskt perspektiv, att utvaldheten kan förstås på 3 olika nivåer: egocentrisk, ethnocentrisk eller världcentrisk. Den kristna Tåget är försenat med en halvtimme änsålänge missionsidén är ett exempel på den ethnocentriskÀ. Men utvalda folket kan även förstås utifrån den världscentriska, och genom att förstå den buddhistiska versionen så blir det tydligare. I buddhism menar man att alla besitter buddhanatur, men det är deras egna ignorans som hindrar dem från att inse detta - det är alltså inte i fråga om någon grupp i kontrast till annat (som i ethnocentrisk) utan som ett förhÅllningsätt till sitt eget psyke, och psykets egna historia. en felaktig identifikation av vad jaget eller själen består av, dvs en felaktig syn av vad vi ser som värdefullt hos själva, att vi försvarar något som inte är det mest fundamentalt, och därför gör oss fåfänga och lättkränkta. I buddhismen så är det viktiga buddhanaturen, och detta förstås bäst som "levande intelligens" dvs förmåga att vara närvarande, medveten och delaktig.
, till kontrast mot att vara betingad att försvara en betingad identitet. Denna identitet kan förstås som en inlärd fetisch, en betingad/programmerad "kärlek" till sitt "land"/"grupp"/"utvaldhet-av-given-egnskAp". Frigörelsen innebär att inse att inte bara "jag" eller min "grupp" är utvald/upplyst, utan att denna intelligens är genomgripande för hela universum, att vi kan känna igen den i ett skrattande barn, en klok kvinna, en strävande och ansvarstagande man, osv.

P.s jobbigt att skriva inlägg på iphone d.s.

Ja, kan tänkas du är helt spot on. Men du pratar utifrån historiskt/vetenskapligt perspektiv, och själv försöker jag undvika detta då jag skriver under kategori "Filosofi". Som jag citerat så många gånger förut, Mr. Wittgenstein:

Filosofer har ständigt den vetenskapliga metoden för ögonen, och de känner en oemotståndlig frestelse att ställa och besvara frågor på samma sätt som vetenskapen. Denna tendens är den verkliga källan till metafysiken, och den leder filosofen in i ett kolsvart mörker. Jag vill framhålla att det här aldrig kan vara vår uppgift att reducera någonting till någonting. Filosofin är verkligen 'rent deskriptiv'. (Tänk på frågor som “Finns det sinnesdata?” och frågan: Vilken metod har vi för att avgöra detta? Introspektion?) sid 22

Alltså, man kan ju tolka "vad är filosofi?" på olika sätt. Jag klandrar inte den som hänvisar till historiska fakta. Det du skriver här till exempel, tycker jag är intressant. Men jag vill bara poängtera att det inte stämmer överens med det perspektiv utifrån jag primärt avser diskutera.

[David H]

Kanske värt att betona, att jag tror flesta människor inte tänker så djupt med påståendet "alla är lika värda".  Många som säger "alla är lika värda" tror jag inte fäster så stor vikt huruvida påståendet är rationellt eller motsägelsefritt. När jag själv får höra det tänker jag väl lite som BoS, att det är lite nonsens, makes no sense vid kritisk granskning. Men jag ger det min fria tolkning, försöker fånga nån sorts andemening i det. Kan inte heller minnas att någon kritiserat mig specifikt för att inte värdera lika (om det händer är jag beredd att ta diskussion).

utifrån ett buddhistiskt perspektiv så kan man säga att alla har en "buddhanatur", vilket innebär att alla är upplysta trots att de inte vet m det. Det är alltså inte som i kristendomen eller andra abrahamska religioner där man tillhör "det utvalda folket", i judendomen så är ju denna föreställning viktig, och den kan tolkas på förra sätt vilket jag återkommer till. I kristendomen så har det funnits en missionsidé att kristendomen är den rätta läran och att människor som inte erkänner kristendomen kommer att brinna i helvetet för sina synder-trots att de inte vet om det, och det är detta som driver missionären att konvertera andra till kristendom, denna tanke har varit viktig rent historiskr då vi koloniserade mer "primitiva folkslag". Denna ide skapar alltså en viss sorts projektion på andra människor. Angående Judndomens utvalda folket, så kan man tolka ur ett nietzcheanskt perspektiv som slavmoral, dvs judarna var slavar i Egypten men "vände" på värdet. Slavmoralen är en slags "konspiratorisk" ide, att för slavar skapa ett självvärde i sin utsatthet, dvs att de var slavar eftersom de representerade en "förtryck och mörkad" sanning, andra exempel på denna konspiratoriska slavmoral är feminism och konspiratorisk högerextremism, det handlar om ett idealiserande av sina egna egenskaper i ett försök att själen/psykets värde. Tanken av "utvaldhet" är alltså en spegling av slavens utsatthet. DEt är även denna mekanism som gör att brotslingar inte känner skam inför sina övergrepp - de ser sig själva som offer för systemet och att andra ska tycka synd om dem. Problemet med dettta är att brottslingen hela tiden återskaparr förövar/offer relationen som en "psykets desperata kamp", för att försöka övervinna traumat genom att återskapa situatinen mEn istället vara den med makt, brottslingen känner ingen skam, eftersom anledningen att han agerar förövare är för han ser sig som ett offer.  judendomens "utvalda folk", så kan man ta ett Wilbereanskt perspektiv, att utvaldheten kan förstås på 3 olika nivåer: egocentrisk, ethnocentrisk eller världcentrisk. Den kristna Tåget är försenat med en halvtimme änsålänge missionsidén är ett exempel på den ethnocentriskÀ. Men utvalda folket kan även förstås utifrån den världscentriska, och genom att förstå den buddhistiska versionen så blir det tydligare. I buddhism menar man att alla besitter buddhanatur, men det är deras egna ignorans som hindrar dem från att inse detta - det är alltså inte i fråga om någon grupp i kontrast till annat (som i ethnocentrisk) utan som ett förhÅllningsätt till sitt eget psyke, och psykets egna historia. en felaktig identifikation av vad jaget eller själen består av, dvs en felaktig syn av vad vi ser som värdefullt hos själva, att vi försvarar något som inte är det mest fundamentalt, och därför gör oss fåfänga och lättkränkta. I buddhismen så är det viktiga buddhanaturen, och detta förstås bäst som "levande intelligens" dvs förmåga att vara närvarande, medveten och delaktig.
, till kontrast mot att vara betingad att försvara en betingad identitet. Denna identitet kan förstås som en inlärd fetisch, en betingad/programmerad "kärlek" till sitt "land"/"grupp"/"utvaldhet-av-given-egnskAp". Frigörelsen innebär att inse att inte bara "jag" eller min "grupp" är utvald/upplyst, utan att denna intelligens är genomgripande för hela universum, att vi kan känna igen den i ett skrattande barn, en klok kvinna, en strävande och ansvarstagande man, osv.

P.s jobbigt att skriva inlägg på iphone d.s.

Ja, kan tänkas du är helt spot on. Men du pratar utifrån historiskt/vetenskapligt perspektiv, och själv försöker jag undvika detta då jag skriver under kategori "Filosofi". Som jag citerat så många gånger förut, Mr. Wittgenstein:

Filosofer har ständigt den vetenskapliga metoden för ögonen, och de känner en oemotståndlig frestelse att ställa och besvara frågor på samma sätt som vetenskapen. Denna tendens är den verkliga källan till metafysiken, och den leder filosofen in i ett kolsvart mörker. Jag vill framhålla att det här aldrig kan vara vår uppgift att reducera någonting till någonting. Filosofin är verkligen 'rent deskriptiv'. (Tänk på frågor som “Finns det sinnesdata?” och frågan: Vilken metod har vi för att avgöra detta? Introspektion?) sid 22

Alltså, man kan ju tolka "filosofi" på olika sätt. Jag klandrar inte den som hänvisar till historiska fakta. Det du skriver här till exempel, tycker jag är intressant. Men jag vill bara poängtera att det inte stämmer överens med det perspektiv utifrån jag primärt avser diskutera.