eken skrev:
Att gömma det politiska sprängstoffet i t ex hemlösheten eller i kriminalvårdens organisering och funktion och göra det hela till en administrativ fråga där politisk agenda inte spelar någon roll är sannolikt felaktigt.
Nja man kan nog inte peka på enbart en faktor. Men rivirgränser inom olika administrationer kombinerat med olika typer av myndighetsutövande inom resp område kan allt ställa till det.
Ta en sådan enkel sak som det osämjan mellan de sociala myndigheterna och arbetsförmedlingen. Den ena en kommunal angelägenhet den andra statlig. Begreppet redo att ta ett jobb, vad är det? Vi kan tänka oss en rejält nedgången person, tex av narkotika helt förstörd. Denne har inte så mycket på AF att hämta. Det är mer frågan om sociala/psykologisa/medicinska insatser i första hand. Men sedan kommer gränsdragningen med "lättare" fall där soc klagade på AF som de ansåg inget inget gjorde, och vise versa. Personer bollades mellan olika instanser och myndigheter.
Då skapades samarbetsgrupper inom storstadsprojektets namn. Där kompetenser inom båda organisationer togs tillvara. Socialhandläggare hade utbildningen och kompetensen att verkligen kunna tala med människor (i bästa fall) och vi på AF drog på oss slipsen och var ute och raggade jobb bland företgarna. Sedan lärde vi oss av varandra. De sociala handläggarna började hänga med på företagsbesök (hade de knappt gjort tidigare) och märkte vikten av att underhålla sådan kontakter. Vi drog nytta av deras kunskap. Resultatet (där jag jobbade) blev mycket postivt för de arbetslösa, de med problem. Det var även positivt för oss som arbtade inom detta projekt. Helt nya infallsvinklar och insikter.
Men innan dess var det ett fjantigt rivirpinkade kombinerat med löjlig prestige som satte krokben för de som verkligen behövde hjälp.
Tror säkert att det är samma typ av bakom kulissernaspel som försigår angående de hemlösa. Eller framförallt vad det gäller uteliggarna.