VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?

[xion]

Men ett antagande.
På samma vis är postulatet att Gud finns nödvändigt för att de flesta religioner skall fungera.

Ett postulat måste vara falsifierbart och det måste vara empiriskt användbart, det ska leda till förutsägelser som kan jämföras med observationer. Som konstanten c i relativitetsteorin.

Ett postulat som inte kan testas empiriskt, som "Gud finns" faller utanför vetenskapens ramar, eftersom det inte kan falsifieras eller verifieras genom observation. Kant antog Guds existens som ett moraliskt postulat – inte för att det kunde bevisas, utan för att det var nödvändigt för att ge moralisk mening åt fri vilja och ansvar.

Ja, det är väl ett postulat inom vetenskapen att Guds existens ej kan bevisas genom observation, betingat av hur man definierar Gud. Vad skall man säga om det jag skrev ovan

Religioner bygger på erfarenheter eller upplevelser precis som vetenskapen. Hade människor genom tiderna inte upplevt det som de tolkat som möten med det gudomliga hade religionerna ej kommit till och fortsatt finnas. Det räcker knappast med att läsa heliga urkunder och gå till heliga sammankomster i en heliga lokal för att hålla religionen vid liv.

Å andra sidan menar t.ex. ateister att Guds existens är falsifierbar.

Vem menar detta och i så fall hur?

[Illusionen]

Jadå, men postulaten bör stämma med vad som kan observeras.

Postulat medför väsentliga begränsningar, och säger t ex inget om dolda dimensioner.
Postulat utgör snarare ett mänskligt substitut som tillämpas när den kognitiva förmågan sinar.

Postulat är en nödvändighet för att kunna bygga ett koherent resonemang. Det bidrar till att ge teorin struktur.
Du skriver att postulat inte säger något "om dolda dimensioner". Nej, självklart inte, postulat är avsedda att fungera som utgångspunkter. Att ett postulat inte säger något om "dolda dimensioner" är inte ett argument mot deras giltighet. I matematik och fysik är postulat ofta mycket välgrundade, inte för att vi inte kan tänka längre.
Titta i all korthet på David Hilbert, hans program (presenterat år 1900) syftade till att visa att matematiken kunde formaliseras helt och hållet. Han utgick från att med rätt postulat kunde man bevisa både konsistens och fullständighet inom ett matematiskt system. Det krävdes en Kurt Gödel för att sätta en gräns och som visade att inom varje tillräckligt kraftfull formellt system finns sanna satser som inte kan bevisas inom systemet. De var knappast några kognitiva stackare som sysslade med substitut.

Konceptet redovisar förklaringar till varför flera av dessa påståenden är felaktiga och/eller obestyrkta.
Redan det inledande påståendet att ” Postulat är en nödvändighet för att kunna bygga ett koherent resonemang.”
är felaktigt, då konceptet inte kräver tillgång till postulat, och är mer komplett vad gäller dess koherenta egenskaper!
Sedan kan det därutöver även starkt ifrågasättas om dagens "frisvävande" postulat-baserade teorier verkligen är koherenta.
Till detta skall läggas att dagens teorier, till skillnad mot konceptet, saknar svar på aktuella frågeställningar.

Det var givetvis inte ”några kognitiva stackare som sysslade med substitut” men de saknade uppenbart förmåga att
förklara det konceptet beskriver.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[Pilatus]

Å andra sidan menar t.ex. ateister att Guds existens är falsifierbar.

Vissa ateister som Dawkins kan säga att Gudshypotesen är en vetenskaplig hypotes och därmed bör kunna testas, åtminstone indirekt. Så det är mer korrekt att säga: "Vissa ateister menar att påståendet 'Gud finns' saknar empirisk giltighet eftersom det inte är falsifierbart."

Kant ansåg att Guds existens inte kunde bevisas empiriskt, men att det ändå var ett moraliskt nödvändigt postulat. Det är en helt annan typ av giltighet, etisk snarare än empirisk.

[Pilatus]

Redan det inledande påståendet att ”Postulat är en nödvändighet för att kunna bygga ett koherent resonemang.”
är felaktigt, då konceptet inte kräver tillgång till postulat, och är mer komplett vad gäller dess koherenta egenskaper!

Alla koherenta vetenskapliga teorier bygger på någon form av grundantaganden – vare sig de kallas postulat, axiom, principer eller etablerade teorier. Det är omöjligt att bygga ett resonemang som inte börjar någonstans. Utan en startpunkt hamnar vi i en ändlös regress, där varje påstående kräver ett tidigare bevis, som i sin tur kräver ett ännu tidigare bevis – och så vidare i oändlighet.

[Illusionen]

Redan det inledande påståendet att ”Postulat är en nödvändighet för att kunna bygga ett koherent resonemang.”
är felaktigt, då konceptet inte kräver tillgång till postulat, och är mer komplett vad gäller dess koherenta egenskaper!

Alla koherenta vetenskapliga teorier bygger på någon form av grundantaganden – vare sig de kallas postulat, axiom, principer eller etablerade teorier. Det är omöjligt att bygga ett resonemang som inte börjar någonstans. Utan en startpunkt hamnar vi i en ändlös regress, där varje påstående kräver ett tidigare bevis, som i sin tur kräver ett ännu tidigare bevis – och så vidare i oändlighet.

Du skriver citat, ”Det är omöjligt att bygga ett resonemang som inte börjar någonstans.”.
Är det inte just detta som kännetecknar dagens ”postulat-baserade” teorier/vetenskap ?
När Einstein var nödsakad att använda sig av postulat bäddade han samtidigt för feltolkning av ESR !

Citat hämtat från patentansökan,
”DELTA-KONCEPTET utgår, ur ett referensberoende atomärt perspektiv, från ett SKALÄRT
balansresonemang baserat på över- respektive under-skott i ett abstrakt Grundtillstånd, G.
Överskott (+) och underskott (‒) beskrivs som relativt varandra olika ”storlekar”. Storleken är
funktion av aktuell perspektiv-referens. Överskott (+) och underskott (‒) i G beskrivs i texten via
olika stora referensberoende SKALFAKTORER, SKF, i bifogade figurer.”
Något förenklat innebär detta att konceptet "startar" som en typ av "obalans" / "differens".

DELTA-KONCEPTET börjar ( = ”startpunkt”) således med ett metafysiskt balansresonemang baserat
på en komplex ”obalans” i form av över- respektive under-skott i ett abstrakt Grundtillstånd, G !
Matematikens regelverk, Eulers och Maxwells formler, liksom de elektromagnetiska fälten utgör här
viktiga verifierande pusselbitar.

Det du skriver kan ses som en konsekvens av följande citat hämtat från patentansökan, sid 21,

”Förnimmelse/Upplevelse

Begreppen verklighet och förnimmelse/upplevelse hör intimt samman.
Det som ofta förbises är att förnimmelsen inkl vi själva som fysiska individer, beskrivs med hjälp av
begrepp, som verkligheten och vi själva är delaktiga i formandet av. Det innebär att bakgrunden
till förnimmelsen i slutänden, bl a även p g a Citat A och Citat B, kan visa sig vara ej beskrivbar via
våra atomära begrepp, utan av principiella skäl ligger utom räckhåll för oss.

Att formulera en grundhypotes inom fysiken baserat på vardagliga begrepp och storheter, utan att
fullt ut bemästra de inledande Citat A och B, samt vad medvetandet representerar, är sannolikt omöjligt.

OBSERVERA därför att oavsett vad som anges som BÄRANDE GRUNDHYPOTES så krävs det något
som det som hävdas REFERERAR till !”

Det som i konceptet benämns det ”INTERNA” perspektivet (som verkligheten härrör från) refererar
till att vi själva är delaktiga i formandet av perspektivet ifråga, via MP-förankring.
Maskeringen förorsakar en typ av relativ polarisationseffekt/ ”obalans-sidförskjutning” i G.
Skilda MP-förankringar erhåller därigenom olika stora Skalfaktorer, SKF, som konsekvens.
Notera att denna SKF-DIFFERENS förnimms olika av respektive vxv-kommunicerande atomer p g a
deras olika/skilda MP-förankringar.
Begreppen RUM och TID emanerar från dessa referensberoende skalfaktordifferenser.
Det som här är lätt att förbise är att även referensen är skalfaktorberoende.
Såvitt jag känner till omnämns dessa samband ö h t ej i litteraturen.

Sammantaget innebär detta att beskrivning av den förnimbara verkligheten kan formuleras som,
”funktion av referensberoende komplex skalär differens”.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[Pilatus]

Redan det inledande påståendet att ”Postulat är en nödvändighet för att kunna bygga ett koherent resonemang.”
är felaktigt, då konceptet inte kräver tillgång till postulat, och är mer komplett vad gäller dess koherenta egenskaper!

Alla koherenta vetenskapliga teorier bygger på någon form av grundantaganden – vare sig de kallas postulat, axiom, principer eller etablerade teorier. Det är omöjligt att bygga ett resonemang som inte börjar någonstans. Utan en startpunkt hamnar vi i en ändlös regress, där varje påstående kräver ett tidigare bevis, som i sin tur kräver ett ännu tidigare bevis – och så vidare i oändlighet.

När Einstein var nödsakad att använda sig av postulat bäddade han samtidigt för feltolkning av ESR[/color][/u] !

Inom empirisk vetenskap krävs testbarhet och falsifierbarhet. DELTA-KONCEPTET är inte i sig en testbar teori. Det påstår ingenting som är möjligt att pröva.

Det blir därför fel att hävda att postulat skulle vara något suspekt eller "av ondo", snarare än en nödvändig metodologisk komponent i teoribildning.

Ser vi till Einsteins speciella relativitetsteori (1905) antog han två postulat:
Relativitetsprincipen: Fysikens lagar är desamma i alla inertialsystem.
Ljushastighetens konstans: Ljushastigheten i vakuum är densamma för alla observatörer, oavsett deras rörelse.

Einstein själv var mycket tydlig med att hans postulat var verktyg för att skapa klarhet, inte dogmer. Han skrev att begrepp som tid och rum måste "tas ner från idéernas värld och underkastas experimentell prövning"

[Illusionen]

Alla koherenta vetenskapliga teorier bygger på någon form av grundantaganden – vare sig de kallas postulat, axiom, principer eller etablerade teorier. Det är omöjligt att bygga ett resonemang som inte börjar någonstans. Utan en startpunkt hamnar vi i en ändlös regress, där varje påstående kräver ett tidigare bevis, som i sin tur kräver ett ännu tidigare bevis – och så vidare i oändlighet.

När Einstein var nödsakad att använda sig av postulat bäddade han samtidigt för feltolkning av ESR[/color][/u] !

Inom empirisk vetenskap krävs testbarhet och falsifierbarhet. DELTA-KONCEPTET är inte i sig en testbar teori. Det påstår ingenting som är möjligt att pröva.

Det blir därför fel att hävda att postulat skulle vara något suspekt eller "av ondo", snarare än en nödvändig metodologisk komponent i teoribildning.

Ser vi till Einsteins speciella relativitetsteori (1905) antog han två postulat:
Relativitetsprincipen: Fysikens lagar är desamma i alla inertialsystem.
Ljushastighetens konstans: Ljushastigheten i vakuum är densamma för alla observatörer, oavsett deras rörelse.

Einstein själv var mycket tydlig med att hans postulat var verktyg för att skapa klarhet, inte dogmer. Han skrev att begrepp som tid och rum måste "tas ner från idéernas värld och underkastas experimentell prövning"

Inom empirisk vetenskap krävs testbarhet och falsifierbarhet. : Konceptet är ingen empirisk vetenskap !
DELTA-KONCEPTET är inte i sig en testbar teori : Metafysiska samband tillämpar ej atomära referenser !
Det påstår ingenting som är möjligt att pröva. : Konceptet förklarar vad RUM och TID representerar!

Dessa tre meningar bekräftar för mig att du trots alla mina förklaringar inte förstår konceptets budskap.
Du sitter fast i ditt atomära tänkande och förstår inte möjligheterna metafysiska samband erbjuder, när
atomära fenomen saknar förklaring och efterfrågar svar. Hoppas du förstår och har överseende, men
jag är av det skälet uppgiven och inte beredd att fortsätta diskussionen, den leder tyvärr ingen vart.
Jag planterar hellre blomsterlökar tillsammans med min fru, det ger i alla fall resultat i vår.

Citat taget från tidigare inlägg som ditt inlägg kan ses som en slutgiltig bekräftelse på,

”Felet flertalet läsare förefaller begå är att man inte först läser och begrundar konceptet i sin helhet,
innan man optimistiskt och lösryckt ställer en isolerad detaljfråga. Att enkelt besvara komplicerade
frågor rörande konceptet utan att känna till hur påläst den ofta anonyme frågeställaren är, är på förhand
dömt att misslyckas. När du nu ställer frågor om vad ”verkligheten” representerar, är därför min spontana
återkommande reaktion, var ska jag börja, hur mycket har man förstått av tidigare förklaringar ?
När jag, till de som varit mest kritiska till konceptet, ställt frågan vad de har för bakgrund, och om de
vill förklara vad de hitintills förstått av konceptet, har svaren konsekvent uteblivit.
Följden blir att man därigenom omöjliggör för mig att ge väl underbyggda svar, och då blir en fortsatt
diskussion/medverkan både ointressant och meningslös, ur mitt författar-perspektiv.
Så här har det sett ut under längre tid, och någon förändring till det bättre är tyvärr inte att hoppas på.”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

[xion]

När Einstein var nödsakad att använda sig av postulat bäddade han samtidigt för feltolkning av ESR[/color][/u] !

Inom empirisk vetenskap krävs testbarhet och falsifierbarhet. DELTA-KONCEPTET är inte i sig en testbar teori. Det påstår ingenting som är möjligt att pröva.

Det blir därför fel att hävda att postulat skulle vara något suspekt eller "av ondo", snarare än en nödvändig metodologisk komponent i teoribildning.

Ser vi till Einsteins speciella relativitetsteori (1905) antog han två postulat:
Relativitetsprincipen: Fysikens lagar är desamma i alla inertialsystem.
Ljushastighetens konstans: Ljushastigheten i vakuum är densamma för alla observatörer, oavsett deras rörelse.

Einstein själv var mycket tydlig med att hans postulat var verktyg för att skapa klarhet, inte dogmer. Han skrev att begrepp som tid och rum måste "tas ner från idéernas värld och underkastas experimentell prövning"

Inom empirisk vetenskap krävs testbarhet och falsifierbarhet. : Konceptet är ingen empirisk vetenskap !
DELTA-KONCEPTET är inte i sig en testbar teori : Metafysiska samband tillämpar ej atomära referenser !
Det påstår ingenting som är möjligt att pröva. : Konceptet förklarar vad RUM och TID representerar!

Dessa tre meningar bekräftar för mig att du trots alla mina förklaringar inte förstår konceptets budskap.
Du sitter fast i ditt atomära tänkande och förstår inte möjligheterna metafysiska samband erbjuder, när
atomära fenomen saknar förklaring och efterfrågar svar. Hoppas du förstår och har överseende, men
jag är av det skälet uppgiven och inte beredd att fortsätta diskussionen, den leder tyvärr ingen vart.
Jag planterar hellre blomsterlökar tillsammans med min fru, det ger i alla fall resultat i vår.

Citat taget från tidigare inlägg som ditt inlägg kan ses som en slutgiltig bekräftelse på,

”Felet flertalet läsare förefaller begå är att man inte först läser och begrundar konceptet i sin helhet,
innan man optimistiskt och lösryckt ställer en isolerad detaljfråga. Att enkelt besvara komplicerade
frågor rörande konceptet utan att känna till hur påläst den ofta anonyme frågeställaren är, är på förhand
dömt att misslyckas. När du nu ställer frågor om vad ”verkligheten” representerar, är därför min spontana
återkommande reaktion, var ska jag börja, hur mycket har man förstått av tidigare förklaringar ?
När jag, till de som varit mest kritiska till konceptet, ställt frågan vad de har för bakgrund, och om de
vill förklara vad de hitintills förstått av konceptet, har svaren konsekvent uteblivit.
Följden blir att man därigenom omöjliggör för mig att ge väl underbyggda svar, och då blir en fortsatt
diskussion/medverkan både ointressant och meningslös, ur mitt författar-perspektiv.
Så här har det sett ut under längre tid, och någon förändring till det bättre är tyvärr inte att hoppas på.”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

Jag ser en detalj som jag vill att du förtydligar;
Vad är "metafysiska samband"?
Kan du ge exempel på vad du menar?

[Illusionen]

Jag ser en detalj som jag vill att du förtydligar;
Vad är "metafysiska samband"?
Kan du ge exempel på vad du menar?

Man kan säga att hela patentansökan beskriver metafysiska samband inkl deras bakgrund.
Figurerna som bifogas patentansökan utgör alltså typiska exempel på metafysiska samband.
Ett viktigt exempel är, Figur 3, BALANSKRITERIE, 2ΔФ ↔ j2ΔФ.

Jag vet inte om det är till någon hjälp men du bör vara observant på följande.
VETENSKAP grundar sig på den förnimbara, av atomens struktur formad/stipulerad, verklighet.
METAFYSIK refererar inte till den atomära strukturen, utan till det basala dolda/bakomliggande.
Det basala är ej direkt förnimbart, men återspeglas indirekt av Maxwells och Eulers ekvationer.
De principer konceptet tillämpar kan ses som de ”balans-verktyg” som krävs för att dessa ekvationer
skall reduceras till enkla överskott och underskott inom ramen för en atomär modell.

/ Illusionen

[xion]

Jag ser en detalj som jag vill att du förtydligar;
Vad är "metafysiska samband"?
Kan du ge exempel på vad du menar?

Man kan säga att hela patentansökan beskriver metafysiska samband inkl deras bakgrund.
Figurerna som bifogas patentansökan utgör alltså typiska exempel på metafysiska samband.
Ett viktigt exempel är, Figur 3, BALANSKRITERIE, 2ΔФ ↔ j2ΔФ.

Jag vet inte om det är till någon hjälp men du bör vara observant på följande.
VETENSKAP grundar sig på den förnimbara, av atomens struktur formad/stipulerad, verklighet.
METAFYSIK refererar inte till den atomära strukturen, utan till det basala dolda/bakomliggande.
Det basala är ej direkt förnimbart, men återspeglas indirekt av Maxwells och Eulers ekvationer.
De principer konceptet tillämpar kan ses som de ”balans-verktyg” som krävs för att dessa ekvationer
skall reduceras till enkla överskott och underskott inom ramen för en atomär modell.

/ Illusionen

Så du menar att Maxwells och Eulers ekvationer kan förklara det som våra sinnen inte förmår förmedla, och som vårt aktiva medvetande inte förstår?

[Algotezza]

Ett postulat måste vara falsifierbart och det måste vara empiriskt användbart, det ska leda till förutsägelser som kan jämföras med observationer. Som konstanten c i relativitetsteorin.

Ett postulat som inte kan testas empiriskt, som "Gud finns" faller utanför vetenskapens ramar, eftersom det inte kan falsifieras eller verifieras genom observation. Kant antog Guds existens som ett moraliskt postulat – inte för att det kunde bevisas, utan för att det var nödvändigt för att ge moralisk mening åt fri vilja och ansvar.

Ja, det är väl ett postulat inom vetenskapen att Guds existens ej kan bevisas genom observation, betingat av hur man definierar Gud. Vad skall man säga om det jag skrev ovan

Religioner bygger på erfarenheter eller upplevelser precis som vetenskapen. Hade människor genom tiderna inte upplevt det som de tolkat som möten med det gudomliga hade religionerna ej kommit till och fortsatt finnas. Det räcker knappast med att läsa heliga urkunder och gå till heliga sammankomster i en heliga lokal för att hålla religionen vid liv.

Å andra sidan menar t.ex. ateister att Guds existens är falsifierbar.

Vem menar detta och i så fall hur?

Ateism innebär att man förnekar Guds existens vilket innebär att man ser påståendet "Gud finns" som falskt. Eller...?

[xion]

Ja, det är väl ett postulat inom vetenskapen att Guds existens ej kan bevisas genom observation, betingat av hur man definierar Gud. Vad skall man säga om det jag skrev ovan


Å andra sidan menar t.ex. ateister att Guds existens är falsifierbar.

Vem menar detta och i så fall hur?

Ateism innebär att man förnekar Guds existens vilket innebär att man ser påståendet "Gud finns" som falskt. Eller...?

Ja, men det innebär inte att man falsifierar påståendet, bara att inte tror på det.
Man kan inte bevisa att något som inte finns inte finns.

[Algotezza]

Vem menar detta och i så fall hur?

Ateism innebär att man förnekar Guds existens vilket innebär att man ser påståendet "Gud finns" som falskt. Eller...?

Ja, men det innebär inte att man falsifierar påståendet, bara att inte tror på det.
Man kan inte bevisa att något som inte finns inte finns.

Så ateism är också en tro? Det brukar ateister förneka att det är.

Varför skulle man behöva bevisa att det som inte finns inte finns?

Kruxet är att vissa menar att Gud finns menar andra menar att så ej är fallet. Vore alla överens om Guds ickeexistens hade det inte varit något problem.

[Pilatus]

Ateism innebär att man förnekar Guds existens vilket innebär att man ser påståendet "Gud finns" som falskt. Eller...?

Ja, men det innebär inte att man falsifierar påståendet, bara att inte tror på det.
Man kan inte bevisa att något som inte finns inte finns.

Så ateism är också en tro? Det brukar ateister förneka att det är.

Varför skulle man behöva bevisa att det som inte finns inte finns?

Kruxet är att vissa menar att Gud finns menar andra menar att så ej är fallet. Vore alla överens om Guds ickeexistens hade det inte varit något problem.

Satsen "Gud finns" har sanningsvärde. I klassisk logik har varje proposition antingen sant eller falskt som sanningsvärde, oavsett om vi kan avgöra vilket.
Men satsens negation "Gud finns inte" är ontologiskt tom eftersom Gud inte är ett empiriskt objekt.

[Illusionen]

Jag ser en detalj som jag vill att du förtydligar;
Vad är "metafysiska samband"?
Kan du ge exempel på vad du menar?

Man kan säga att hela patentansökan beskriver metafysiska samband inkl deras bakgrund.
Figurerna som bifogas patentansökan utgör alltså typiska exempel på metafysiska samband.
Ett viktigt exempel är, Figur 3, BALANSKRITERIE, 2ΔФ ↔ j2ΔФ.

Jag vet inte om det är till någon hjälp men du bör vara observant på följande.
VETENSKAP grundar sig på den förnimbara, av atomens struktur formad/stipulerad, verklighet.
METAFYSIK refererar inte till den atomära strukturen, utan till det basala dolda/bakomliggande.
Det basala är ej direkt förnimbart, men återspeglas indirekt av Maxwells och Eulers ekvationer.
De principer konceptet tillämpar kan ses som de ”balans-verktyg” som krävs för att dessa ekvationer
skall reduceras till enkla överskott och underskott inom ramen för en atomär modell.

/ Illusionen

Så du menar att Maxwells och Eulers ekvationer kan förklara det som våra sinnen inte förmår förmedla,
och som vårt aktiva medvetande inte förstår?

Vänd på formuleringen så blir det enklare och bättre.
Maxwells och Eulers ekvationer ”förklarar inte”. Den atomära modell konceptet beskriver och tillämpar
är utvecklad och utformad för att överensstämma med det ekvationerna ifråga anger/stipulerar.
Det var här Eulers formel blev min vägvisare, och angav att för detta krävs enligt koncepten tillämpning
av en form av unik ömsesidig komplex växelverkan.
Enligt ”båtbyggar-tolkning” representerar ekvationerna en typ av atomärt komplext ”medelvärde”.
Att de är komplexa innebär att de både innefattar något reellt (verkligt) och imaginärt (dolt).
Det dolda/imaginära representerar här något (G) som är ”balanserat” och därigenom ej är förnimbart.

Detta kan förenklat beskrivas som att två pilar/vektorer på dold basal nivå är motriktade varandra och
därigenom, ur atomärt perspektiv neutraliserar/balanserar varandra. Pilarna/vektorerna representerar
alltså något som är dolt, men via aktuella samband har betydelse för vår tolkning av verkligheten !
Här finner du även bakgrunden till begrepp som RUM och TID.
Det är här det skalära kommer in i bilden, och det blir samtidigt p g a komplexiteten svårare att förstå.
För att åstadkomma komplex balansering använder sig konceptet av skalära differenser.
Pilarna ”existerar” m a o på basal metafysisk nivå men är ej förnimbara på atomär nivå p g a balanseringen.
Det som konceptet inkluderar är att detta kan vidareutvecklas ytterligare genom att kombinera balanspar
till att bilda relativt varandra ”komplex” av balanspar som totalt sett är atomärt dolda, och som samtidigt
fortfarande omfattas av Eulers formel. Formeln är m a o fascinerande i sin enkelhet och renhet.
Komplexitetsnivåerna inkl informationsmängd (utöver atomära samband även dolda) kan därigenom
metafysiskt bli enorma (ur atomärt perspektiv) till sin natur, vilket du som ateist bör ta i beaktande
när du bestämt och övertygat hävdar din åsikt i frågan.
Tror du mig inte kan du alltid fråga Pilatus och Hubert om råd. Hubert anser t ex detta vara "banalt".

Citat hämtat från kapitel RELIGION,

”Mot bakgrund av att förnimmelsen enligt konceptet är beroende av referensens strukturella
KOMPLEXITETSNIVÅ, och därigenom kan liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå,
beroende tolkning, banar skilda komplexitetsnivåer väg för olika ”tolkningar”, likvärdigt det som
i konceptet benämns ”perspektivgränsöverskridande”. Detta och särskilt konsekvensen av
Citat A och B, ger växelverkan modellen inkl aktuell metafysik, unika tolkningsförutsättningar
rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud.”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum