Avantgardet skrev:Inte värre än att droga sig medvetslös.
Har blivit medvetslös via legala droger på sjukhus, sövts. Fick fina drömmar med sömntabletter. Dock ej trixat med droger på egen hand.
Minns Algotezza
Moderator: Moderatorgruppen
Goze skrev:Vad är det filosofiska konsensuset kring vad som händer efter döden? Vad anser vi svenskar? Personligen tror jag på ett liv efter döden, men det lär inte vara evigt.
iris skrev:Goze skrev:Vad är det filosofiska konsensuset kring vad som händer efter döden? Vad anser vi svenskar? Personligen tror jag på ett liv efter döden, men det lär inte vara evigt.
...efter mångåriga studier inom teoretisk filosofi vid universitet kan jag säga att jag inte har hört talas om att det skulle finnas någon diskussion kring ämnet, därmed ingen koncensus och därför inget svar på den första delen av din fråga.
Vad anser svenskar? Alla som är 60 och nedåt har fostrats in i ateism - därmed tror förmodligen majoriteten att de bara avlider och det blir svart (vilket stämmer med forskningen kring döden och vad som händer efter) - endast 20% i väst har en medvetenhet att de är döda - av dessa kommer 99% till ett mörkt rum och ca 1% av de som är medvetna om att de är döda - kommer till släktingar, vänner och Gud (ja Kärlek).
Detta är vad forskningen säger..
Goze skrev:Ingen vet vad som händer efter döden, eftersom man inte kan berätta för andra på den här jorden att man är död.
Pollen skrev:förstår mig själv skrev:Trodde inte heller på liv efter detta innan jag hade utomkroppen upplevelser som tvingar mig att tro det.
Jag hade en märklig upplevelse efter en fallolycka, ingenting allvarligt men jag slocknade en stund och väcktes av vänner.
Inget ljus, minns jag. Faktiskt bara en dimma, typ. Och röster. Jag gav mig till känna och såg fortfarande ingenting men hörde röster. De förklarade att det är så det är: Vi är här och ser var vi behövs där nere.
När jag frågade varför någon vill tillbaka dit ner, skrattade de igenkännande och sa att Så tänkte vi alla som var nya här.
Jag minns att de (fortfarande bara röster) visade mig - typ som genom glipor i moln - hur flera av dem försvann ner till härdar av mänsklig misär och gjorde vad som är rätt, mördades och återvände hit upp (eller var det är) till dimman och letade nya objekt.
Särskilt han som försvann ner till en läkarstation i en glänta i djungeln. En frisk soldat kom dit och krävde att bli servad, nekades givetvis och läkarn mördades. Han var strax hos oss igen. Vad som hände där nere efter mordet vet vi inte. Det är inte vår sak, förklarade de.
Jag tror inte på ett liv efter detta.
Men jag vill minnas det här som ett kärt minne, triggat av någonting hos mig själv som jag inte vet vad det är.
Förklaringen till min nära-döden-upplevelse har jag inte. Jag är nöjd med det. Den är bara en i raden av häpnadsväckande upplevelser som jag har haft.
Aldrig nånsin har jag känt mig lockad att se dem som bevis på det övernaturliga, gudar, andar eller demoner.
Återgå till "Religion och andlighet"
Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster