Dubbel effekt-teorin och handling/underlåtelse-doktrinen?

[Deadlift]

Hej!
Jag är ny här på forumet, jag har läst om dessa teorier för en tids sen i Jonathan Glovers bok Causing Death And Saving Lives, men jag kommer inte ihåg vad de går ut på, är det någon som kan förklara?

Har läst lite här, det verkar vara ett kul och intressant forum!

[hovnarr]

Hej och välkommen Deadlift!

Flyttade din presentation till Mötesplatsen, där forummedlemmar brukar tillkännage sin existens.

Vet tyvärr inget om det du frågar. Frågor kring litteratur/media ställs annars med fördel på litteratur-underforumet.

Kul att du gillar vad du läst så långt. Hoppas att du ska trivas!

§

[Stefan]

The doctrine (or principle) of double effect is often invoked to explain the permissibility of an action that causes a serious harm, such as the death of a human being, as a side effect of promoting some good end. It is claimed that sometimes it is permissible to cause such a harm as a side effect (or “double effect”) of bringing about a good result even though it would not be permissible to cause such a harm as a means to bringing about the same good end. This reasoning is summarized with the claim that sometimes it is permissible to bring about as a merely foreseen side effect a harmful event that it would be impermissible to bring about intentionally.

http://plato.stanford.edu/entries/double-effect/

[Deadlift]

Tack för en bra text Stefan! Nu fattas bara handling/underlåtelse-doktrinen..

[Deadlift]

Jag hittade en länk själv själv om handling/underlåtelse-doktrinen;

http://www.ceus4casemanagers.com/ET1007_Section7.html

[Deadlift]

Handling/underlåtelsedoktrinen sammanfattar jag såhär;

Doktrinen säger att det är skillnad mellan en aktiv handling och underlåtelse. Det är värre (moraliskt förkastligt) att skicka giftig mat till folk i nöd, än att låta dem svälta till döds, trots att man vet att de kommer att svälta till döds.

Doktrinen kan användas för att rättfärdiga dödandet (av t ex en pliktetiker) av en obotligt sjuk människa med svåra plågor. Man gör skillnad på handling och underlåtelse av handling. Det är alltså accepterat att döda genom att inte handla (till exempel att inte sätta in alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder), men inte accepterat att döda genom att handla (till exempel att ge en dödlig injektion).

Jag har inte riktigt förstådd dubbel effekt-teorin, är det någon som kan förklara?

[hovnarr]

Jag har inte riktigt förstådd dubbel effekt-teorin, är det någon som kan förklara?

Som jag förstod den passage som Stefan citerade är det bara ett tjusigt sätt att uttrycka att det finns moraliska överväganden.

Exempel
Givet: Det är dåligt att mörda andra människor, och också bra att hindra att folk blir mördade.

Moraliskt övervägande: Bör man lönnmörda Hitler?

Under normala omständigheter är det fel att döda, men om vi kan hindra att fler blir mördande är kanske Hitlers död en godtagbar bieffekt?


Själv tycker jag att detta beror på sammanhanget och att dubbeleffekt-teorin är ett på samma gång dumt förenklat och tillkrånglat sätt att beskriva något som vi alla är medvetna om. Naturligtvis måste man se till hela situationen och alla alternativ som står till buds. Kan man hindra Hitler från att döda på andra sätt än att döda honom? Hur säkert är det att dödandet upphör med hans död - kommer en annan tyrann att ersätta honom?

§

[Deadlift]

Jag håller med om att teorin är "dumt förenklad och tillkrånglad", nyttan med teorin kan ifrågasättas.

Jag tror dock att teorin kan användas av till exempel en pliktetiker (jag har hakat upp mig på pliketiken) för att rättfärdiga vissa handlingar som är förbjudna enligt plikktetiken.

Frågan är om det är ett bra sätt att komma undan pliktetikens pragmatiska problem.

[Stefan]

Som jag förstod den passage som Stefan citerade är det bara ett tjusigt sätt att uttrycka att det finns moraliska överväganden.

Nej, det är inte vad dubbel effekt-teorin innebär. Den innebär att man gör en skillnad på att döda och på att bara förutse att någon kommer att dö.

Anta två följande fall. a) Ska jag mörda en elak pantlånerska som suger ut fattiglappar? b) Ska jag genomföra ett medicinskt ingrepp på en gravid kvinna, som man vet kommer att leda till fostrets död, men som räddar henne?

Enligt en utilitarist får du göra båda, eftersom båda leder till högre nytta (låt oss anta det).
Enligt en pliktetiker som inte tror på dubbel effekt får du inte göra något av dem, eftersom det är att kränka ett okräkbart värde; det mänskliga livet.
Enligt en pliktetiker som tror på dubbel effekt får du inte göra a), men däremot b). Detta eftersom målet med a) är att döda pantlånerskan, men målet med b) är att rädda kvinnan. Att barnet dör är bara en sidoeffekt.

Jag säger inte att detta är en bra teori; själv tror jag inte på den. Men den är inte samma sak som att det finns moraliska överväganden.

[archaxe]

Krasst uttryckt har jag uppfattat att den "dubbla effektens princip" gör en åtskillnad mellan att avse någons död och att förutse någons död. Om vi har en patiens som lider något fruktansvärt, och enda sättet att lindra smärtan är att ge en morfindos som är så stor att patienten med största sannolikhet avlider, så är det OK att ge denna morfindos trots att den förutsedda effekten är att patienden dör, då den avsedda effekten är att lindra smärtan.

[Deadlift]

Krasst uttryckt har jag uppfattat att den "dubbla effektens princip" gör en åtskillnad mellan att avse någons död och att förutse någons död. Om vi har en patiens som lider något fruktansvärt, och enda sättet att lindra smärtan är att ge en morfindos som är så stor att patienten med största sannolikhet avlider, så är det OK att ge denna morfindos trots att den förutsedda effekten är att patienden dör, då den avsedda effekten är att lindra smärtan.

Så har jag fattat teorin också, går att läsa kortfattat om i Torbjörn Tännsjös Grundbok i normativ etik, på sidan 66.

[archaxe]

Det luktar grundkurs i praktisk filosofi. Stockholm?

[hovnarr]

Jag säger inte att detta är en bra teori; själv tror jag inte på den. Men den är inte samma sak som att det finns moraliska överväganden.

När jag tittade på det ursprungliga, engelska citatet kunde jag inte se nån skillnad mellan

cause such a harm as a side effect

och

cause such a harm as a means to bringing about the same good end

Varför jag drog den slutsats jag gjorde att den bara talade om att det finns moraliska överväganden. Kanske förhastat - borde kanske sagt att "dubbeleffekt-teorin föreligger inte" eller nåt sånt. I alla fall:

Anta två följande fall. a) Ska jag mörda en elak pantlånerska som suger ut fattiglappar? b) Ska jag genomföra ett medicinskt ingrepp på en gravid kvinna, som man vet kommer att leda till fostrets död, men som räddar henne?

Det första problemet med exemplet är att a) och b) inte ger samma resultat, så vi kan inte klart skilja på "side effect" och "means to end" (vilket i och för sig inte är konstigt, då jag hävdar att sådan skillnad inte skulle föreligga om a och b vore jämförbara). Å andra sidan är det inte nödvändigt - jag kan inte se någon skillnad på något moraliskt plan överhuvudtaget mellan a) och b). Vad är det säger att b) inte är "means to end"? Vi dödar fostret för att rädda kvinnan. Det omvända kanske också vore möjligt - skulle kvinnans död då anses vara en bieffekt eller ett medel? Det är en inte-skillnad. Jämför också gärna med mitt Hitler-exempel; hur ska man alls kunna avgöra om Hitlers död är en smärre bieffekt av att rädda världen eller ett medel för ett mål? Det moraliska övervägandet kvarstår alltjämt - man har bara flyttat på det, fullkomligt fiktivt, till att avgöra om en "ond" handling är en "bieffekt" eller ett "medel". Tramsigt.

§

[Stefan]

Å andra sidan är det inte nödvändigt - jag kan inte se någon skillnad på något moraliskt plan överhuvudtaget mellan a) och b). Vad är det säger att b) inte är "means to end"?

archaxes exempel är kanske bättre. Men jag kan inte se att det finns någon moraliskt relevant skillnad heller.

Hans Mathlein menade att det var denna princip som räddade den katolska moralläran från att bli "fullständigt vansinnig". Kanske var det delvis denna form av abort han avsåg, och i så fall ligger det ju ngt i det. Men personligen tycker jag att det vore bättre att överge hela idén om att vissa värden är okränkbara (vilket jag tror Mathlein skulle hålla med om).