Ateisternas barnsliga argument emot Gud, skärskådas här...

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21288
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 12 feb 2009 08:56

Sceptisk skrev:Alla ateistiska argument bygger blott på känslor. Så för att förstå ateisten så måste man förstå hans känsloliv. Ateism är helt och hållet ett känsloskäl, inte ett förnuftsskäl. Ateisten känner till de borden och begränsningar som följer med religion och Gudstro och det är främst dessa som gör ateisten så förnärmad. Ja ateisten tycker det är direkt pinsamt att prata om livets realiteter, såsom vår dödlighet, vår okunnighet, vårt beroendeskap, vår förmåga att känna och känna igen det goda och det onda. Ateisten lever i sin egen typ av fantasi, en fantasi som inte inkluderar dessa saker utan som endast innehåller de tillfälliga drifter som råkar finnas i ateistens sinne. Det är inte så att ateisten inte förstår, han Vill inte förstå och med det så släpper han aldrig ner garden för att försöka förstå bättre än han hittils gjort. Han vill leka sig genom livet och dö utan att behöva ta konsekvenserna för hur han levt. Implikationerna är att ateisten ändå aldrig kan ta det riktigt lungt och njuta av livet. Han måste akta sig från att inte tänka för långt angående sin egen ateism och vart hans egna tankar leder och han måste också akta sig från att fundera för mycket på var den teistiska logiken leder, därför han vet att han kommer att bli överbevisad. Därför hamnar ateisten i ett tillstånd av att ständigt måste bygga upp en barriär gentemot andra perspektiv och uppfattningar.

Ateister som Dawkins och Darwin kan hitta på de mest enorma överdrifter för att göra sin fantasi verklig. Själviska gener, blinda urmakare, slump, biogenesis, mutationer. I slutändan vill de härleda livet att komma från döden! Att gener och celler har själviska motiv! Att den fantastiska ordning som finns kommer från kaos! Dom lever i sin egen dystopiska fantasi där all logik är omvänd. Deras argument bygger på samma tankeform som tänker sig att möss föds ur höstackar.


Gudstro som inte bygger på emotionella upplevelser, vad bygger det på? Semantik och skolastik?

undrar Algotezza som alltid förvånas över varför vissa religiösa fundamentalister hävdar att Gudstro måste bygga på knastertorr rationalitet och enkelspårig logik och inte vad man själv direkt erfarit... Det är inte TROvärdigt...
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
kWee
Inlägg: 425
Blev medlem: 10 jul 2008 22:06

Inläggav kWee » 12 feb 2009 09:04

Han vill leka sig genom livet och dö utan att behöva ta konsekvenserna för hur han levt. Implikationerna är att ateisten ändå aldrig kan ta det riktigt lungt och njuta av livet.


Jag vill sannerligen leka mig genom livet,på min bekostnad enbart.
Vad du vill dryft med detta påstående kan jag ej heller se. Saknar ateisten ansvar?

Du borde nog titta ordentligt i spegeln innan du ratar, du skjuter ju dig själv i sank.

Vad jag tycker om religion är att det finns många goda värden, älska din andra, du skall icke bära falsk vittnesbörd...osv

Dessa ting förefaller mig helt logiska, jag behöver inte Gud för att använda mitt rättesnöre.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 12 feb 2009 20:21

Algotezza skrev:
Sceptisk skrev:Alla ateistiska argument bygger blott på känslor. Så för att förstå ateisten så måste man förstå hans känsloliv. Ateism är helt och hållet ett känsloskäl, inte ett förnuftsskäl. Ateisten känner till de borden och begränsningar som följer med religion och Gudstro och det är främst dessa som gör ateisten så förnärmad. Ja ateisten tycker det är direkt pinsamt att prata om livets realiteter, såsom vår dödlighet, vår okunnighet, vårt beroendeskap, vår förmåga att känna och känna igen det goda och det onda. Ateisten lever i sin egen typ av fantasi, en fantasi som inte inkluderar dessa saker utan som endast innehåller de tillfälliga drifter som råkar finnas i ateistens sinne. Det är inte så att ateisten inte förstår, han Vill inte förstå och med det så släpper han aldrig ner garden för att försöka förstå bättre än han hittils gjort. Han vill leka sig genom livet och dö utan att behöva ta konsekvenserna för hur han levt. Implikationerna är att ateisten ändå aldrig kan ta det riktigt lungt och njuta av livet. Han måste akta sig från att inte tänka för långt angående sin egen ateism och vart hans egna tankar leder och han måste också akta sig från att fundera för mycket på var den teistiska logiken leder, därför han vet att han kommer att bli överbevisad. Därför hamnar ateisten i ett tillstånd av att ständigt måste bygga upp en barriär gentemot andra perspektiv och uppfattningar.

Ateister som Dawkins och Darwin kan hitta på de mest enorma överdrifter för att göra sin fantasi verklig. Själviska gener, blinda urmakare, slump, biogenesis, mutationer. I slutändan vill de härleda livet att komma från döden! Att gener och celler har själviska motiv! Att den fantastiska ordning som finns kommer från kaos! Dom lever i sin egen dystopiska fantasi där all logik är omvänd. Deras argument bygger på samma tankeform som tänker sig att möss föds ur höstackar.


Gudstro som inte bygger på emotionella upplevelser, vad bygger det på? Semantik och skolastik?

undrar Algotezza som alltid förvånas över varför vissa religiösa fundamentalister hävdar att Gudstro måste bygga på knastertorr rationalitet och enkelspårig logik och inte vad man själv direkt erfarit... Det är inte TROvärdigt...


Blir bara förvirrad av hur Sceptisk ska ha det? Var det inte nyss irrationalismen som var grejen? Är djävulens advokat per definition detsamma som guds korgosse? Minst sagt torr religiositet.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 12 feb 2009 20:22

kWee skrev:... behöver inte Gud för att använda mitt rättesnöre.


Ganska onödig hypotes (Gud) egentligen. Finns många snyggare lösningar.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21288
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 13 feb 2009 09:57

Avantgardet skrev:
kWee skrev:... behöver inte Gud för att använda mitt rättesnöre.


Ganska onödig hypotes (Gud) egentligen. Finns många snyggare lösningar.


Gud är väl snarast ett samlingsbegrepp för: det som kan ses som förklaring till det vi idag inte kan förklara.

Om jag upplever något "svårdefinierbart men skönt" som  jag vill rubricera som "möte med Gud" idag, då jag inte har något bättre verbalt uttryck för denna upplevelse och bara kan förstå den på detta sätt, kan jag mycket väl   i morgon finna en mer precis "inomvärldslig" förklaring, som på ett tydligare sätt förklarar vad det är frågan om. Det h behöver inte betyda en reduktionistiskt-materialistisk förklaring utan kan mycket väl vara av andlig natur. Andlighet kan ju finnas utan att det skall ha en "yttersta garant" i form av Gud. Sedan kan vi semantiskt fixa till Guds existens genom att bli panteister (ev. panenteister) och mena att kosmos är Gud eller Guds organism, och om kosmos finns, så finns Gud. Gud som totaliteten - men vad säger att denna totalitet är medveten och en person? Den kanske bara finns som ett något som finns,

tänker Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 13 feb 2009 18:44

Algotezza skrev:
Avantgardet skrev:
kWee skrev:... behöver inte Gud för att använda mitt rättesnöre.


Ganska onödig hypotes (Gud) egentligen. Finns många snyggare lösningar.


Gud är väl snarast ett samlingsbegrepp för: det som kan ses som förklaring till det vi idag inte kan förklara.

Om jag upplever något "svårdefinierbart men skönt" som  jag vill rubricera som "möte med Gud" idag, då jag inte har något bättre verbalt uttryck för denna upplevelse och bara kan förstå den på detta sätt, kan jag mycket väl   i morgon finna en mer precis "inomvärldslig" förklaring, som på ett tydligare sätt förklarar vad det är frågan om. Det h behöver inte betyda en reduktionistiskt-materialistisk förklaring utan kan mycket väl vara av andlig natur. Andlighet kan ju finnas utan att det skall ha en "yttersta garant" i form av Gud. Sedan kan vi semantiskt fixa till Guds existens genom att bli panteister (ev. panenteister) och mena att kosmos är Gud eller Guds organism, och om kosmos finns, så finns Gud. Gud som totaliteten - men vad säger att denna totalitet är medveten och en person? Den kanske bara finns som ett något som finns,

tänker Algotezza


Är jag helt med på. Ser förvisso inget skäl att anta denna totalitet som eget medvetande, eller som en andlig substans. Men givetvis kan vi ha upplevelser av Gud, eller andra andliga upplevelser. Ser emellertid inte varför man med dessa som grund skulle vilja göra anspråk på världens beskaffenhet. Är inte det något naivt? Förstår överhuvudtaget inte varför den andliga sfären skall göra anspråk på något utöver sig självt.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Doe
Inlägg: 167
Blev medlem: 31 mar 2008 23:23

Inläggav Doe » 13 feb 2009 20:33

1. Skaparen är gud.
2. Allt som finns måste vara skapat
3. Världen finns, alltså finns gud.
4. Gud saknar skapare.
5. Alltså finns inte gud.
6. Alltså finns inte världen.

(Tog bort en onödig punkt)
det man zaknar hoz traziga tangententer är inte verzaler, dubbelve och ezz. men zemikolon, ååh dezza uteblivna zemikolon min odödliga zjäl måzte ztå till zvarz för...

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21288
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 13 feb 2009 20:55

Doe skrev:1. Skaparen är gud.
2. Allt som finns måste vara skapat
3. Världen finns, alltså finns gud.
4. Gud saknar skapare.
5. Alltså finns inte gud.
6. Alltså finns inte världen.

(Tog bort en onödig punkt)


Allt som finns har funnits all tid.

Vem behöver en skapare då?



undrar Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Doe
Inlägg: 167
Blev medlem: 31 mar 2008 23:23

Inläggav Doe » 13 feb 2009 21:42

Precis. Ville bara "bevisa" att världen inte kan existera, förutsatt de troendes gudsbevis.
det man zaknar hoz traziga tangententer är inte verzaler, dubbelve och ezz. men zemikolon, ååh dezza uteblivna zemikolon min odödliga zjäl måzte ztå till zvarz för...

Zandevill
Inlägg: 15
Blev medlem: 07 aug 2008 17:19

Inläggav Zandevill » 14 feb 2009 13:53

Du kallar ateister barnsliga. Låt oss fundera ett slag på barnslighet. Ett barn ser till sina föräldrar för att bli omhändertagen, att slippa ansvar för att ta vara på sig själv och slippa ta konsekvenserna av sitt handlande i de fall föräldrarna senare kan komma och "ställa allt till rätta". Ett barn ser till sina föräldrar för att dom skall visa och berätta hur världen fungerar, vad som är rätt och vad som är fel. Ett barn lever sig in i fantasivärldar och tror fullt och fasst på dessa, så som tomten tandfeen och stålmannen. Ett barn ser till sina föräldrar för att bli tillsagda vad dom skall göra, spendera sin tid på och därmed vad som är meningsfullt, tex gå i skolan spela guitar spela fotboll mm.

Låt oss nu titta på troende och ateister.

Troende ser till Jesus ( i de fall dom är kristna ) för att ställa allt till rätta då dom gjort något fel, syndat. att inte själv ta konsekvenserna av sitt handlande är barnsligt.
Troende ser till Jesus gud i form av bibeln för att berätta för dom vad som är rätt och fel. Barnsligt.
Troende ser till bibeln för att berätta för dom hur världen fungerar. Barnsligt.
Troende ser till bibeln och gruppen (församlingen) för att berätta för dom hur stora delar av deras tid skall spenderas i bön, tillbedjan, lovsång och bibelstudier av olika slag. Barnsligt.

Ateister definierar själva vem dom vill vara och således vad som är rätt och fel för dom själva. Ej barnsligt.
Ateister är medvetna om att dom alltid får ta konsekvenserna av sitt handlande själva. Ej barnsligt.
Ateister observerar värden genom vetenskap och egen erfarenhet och bygger sin värdsbild utifrån detta genom att välja själv vad som kan vara relevant och vad som tycks vara nonsens. Ej barnsligt.
Ateister väljer själva utifrån vem dom är vad som är meningsfullt att spendera sin tid på. Ej barnsligt.


Många troende släpper aldrig det barnsliga sättet att vara. Endast genom att själv definiera vem man är och vad som är rätt för en själv kan man vara fri att vara sigsjälv. Troende är således inte sigsjälva utan har en identiteet starkt formad av gamla dogmer. (här talar jag ur egen erfarenhet, jag är numera fri att vara migsjälv)

/whom does the grail serve?

Shisana

Inläggav Shisana » 15 feb 2009 17:15

Håller med Zandevill.
För övrigt tycker jag att det är löjligt att ateister och troende absolut måste hata varandra och tycka att den andra sidan är totalt dumma i huvudet.
Ateister försöker i alla fall, på olika sätt och med olika metoder och sätt, resonera sig fram till kanske ett svar, eller en livsåskådning.
Är det några som är blinda, så är det troende. Hur skulle ateister någonsin kunna vara "blinda" eller "andligt blinda" som någon skrev.
Äh, kom igen, kan ni inte bättre? Varför är ni så negativt inställda till varandra? Bara den här korta diskussionen visar väl hur blinda och slutna flera av er är, jag får känslan av att ni läser första raden på ett inlägg, och sedan skriver allt dåligt ni kan komma på om dem (om de inte håller med dig)...
Och förkastandets av ateismens argument i första inlägget är fruktansvärt uselt. Flera argument saknas dessutom.

Minded
Inlägg: 2129
Blev medlem: 19 mar 2006 19:50

Inläggav Minded » 15 feb 2009 17:26

Shisana skrev:För övrigt tycker jag att det är löjligt att ateister och troende absolut måste hata varandra och tycka att den andra sidan är totalt dumma i huvudet.


Även om jag i regel håller med dig så.. :roll:

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21288
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 16 feb 2009 09:34

Doe skrev:Precis. Ville bara "bevisa" att världen inte kan existera, förutsatt de troendes gudsbevis.


OK. Det enda sanna "Gudsbeviset" lyder:

Jag har personligen upplevt något jag vill kalla Gud, alltså har jag upplevt något jag vill kalla Gud.

Ha det najs,

Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 16 feb 2009 14:04

Algotezza skrev:Det enda sanna "Gudsbeviset" lyder:

Jag har personligen upplevt något jag vill kalla Gud, alltså har jag upplevt något jag vill kalla Gud.


Precis så! Men tänk vad lite folk skulle ha att bråka om då, skulle bli alldeles för stillsamt.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Shisana

Inläggav Shisana » 16 feb 2009 14:18

Algotezza skrev:Det enda sanna "Gudsbeviset" lyder:
Jag har personligen upplevt något jag vill kalla Gud, alltså har jag upplevt något jag vill kalla Gud.


Men ett personligt bevis är inget bevis.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster